Jorå.
Man skall väl komma ihåg att Trudvang inte är ett fornnordiskt rollspel, utan det är en blandning mellan fornnordisk mystik och grekromersk mytologi.
Fornnordiska troll var inga monster, men i Trudvang så är de rena vidunder, precis som de mytologiska varelser som antikens mytologi kryllade av.
Sedan förväntas Trudvangs hjältar vara atletiska hjältar stöpta i antikens hjälteideal, inte tjocka, stora björnkarlar som de skulle vara i våra fornnordiska sagor.
Å så har vi det uppenbara, förstås: harpyor, mantikoror, nymfer och liknande.
---
Enhörningar må komma från en annan del av världen, men det tycker jag bara är en fördel. Det gör ju dem till lite mer exotiska varelser, och är det något en enhörning skall vara, så är det exotisk.
(För ärligt talat, tycker du inte en enhörning framstår som lite alldaglig om den existerar sida vid sida med pegaser? Det tycker iaf jag, men om man lugnar ner sig med flygande hästar och hippogriffar, då framstår enhörningar som desto coolare.)
Tänkande hästar är ju förresten typiskt fornnordiskt, känner ni inte till Bäckahästen? Han var en djäkel på fruntimmer. Jag tycker faktiskt att Enhörningen blir roligare om man ser på den ur det perspektivet. Enhörningen är ute efter pura jungfrur, medan Bäckahästen jagar rätt på skökorna. Hur ballt som helst.
Så visst, när allt kommer kring så diggar jag enhörningar.
Men jag tycker ju å andra sidan också att Trudvang är det bästa DoD att spela med ankor i, så mina åsikter ligger förmodligen rätt långt ifrån era... He he...
/Rising
har en väldigt egen syn på Trudvang
