Nekromanti En nostalgitripp

[Gurgeh]

DoD2: Dimöns hemlighet

Det första äventyret jag spelade var Dimöns hemlighet till DoD2. Jag spelade ensam eftersom alla andra ungar i kverteret redan spelat det. Jag blev dödad av armborstpilar i det schackrutiga rummet.

En eller ett par dagar senare hade jag skrivit ett eget äventyr (jag hade ju redan fattat principen: man går i rum och möter monster) och spelledde det för ett per kompisar utan att ha tillgång till några regler alls. Det funkade utmärkt.

/tobias

 

[Foggmock]

Jävelgamla Mutant som det benämndes i en annan post, året var 1991 och jag var sex år. Tror inte vi spelade nått särskilt äventyr, men jag var en muterad flodhäst som släpade runt på ett bowlingklot och en hink rosa målarfärg och inte hade en enda aning om vad det var för nått. minns tyvärr inte så mycket av det..

Efter ett uppehåll började vi med Chronopia, och hade uppehåll igen då jag snubblade över Neotech som jag köpte och spelledde. Mycket tacksamt att vara ny spelledare i Neotech, om saker och ting kaosar till sig kan man bara slänga in massa omotiverad action utan att spelarna märker nått.

 

[Rosen]

Re: DoD 1, Sarkath Hans Gravvalv

Åhhh, gamla fina Morgonstjärnan och vårt Drakar&Demoner-nummer (nr3). Kul att höra att vi åtminstone hade en läsare.

Åja, vi körde "Bortom den gyllene ringen" i erat Traveller-nummer som vårt tredje äventyr. (Traveller var mitt första spel, alltså - 1982 där också).
Och erfarenhetsreglerna som fanns i samma nummer använde vi ända tills vår sista T-kampanj dog ut, tolv år senare...

Kommer du ihåg vem som illustrerade det äventyret, förresten? Jag minns mest en bild på en bikiniklädd tjej med svärd som slogs mot en sorts puma - inte speciellt SF, men den var rätt snyggt gjord.

--
Åke

 

[Magnus Seter]

Onda du!

Fatta vad vi var förvirrade av det numret. Vi trodde att Drakar och Demoner var det enda rollspelet som fanns, och försökte fatta vad det där AD&D-konventsäventyret egentligen var för nått, och hur alla de reglerna fungerade i Drakar och Demoner! Stört omöjligt för en 13-åring som aldrig sett ett rollspel förut!

M.

 

[Lambi]

Skelettbyn för mig också!

Jag hade en reptilman som hette Gurg som slog ihjäl skeletten med en stor träklubba... och ja, jag var också ensam... tills brodern till han som då spelledde började spelleda för oss... sen blev vi fler... rarjrajraj
Det var tider det...

för de som undrar vad som skedde med gurg så transformade han på något OERHÖRT mystiskt sätt till en vargman då dennes spelare kom på att han inte längre gillade reptilmän.. men skam den som ger sig ;P så han fortsatte sin äventyrarbana.. och jag har för mig att han dogade i döda skogen... blev rånad och försökte sedan slå grim & grum obeväpnad Hint Hint Nudge Nudge... försök inte ens!

 

[entomophobiac]

Först något hemmasnickrat alster (tror fortfarande jag har det någonstans); sedan Gamla Mutant som det första köpta spelet. (Eller, tja, som en gåva i mitt fall.) På mellanstadiet, dessutom, och vi spelade mest på rasterna.

Kommer inte ihåg mycket av själva spelandet, men kul måste det ha varit

 

[Dante]

Är det den här ...

... bilden du tänker på?

 

[Rosen]

Re: Är det den här ...

Just den! Vem är konstnären?

--
Åke

 

[Helgonet]

Måste vara DoD4, tror att jag försökte spelleda äventyret som följde med, kommer inte ihåg vad det heter. Detta var sommaren 1991 och jag har för mig att min syster var med och spelade vilket hon aldrig mera gjort efteråt...
Det första jag spelade var Nya Mutant samma höst, tror det var något hemsnickrat - har för mig att jag bröt benet tidigt i äventyret men kommer inte ihåg något mer.

 

[Johan K]

Tänka, tänka & åter tänka !!

Om jag inte missminnder mig så var Sagan om ringen 1:a upplagan mitt första rollsepl. Koret därefter så började jag åxå med Mutant & SW. Sen så blev det åxå DoD.
Efter nått år som började vi åxå med EON & N1...
Sen så har det bara rullat på med det mesta...

 

[Wolf]

Den första karaktären jag gjorde var Anadelonbrin, en mörkalv till AD&D, men hon spelades aldrig i den formen. (Dock väckte jag henne till liv i online"roll"spelet The Prophet's Song, där som alv utan mörk, då mörkalver inte introducerades förrän efter jag börjat spela.) Istället blev det Chronopia och Ranavathara Celebniraeth, en djupt religiös lesbisk alv med stridsgissel. (Gissa vem som försökte förföra prinsessan.)

De andra i gruppen var en flirtig dvärg, en stendum paladin (favoritkommentar i alla situationer: "Jag drar mina två svärd!" Han var dum på riktigt.), ett självständigt fruntimmer och riddar Ulvsbane som ansåg att alla kvinnor av princip var i nöd och behövde beskyddas.

Vi turades om att spelleda, så andra gången i mitt liv jag spelade rollspel gjorde jag det som spelledare.

Vi hade hysteriskt roligt. Vi ägnade oss åt allehanda spel och lekar som "ta sig över trollbron utan att kvävas av att svälja sin egen tunga när trollet kommer rusande för att paladinen vägrar säga att han är lilla bocken bruse" (Den var jättesvår!)och "tomteboll med demonrekvisita" (vilket gick ut på att ett troll klubbar iväg en tomte så långt han kan och sedan slår så mycket han kan med klubban på de andra trollen tills de hittar tomten. Demonen hade 5 armar, men lyckades ändå inte pricka tomten...). Och vi hade världens kanske bästa väckarklocka - en svartnisse som flyttat in i armhålan på riddar Ulvsbane (det luktade hemma där, och Ulvsbane var snäll - han lät inte den elaka hovdamen spetsa honom på vandringsstaven för att han förstörde hennes frisyr). Varje morgon när solens första strålar smög sig över horisonten hördes samma tjut - "AAAH! ONT! ONT! LJUS! ONT! ÖGOOOOOOOON!"

Tänk så roligt det var. =)

/Wolf - som enligt paladinens spelare är "en sån där gayhomofetish!"

 

[Dante]

Om jag det visste ...

... hade jag skrivit det i mitt förra inlägg.

/Dante

 

[Redaktör Bad Cop]

1986...

spelledde jag Ärans väg trilogin. På den tiden trodde jag att man slog vapnens skada en gång och sedan gjorde de alltid den skadan. Det var helt enkelt olika bra svärd. .

Det första äventyr jag fick spela var Mos Mosel till Mutant.

 

[Mekanurg]

Re: En nostalgitripp till 1977

Ursprungliga Dungeons & Dragons på första Gothcon 1977. Oldtimer var spelledare och det var ett klassiskt katakomb-röj.

 

[Svarte Faraonen]

Det var 1995 och jag var 9 år. Jag spelade en jägare med en jakthund. Spelet var en polares EDD som ärvts från bror till bror och hölls samman medelst generösa mängder packtejp (något som gäller för alla hans rollspelsböcker, för övrigt) och äventyret var något hemgjort som gick ut på att vi skulle frita en borgmästares son från orcher. Det jag minns mest var att vi högg armarna av ett gäng ficktjuvar (inte avsiktligt, men det bara blev så på träfftabellen) och att jag tvekade på huruvida det var rätt att med livsmålet "Naturvän" hugga mig igenom tjock vegetation (svaret blev en kall blick och "Hugg bara genom växterna nu"). Det första jag spelledde var Chronopia, där alla rollpersoner blev svingrymma eftersom jag missuppfattat reglerna för bakgrunds- och erfarenhetspoäng.

 

[Klon]

Alltid improviserat

Det är vad sopm är det bästa med Chronopia... jag tycker det passar så bra att spela utan äventyr, det brukar kunna hända så mycket intressant ändå. Särskilt om man har särpräglade roller. Två av de roligast rollerna jag vet är två mycket gamla gubbar, båda höll på med nekrologi i olika former och tjänade stort på att fixa ihop lite gladiatorer att kämpa på arenan. Deras mål, att skapa en helt nekrologisk varelse, typ. Det hela var präglat av ganska sjuk humor, eller humor generellt med kan man väl säga.
De hade exempelvis en klocka som stannat på 3, och alltid på morgonen så frågade den ena vad klockan var, svaret var givetvis... tre, på vilket den ena utbrast, va! är den redan så mycket! Sen så hade de två sockerbaitar hemma som de aldrig använde, bara för att de skulle ha socker hemma. En dörr som var trasig och som den ena alltid sa, "jag skall laga den där dörren nån gång". Nej det var härliga karaktärer de första som vi gjort dock.

 

[walium]

Från dröm till verklighet

Efter att längtansfullt ha följt mina klasskamrater i mellanstadiet spela gamla Mutant och Sagan om ringen på rasterna lyckades jag äntligen få ihop ett villigt spelgäng. Året var 1992 typ och spelet var Drakar och Demoner Expert. Jag vill minnas att jag började som spelledare. Äventyren var enkla och bestod mest av att springa runt i labyrinter eller stora borgar och döda monster. Mycket spännande tyckte vi då i alla fall. Och dessutom mycket privat och hemlighetsfull. Jag minns en gång när min yngre bror skulle vara med för första gången mer eller mindre mot min vilja. Vi skulle spela Mutant och jag gjorde en rollperson åt honom. Det blev en muterad grön jätteråtta som hette Orvar Korv och var skyldig sin bror Nisse Korv en massa pengar. Those were the days.

 

[Nightowl]

Morgonstjärnan

Alltså, den där kufiska följetongen med killen som stöter på en talande björn i Vilda Västern, vem skrev den, och var kommer den ifrån?

Erik

 

[Nightowl]

Första spelat: Uppdrag Mos Mosel

Första spellett: Järnringen

Andra spelat: Den Grå Döden

Andra spellett: Introäventyret i gamla Basic D&D-boxen.

Tredje spelat: Hemmagjort D&D-äventyr som en kompis gjort.

Tredje spellett: Keep of the Borderlands, modul som fanns med i gamla Basic D&D.

Erik, började med Mutant och Dungeons & Dragons.

 

[Victor Palm]

Jag är ganska ny på rollspelsområdet, första gången jag spelade 'rollspel' var förvisso för sex-sju år sedan, men då var det helt friform, en t6:a fanns med ibland. Jag gick i trean, möjligtvis fyran.

Sedan slutade jag på den skolan där vi på rasterna ibland (när bandybollen var försvunnen t ex) spelade, och jag glömde bort det så kallade rollspelet.

Första gången jag testade ett 'riktigt' rollspel var nog i sjuan (går i nian nu, nej förresten, gick ut idag, så jag går inte i något ) då en polare vid namn Magnus Malmberg introducerade mig för DoD Chronopia. Han brukade lura småknattarna i skolan att det var han som hade varit med och skrivit DoD-böckerna, och de flesta trodde honom. Sedan fortsatte det lite här och var, och i åttan var vi faktiskt ganska organiserade och spelade åtmistone ett par gånger i månaden. Nuförtiden blir det inte så mycket spel, men vi försöker lite då och då. Jag söker ny spelgrupp om någon annan lundabo i min ålder skulle se detta. Spelet är Eon, samt DoD 6 och Chronopia, även om vi inte har spelat de två senare på ett år. Vid ett eller två tillfällen körde vi NeoTech. DoD Chronopia var det första jag spelledde tror jag, kan ha varit Eon.

Mvh Victor Palm...

...Som ser att han drog ut på svaret ordentligt