.113
Swashbuckler
Äntligen framme! Cauldron, staden heter Cauldron. När jag ser mig omkring på alla illaluktande ytfolk så kan jag inte låta bli att förundras, de går omkring och sliter och njuter av sina vardagliga liv. Jag drar ner den stora trollkarlshatten som jag fick av Merzimus och går in i staden. Merzimus. Anledningen till att jag är här. Lustig typ, trodde verkligen han kunde vända oss allihopa. Jag lägger ena handen på min sida och mina fingrar försiktigt över en bok, så att inte mina långa naglar ska skada ytan. Min första bok, eller kopian av den som jag gjorde själv "BOken Åm en Jelte". Jag har den med mig som en påminnelse om mina nya mål, även om jag stavar mycket bättre nu, jag är trots allt 13 år nu och nästan en vuxen goblin.
Jag kanske borde presentera mig för framtida läsare, mitt namn är Snyxxis, jag är en goblin från Benknäckarklanen vid Röda bergen. Jag är nästan en hel meter lång! och jag är en äventyrare! Nu undrar ni så klart hur det kommer sig att jag blev en äventyrare? Jag förstår att det är märkligt, det började egentligen när jag var ganska liten och mina föräldrar kom tillbaka från en räd, bland bytet fanns det en liten bok. Det var en fin bok med bilder på en mäktig riddare och hans följeslagare, det var konstiga symboler i den men då kunde jag så klart inte läsa ordentligt så jag vet fortfarande inte vad det stod. Det tog heller inte lång tid innan någon märkte att jag stulit boken och efter lite spö så åkte den i elden. Men jag kunde inte sluta tänka på den. Efter några veckor så gjorde jag min egen bok, vid det laget hade jag lärt mig skriva lite mer, jag var mycket snabbare än alla de andra korkskallarna, även om de ofta retades och slängde dyngbaggar på mig. Men vem skrattar nu! De är alla döda och jag är här. Men jag hoppar visst lite nu.
Det var i alla fall början på det som senare skulle bli mitt nya liv. Jag har fortfarande med mig boken och håller den säker med magi, det känns viktigt, ett mål, mitt mål. Jag ska bli en hjälte.
Jag kanske borde presentera mig för framtida läsare, mitt namn är Snyxxis, jag är en goblin från Benknäckarklanen vid Röda bergen. Jag är nästan en hel meter lång! och jag är en äventyrare! Nu undrar ni så klart hur det kommer sig att jag blev en äventyrare? Jag förstår att det är märkligt, det började egentligen när jag var ganska liten och mina föräldrar kom tillbaka från en räd, bland bytet fanns det en liten bok. Det var en fin bok med bilder på en mäktig riddare och hans följeslagare, det var konstiga symboler i den men då kunde jag så klart inte läsa ordentligt så jag vet fortfarande inte vad det stod. Det tog heller inte lång tid innan någon märkte att jag stulit boken och efter lite spö så åkte den i elden. Men jag kunde inte sluta tänka på den. Efter några veckor så gjorde jag min egen bok, vid det laget hade jag lärt mig skriva lite mer, jag var mycket snabbare än alla de andra korkskallarna, även om de ofta retades och slängde dyngbaggar på mig. Men vem skrattar nu! De är alla döda och jag är här. Men jag hoppar visst lite nu.
Det var i alla fall början på det som senare skulle bli mitt nya liv. Jag har fortfarande med mig boken och håller den säker med magi, det känns viktigt, ett mål, mitt mål. Jag ska bli en hjälte.