Engelskspråkiga rollspel i Sverige

[Frederik J. Jensen]

Ingen som tänker man ska skriva på det språk som ens målgrupp vill läsa/spela på? Och om man skriver för att man tycker det är roligt, då får man göra som man vill?

 

[ceruleanfive]

Älskar när folk gör sammanfattande inlägg som det här.

Bra att du(?) poängterade att det är en större ekonomisk risk.

Nu vill jag göra en tråd som heter TL;DR-tråden som summerar alla trådar med den här typen av inlägg som @ceruleanfive gjorde!

Haha, jag var nog otydlig; det var mina personliga tankar. Jag gör inte alls anspråk på att sammanfatta allmän konsensus eller lyfta samtliga perspektiv!

 

[adrian_of_arcane_lore]

Min egen relation till det engelska språket är ganska komplicerad får man väl nog säga.

Jag är i praktiken uppväxt tvåspråkig. Har en engelsktalande far, engelsktalande släkt och spenderade de flesta somrar under uppväxten i ett engelsktalande land, omgiven av folk som pratar engelska. Jag lärde mig att förstå och läsa engelska i stort sett samtidigt som svenska, och även förmågan att tala och göra mig förstådd på engelska redan som liten. Därtill har jag också alltid konsumerat mycket kultur på engelska, engelskspråkiga filmer utan undertexter (BBCs "The Chronicles of Narnia" - TV serie var en stor favorit som barn som vi hade på VHS utan svenska undertexter, måste sett den säkert 100 gånger), läst böcker och serietidningar mm på engelska redan i låg ålder.
Disneyfilmer och saturday morning cartoons mm, allt sånt är på engelska för mig, ser jag den svenska dubben av Svärdet i stenen, Peter Pan, Alladin eller Turtles så känns det bara fel.

Som vuxen är det extremt sällan jag läser någonting alls på svenska och jag undviker ibland svenska i de fall det är möjligt (liten sak kanske, men jag ställer alltid in systemspråket på min smartphone eller dator till engelska, för att det helt enkelt blir enklare att använda för mig då). Min farsa, som jobbat i Sverige i drygt 40 år med att utbilda ingenjörer inom teknisk engelska har beskrivit mitt engelska skriftspråk som "flawless" (sånär som på viss stavning, men det är jag kass på i svenskan med). Jag minns inte senast jag läste en hel bok på svenska, jag kollar alltid med engelska undertexter på filmer etc etc.

Med andra ord, jag är tvåspråkig på det sätt man blir om man föds in i det, när man redan från början lär sig bägge språken samtidigt och aldrig upplevt att lära sig ett språk, och först senare lära sig ett annat, jag vet inte vilket språk mina första ord var på eller vilket språk jag först förstod. Det engelska språket är inte bara någonting jag kan, utan det är en del av min identitet och person.

Så, vad vill jag säga med detta?

Jo, att jag trots detta är extremt medveten om just hur mycket bättre jag är på svenska än engelska. Jag kan absolut inte uttrycka mig lika avslappnat och enkelt på engelska som jag gör på svenska, utan det kräver mer eftertanke, ett mer medvetet val av ord och uttryck och är helt enkelt svårare. Jag tycker inte det är svårt att tala eller skriva på engelska, men det är svårt att tala och skriva på det sätt jag vill.

När det kommer till frågor om att som svenskspråkig skriva och spela på engelska tror jag nog ändå någonstans att ens uppfattning om både hur lätt och roligt det är i mångt och mycket färgas av ens relation till språket. Att ju mer tvåspråkig man faktiskt är, ju svårare anser man att det är att göra det bra, och förväntningarna på den egna prestationen blir då sådan att man ser det som en större ansträngning än vad det kanske är för någon som inte har samma relation.

 

[Oscar Silferstjerna]

Man kan också bara snälltolka lite, mitt inlägg var inte så seriöst och menat med en gnutta humor.

Och jag pekade på något konkret som man kan göra för att se till att trådarna blir mer levande. Att folk (ibland även jag själv) inte håller sig till ämnet är ju vanligt på väldigt många forum, även detta. Att då verkligen svara på trådstartarens frågor tycker jag är ett bra sätt att komma någon vart.

Jag gillar när man verkligen diskuterar något öppet och undersökande. Gärna utifrån frågor. Är de bra så ger de en riktning åt samtalet. I bästa fall upptäcker man något nytt och oväntat.

 

[Gabrielle de Bourg]

Är det inte schysst att bara erkänna att man vill sälja? Jag har svårt för retoriskt fluff och har själv inga problem att erkänna att jag vill ha något (cash alltså) för det jag skapar. Det är därför som mina kommande produkter främst eller bara blir engelskspråkiga. Att jag också tycker att det är kul att vara kreativ och hitta på nya saker tänker jag är en självklarhet.

Alltså, det är inte svartvitt, där det antingen bara handlar om att skapa kultur eller tjäna pengar och göra bra affärer. Jag är extremt trött på den inställningen och har sett den i så mycket kultur.

Sanningen är att ofta är det båda? Även professionella rollspel är skapade av folk som började på hobbynivå och vågar iaf säga för egen del att man aldrig helt blir av med känslan av holy shit jag får betalt för det jag älskar att göra!

Och när det gäller större rollspel som kräver mer kommersiell insyn är det ju ofta kopplat till något man själv har en kulturell koppling till. För egen del är ju Call of Cthulhu drömspelet att få jobba med, så jag har extremt mycket känslomässigt och personligt som jag lägger ner på det – och jag har nog aldrig haft så mycket diskussioner för jag bryr mig om att det ska bli bra! På samma gång vet jag ju också att det är ett stort spel som kräver och kostar pengar, så jag kan ju inte ignorera den kommersiella aspekten av det och det är något jag ofta har i åtanke när jag skriver.

Och jag, likt många skapare gör ju också saker för att folk ska ta del av det vi gör. En härlig sak med stora kommersiella produkter är att de når fler!

Här kommer en jätteviktig sak på trådens ämne: jag älskar att få något utgivet på engelska för det betyder maximal potentiell spridning.

Dessutom, som writer for hire kan jag faktiskt säga att ur en ekonomisk aspekt är det ofta tvärtom. Svenska förlag betalar överlag bäst och vissa gånger har jag medvetet gått med på att få mindre betalt bara för att skriva i en produkt på engelska, men jag har gjort det för prestigen att få skriva i en internationell produkt.

Dessutom… rollspel är fel bransch om du ska göra affärer. Till och med de mest framgångsrika drar ju bara in en bråkdel av vad andra branscher.

Marginalerna är pyttesmå. Vi är ju en av de få branscherna där producenter kan sänkas av för stor framgång! Mest riskabelt är de stora spelen med potentiell kommersiell potential (speciellt om de är på licens). Att frilansa ger inte mycket heller.

Så för många av oss som pratar om ekonomisk gångbarhet gör det inte för att vi ska bli rika. Det är för att man inte ska konka, eller som privatperson kunna bo eller äta.

 

[Oscar Silferstjerna]

Alltså, det är inte svartvitt, där det antingen bara handlar om att skapa kultur eller tjäna pengar och göra bra affärer. Jag är extremt trött på den inställningen och har sett den i så mycket kultur.

Sanningen är att ofta är det båda? Även professionella rollspel är skapade av folk som började på hobbynivå och vågar iaf säga för egen del att man aldrig helt blir av med känslan av holy shit jag får betalt för det jag älskar att göra!

Och när det gäller större rollspel som kräver mer kommersiell insyn är det ju ofta kopplat till något man själv har en kulturell koppling till. För egen del är ju Call of Cthulhu drömspelet att få jobba med, så jag har extremt mycket känslomässigt och personligt som jag lägger ner på det – och jag har nog aldrig haft så mycket diskussioner för jag bryr mig om att det ska bli bra! På samma gång vet jag ju också att det är ett stort spel som kräver och kostar pengar, så jag kan ju inte ignorera den kommersiella aspekten av det och det är något jag ofta har i åtanke när jag skriver.

Och jag, likt många skapare gör ju också saker för att folk ska ta del av det vi gör. En härlig sak med stora kommersiella produkter är att de når fler!

Här kommer en jätteviktig sak på trådens ämne: jag älskar att få något utgivet på engelska för det betyder maximal potentiell spridning.

Dessutom, som writer for hire kan jag faktiskt säga att ur en ekonomisk aspekt är det ofta tvärtom. Svenska förlag betalar överlag bäst och vissa gånger har jag medvetet gått med på att få mindre betalt bara för att skriva i en produkt på engelska, men jag har gjort det för prestigen att få skriva i en internationell produkt.

Dessutom… rollspel är fel bransch om du ska göra affärer. Till och med de mest framgångsrika drar ju bara in en bråkdel av vad andra branscher.

Marginalerna är pyttesmå. Vi är ju en av de få branscherna där producenter kan sänkas av för stor framgång! Mest riskabelt är de stora spelen med potentiell kommersiell potential (speciellt om de är på licens). Att frilansa ger inte mycket heller.

Så för många av oss som pratar om ekonomisk gångbarhet gör det inte för att vi ska bli rika. Det är för att man inte ska konka, eller som privatperson kunna bo eller äta.

Det här är verkligen konstigt. Du förklarar av någon anledning branschen för mig, trots att du antagligen (?) vet att jag har skrivit en hel del rollspel (mer än 100 sidor tryckt material till olika spel). Kanske ungefär lika mycket som du? Jag ser det inte som en tävling (jag hade kunnat skriva mycket mer om jag inte också hade forskat), men sidantalet borde ge ett ungefärligt hum. Självklart är jag väl medveten om de ekonomiska ramarna, särskilt i Sverige. Likväl vill jag få hyfsat betalt för min kreativitet - och det är fullt möjligt om man skriver vettiga kontrakt. Det finns pengar. Eller så kör man solo och ser precis var pengarna hamnar om det blir några. Jag föredrar det senare, åtminstone tills jag får ett bättre bud av någon annan. Men den här diskussionen har jag och andra redan fört i andra trådar och den är off topic här.

Till saken hör att jag också har ett förflutet i litteraturbranschen. Jag är alltså väl medveten om hur förlagskontrakt kan se ut och vilka belopp och upplagor det handlar om (ibland mycket små, ibland betydligt mer). Dessutom har jag erfarenhet av att förhandla med tryckerier, även om det var några år sedan nu. Mycket är förhandlingsbart. Jag har även i annan tråd skrivit om hur man bättre kan hantera fraktkostnader, en annan mycket stor utgiftspost för den som ger ut tryckt material. Att hitta rätt fraktpåsar är en färdighet i sig. Så ja, jag vet precis vad det är som kostar.

 

[Ekorren]

När det kommer till frågor om att som svenskspråkig skriva och spela på engelska tror jag nog ändå någonstans att ens uppfattning om både hur lätt och roligt det är i mångt och mycket färgas av ens relation till språket. Att ju mer tvåspråkig man faktiskt är, ju svårare anser man att det är att göra det bra, och förväntningarna på den egna prestationen blir då sådan att man ser det som en större ansträngning än vad det kanske är för någon som inte har samma relation.

Prestationsångest och idén att man måste vara bra är en barriär mot personlig utveckling.

Jag är inte alls bekväm att rollspela på engelska. Jag stapplar mig. Jag kan inte uttrycka mig på sättet jag vill uttrycka mig. Ibland låter jag riktigt dum.

Jag rollspelar ändå på engelska två kvällar i veckan och har en Youtube-kanal på engelska. Jag insåg att språk är en muskel som jag ville träna och bestämde mig för att utmana den ångest jag kände när tanken på att prata engelska kom upp. Att börja rollspela på engelska eller göra videor med svengelsk brytning hjälpte mig att komma igenom psykiska blockar - en verbal impotens eller vad man ska kalla det.

Jag har ännu inte vågat spelleda på engelska men kommer göra det någon gång. Att spela är skitkul även när det blir dåligt och jag har aldrig varit med om någon som blivit irriterad på hur jag pratar eller stapplar mig. Intressant nog har jag märkt att engelskan är bättre på fredagar än måndagar. Det blir en annan upplevelse än att köra på svenska, men det har sitt eget värde. För mig åtminstone.

 

[Gabrielle de Bourg]

Det här är verkligen konstigt. Du förklarar av någon anledning branschen för mig, trots att du antagligen (?) vet att jag har skrivit en hel del rollspel (mer än 100 sidor tryckt material till olika spel).

Jag ber om ursäkt om det kändes nedvärderande! Jag ville kunna backa upp mitt argument utifrån mina erfarenheter och framförallt vill jag förklara min syn på det för folk som inte nödvändigtvis är med i branschen.

Sedan är frågan om ”konst kontra kommers” en som alltid varit en hjärtefråga. Jag har en bakgrund inom film där det är en fråga som typ diskuterats sedan mediets existens, så jag kan bli rätt passionerad.

Och frågan som det föddes från, om att hymla med ”att man vill göra affärer” så skulle jag väl inte säga att fallet DoD har det inte hymlats jättemycket, om man smackar upp en fet poster med texten ”Sveriges största rollspel är tillbaka!” i t-banan och bussar.

 

[Gurgeh]

Är det inte schysst att bara erkänna att man vill sälja?

Är det någon som sagt att de inte vill sälja? Det är du som ställer upp ett motsatsförhållande mellan att vilja sälja och att vilja gynna svensk rollspelskultur, och antyder att det inte är möjligt att vilja båda sakerna.

 

[Oscar Silferstjerna]

Jag ber om ursäkt om det kändes nedvärderande! Jag ville kunna backa upp mitt argument utifrån mina erfarenheter och framförallt vill jag förklara min syn på det för folk som inte nödvändigtvis är med i branschen.

Sedan är frågan om ”konst kontra kommers” en som alltid varit en hjärtefråga. Jag har en bakgrund inom film där det är en fråga som typ diskuterats sedan mediets existens, så jag kan bli rätt passionerad.

Och frågan som det föddes från, om att hymla med ”att man vill göra affärer” så skulle jag väl inte säga att fallet DoD har det inte hymlats jättemycket, om man smackar upp en fet poster med texten ”Sveriges största rollspel är tillbaka!” i t-banan och bussar.

Bra att du svarar med viss självkritik! Om vi nu talar om just FL - jag tror att det är bra att föra en mer generell diskussion om kontrakt, nytryck och översättningar i annan tråd - så visar ju just reklamkampanjen att det visst finns pengar…

Jag har varit kulturarbetare i flera årtionden och är otroligt trött på allt gratisjobbande. Det är inget jag gör själv längre, men jag ser hur många, särskilt unga, dras in i hopp om att få jobb. Sorgligt!

 

[Franz]

Bra att du svarar med viss självkritik! Om vi nu talar om just FL - jag tror att det är bra att föra en mer generell diskussion om kontrakt, nytryck och översättningar i annan tråd - så visar ju just reklamkampanjen att det visst finns pengar…

Har någon här påstått att det inte finns pengar?

 

[Oscar Silferstjerna]

Har någon här påstått att det inte finns pengar?

Har du förhandlat om arvoden med förlag? Argumentet är ofta att de inte har råd att betala mer.

 

[Franz]

Har du förhandlat om arvoden med förlag?

Vad har det med saken att göra? För att förtydliga, min fråga handlade alltså om någon i tråden här påstått att det inte finns pengar?

EDIT: För att inte missförstånd ska uppstå förtydligar jag att frågan är ställd i all välmening

 

[clarence redd]

Om jag hade gett ut M-SPACE på svenska hade det antagligen inte blivit fler böcker. Nu publicerar jag snart min tolfte och säljer i alla världsdelar utom Antarktis. Man ska inte underskatta hur motiverande det är att många köper och gillar det man skriver.

I början bad jag min redaktör om ursäkt för min dåliga engelska. Svaret blev alltid att många amerikaner skriver betydligt sämre. De skriver nämligen som de pratar, vi skriver som det vi läser.

Jag tror också att svenskan mår bra av influenser utifrån. För utdöende språk är det så klart ett enormt problem, men svenskan är livskraftig. Ju mer franska, spanska, arabiska, tyska och engelska influenser desto bättre. Statiska språk överlever inte, språk som förändras fortsätter vara relevanta.

Men rollspel på svenska kommer inte försvinna. Ny musik med svenska texter ges ut varje dag, trots att pop- och rocksvenskan har dödförklarats oändligt många gånger. Just när det ser som mörkast ut kommer någon ny Kent eller Håkan Hellström, som får det töntiga att låta hippt. Jag gissar att det gäller också för rollspel.

 

[Gabrielle de Bourg]

Bra att du svarar med viss självkritik! Om vi nu talar om just FL - jag tror att det är bra att föra en mer generell diskussion om kontrakt, nytryck och översättningar i annan tråd - så visar ju just reklamkampanjen att det visst finns pengar…

Jag har varit kulturarbetare i flera årtionden och är otroligt trött på allt gratisjobbande. Det är inget jag gör själv längre, men jag ser hur många, särskilt unga, dras in i hopp om att få jobb. Sorgligt!

Jag ser inte hur det här hänger ihop?

 

[Oscar Silferstjerna]

Vad har det med saken att göra? För att förtydliga, min fråga handlade alltså om någon i tråden här påstått att det inte finns pengar?

EDIT: För att inte missförstånd ska uppstå förtydligar jag att frågan är ställd i all välmening

Indirekt påstår förlagen att det inte finns pengar när de säger att de inte har råd att betala bättre än vad de gör. Ofta är det inte sant, utan en fråga om prioriteringar.

Jag talar alltså inte här bara om rollspelsbranschen, utan om bokbranschen i stort. Flera av mina kompisar har gett ut böcker på de stora förlagen i Sverige. De får ofta uselt betalt (knappt en månadslön för en hel bok). Samtidigt har förläggarna ofta riktigt bra månadslöner. Tyvärr är den här sortens upplägg en del av systemet. Det som gör att författarna ändå väljer att acceptera dealen har ofta med legitimitet att göra. Det stora förlagets namn ger dem recensioner i de stora tidningarna och i förlängningen ofta stipendier som är betydligt större än arvodena. Men legitimiteten är det som gör att de uppfattas som författare. Jag tycker att de borde göra uppror och sälja sina böcker via Kickstarter istället. Men det är förstås också ett riskabelt kliv.

 

[Oscar Silferstjerna]

Jag ser inte hur det här hänger ihop?

Du pratar om passion och engagemang. För mig räcker inte det. Skapar jag ekonomiskt värde vill jag ha betalt.

 

[Franz]

Indirekt påstår förlagen att det inte finns pengar när de säger att de inte har råd att betala bättre än vad de gör. Ofta är det inte sant, utan en fråga om prioriteringar.

Jag talar alltså inte här bara om rollspelsbranschen, utan om bokbranschen i stort. Flera av mina kompisar har gett ut böcker på de stora förlagen i Sverige. De får ofta uselt betalt (knappt en månadslön för en hel bok). Samtidigt har förläggarna ofta riktigt bra månadslöner. Tyvärr är den här sortens upplägg en del av systemet. Det som gör att författarna ändå väljer att acceptera dealen har ofta med legitimitet att göra. Det stora förlagets namn ger dem recensioner i de stora tidningarna och i förlängningen ofta stipendier som är betydligt större än arvodena. Men legitimiteten är det som gör att de uppfattas som författare. Jag tycker att de borde göra uppror och sälja sina böcker via Kickstarter istället. Men det är förstås också ett riskabelt kliv.

Jag förstår fortfarande inte. Vad har detta att göra med att FL’s reklamkampanj? Har de påstått att pengar inte finns? I denna tråd? Om inte, vad var din kommentar ett svar på? Vad har bokbranschen i stort och förläggares månadslöner att göra med engelskspråkiga rollspel i Sverige?

 

[Oscar Silferstjerna]

Jag förstår fortfarande inte. Vad har detta att göra med att FL’s reklamkampanj? Har de påstått att pengar inte finns? I denna tråd? Om inte, vad var din kommentar ett svar på? Vad har bokbranschen i stort och förläggares månadslöner att göra med engelskspråkiga rollspel i Sverige?

FL har pengar. De har inte skrivit något i den här tråden. Min kommentar var ett svar på din. Rollspelsförlagen har en del gemensamt med andra förlag - exempelvis ofta dåliga honorar till författare. Det är en rollfördelning som jag inte uppfattar som självklar. Att skriva på engelska är ett sätt för svenskar att få bättre betalt.

 

[rollspelspiraten]

Under mina aktiva år som rollspelare så lirade vi både engelska samt svenska rollspel. Vi snackade alltid svenska med undantag för vissa ord, fraser eller beskrivningar som var allmänt förekommande. Det var så det va. Jag är otroligt tacksam för alla de år som jag har lagt på rollspel, tv- samt datorspel då detta lärde mig det engelska språket väldigt effektivt.

Idag köper jag hellre rollspel som är på svenska än på engelska. Men detta enbart på att min engelska har försämrats under årens lopp samt att min egen lathet gör att jag inte orkar öva upp den igen. Förstå mig rätt, jag kan läsa, pratar och skriva relativt obehindrat på engelska men det blir ofta lite mer tidskrävande då det behöver ställas om i skallen. Då ser jag hellre rollspel på svenska där jag inte riskerar att "missa" något för att jag är för trött eller lat för att kolla upp vad den exakta innebörden av en fras eller ett ord kan betyda.

Med detta sagt innebär det inte att jag har slutat köpa rollspel på engelska, verkligen inte. Rollspelen måste in i hyllan, vare sig de är på svenska eller engelska.