Tja, det är nog mer _kampanjstilen_, dvs hur världen beskrivs och kommer till liv i rollspelet...
Själv har jag två favoriter: culture games och matinérollspel.
"Culture games" myntades, tror jag, av Paul Mason i fanzinet Imazine. (URLs: http://www.tcp-ip.or.jp/~panurge
ht...p://ourworld.compuserve.com/homepages/panurge)
Med risk att felcitera honomm är det den sortens spel, oavsett genre, där man inte bara sätter sig in i en annan människas huvud, utan i huvudet på en människa som har en annan världsbild än man själv - inte på grund av privata åsikter, utan på grund av att denne är uppvuxen i en helt annan kultur. I de flesta SF- och fantasyvärldar tänker folk i princip som medelklassamerikaner från sent 1900-tal. Boring. Bra exempel är Empire of the Petal Throne, Mason's eget Outlaws of the Water Margin, Pendragon, Khelataar, Harn och Bushido. De flesta historiska spel funkar också bra.
Med matinérollspel menar jag spel som har fart, fläkt och melodrama som en gammal filmmatiné, eller äventyrsböcker som de av Dumas, Verne eller Sabatini (karln som skrev om Kapten Blod och Scaramouche). Vare sig det är swashbuckling, western eller space opera ligger det mig varmt om hjärtat. Bra exempel här är Castle Falkenstein, Dragonlance Saga, Krille's Trollvinter och Västmark, Star Wars och Dragon Fist.
Gondica och Glorantha ( i synnerhet med HeroWars) kan funka _både_ som culture game och matinéspel, så de råkar vara favoriter.
Nightowl
Makt korrumperar.
Kunskap ger makt.
Plugga hårt - bli ond.
