Nekromanti Eon 4 - Bossar?

[Saknarstaemband]

Finns det något bra sätt att göra motståndare som kan ta sig ann en hel grupp rollpersoner på ett vettigt sätt, utan att nödvändigtvis höja färdighetsvärdena för högt?
Jag vet att eon är tänkt att vara "simulatoriskt", men då eon4 har gått ifrån detta och blivit mer narritativt så tänkte jag att man kanske kan implementera historiemässigt viktiga strider.
Kan man låta en fiende agera som flera? Göra flera anfall, svepande tag? Bara slänga lite monsterregler på folk? Lite osäker på hur jag skall gå tillväga!

Problemet är att de flesta krigare kommer att splattas dramatiskt av en kragg med tvåhandshammare med total 6t6+3 i färdighetsvärde (5t6+3 +1t6 för numrärt överläge med sina polare vid sidan) Samt hans mentor, också 6t6+3, svärd och sköld. Jag vill bara att spelarna skall ha kul, få lite att bita i, låta striden ta en stund eller ge dem någon kul utmaning.
Alla teststrider jag gjort tar slut inom två-tre rundor, då 11t6+2 skada (ofta i huvud) tar slut på de flesta krigare, även legendariska. ​

 

[Celledor]

En skicklig krigare i helrustning som bakom sig har 4 armborstskyttar borde få de flesta att tänkta efter innan de anfaller.

Om de alltid vinner i öppen strid så låt bossen veta om detta eller lära sig det och anpassa sig därefter.

Långt bak i tiden (typ Eon 1 eller 2) så spelade vi nästan alltid kragg men dog ofta av enkla rövare som gömde flera polare i skogskanten med armborst eller pilbåge.

 

[Celledor]

Har spelarna inte mycket rustning så kan en lätt skada med lite gift nog ställa till det för dem.

 

[Saknarstaemband]

My name is Inigo Montoya. You killed my father. Prepare to die.
SPLAT

Nä men. Jag vill nog ändå att en enstaka NPC om det behövs skall kunna utmana spelarna och undrade lite om någon funderat på regler kring det. Tillexempel kanske de inte får numrärt övertag mot NPC:n? Kanske kan NPC:n ignorera en svårighetsökning?
Lite så jag tänkte. Men det du säger är sant, går ju att skapa omständigheter. (Typ ett tjog fiender, totalt mörker och tiraker, eller något annat lurigt). Det är bara -om- det behövs. Tänker såklart inte låta varje NPC vara maffig.
Tänker mer, om det är storymässigt nödvändigt.
Är ni med på vad jag menar?

 

[Fiktionslek]

Jag kan inte Eon 4, men två trick som går att använda som spelledare i de flesta system är att:

1) Ge bossen 1 extra attack som måste rechargea innan den kan användas igen. (Typ slå d6 och så kommer attacken tillbaka på 1-2). Alternativt kan du låta bossen trixa med initiativ lite.
2) Ge bossen stadier som tekniskt sett fungerar som olika spelledarpersoner. Först möter rollpersonerna stadium 1. När de klarat av det möter de stadium 2 som kanske har andra skydd och vapen och måste bekämpas på ett annat sätt. O.s.v.

De här två teknikerna brukar funka utan att något går sönder. Ettan gör bossen oberäknelig istället för att bli sjukt mycket svårare, medan tvåan gör den segare utan att bli tråkig. Eventuellt kan du vilja ge rollpersonerna en liten pick-me-up inför fighten (typ de känner att shit detta är en boss och får lite extra adrenalin). Om du har Whitehack kan du titta på sidan 37 hur det ser ut där, men annars tror jag inte det skadar att testa detta i vilket system som helst.

Föreslår

Christian

 

[PalMer]

Med stridskonster så kan en ensam kämpe väga upp flera motståndare. Powergamar man ihop en sådan stridskonst inriktad mot flera motståndare kan det nog bli utmanande.

 

[Koftan]

En cerifalisk vapenmästare skulle kunna ta en grupp krigare med lite tur. Melorsvärdet är utmanuvrerande vilket betyder att hen inte får avdrag för gruppanfall. Sen finns det flera stridskonsterna som gör hen bättre på att slåss. Ett annat alternativ är en zorianriddare då de kan välja att få utmanövrerande på sina vapen vid 6T6 i stridskonsten.

mina spelare är ganska bra de också och det jag gjort är att alla bossar ser till att ha med sig underhuggare vilka inte är lika bra men de gör att RP inte får 1T6 extra på allt i striden.

 

[Ymir]

Du kan alltid använda dig av vändningar, så att bossen funkar som monster snarare än folkslag. Kolla tex på draken och helmgastarna i grundboken, och sirenerna i Codex Mundana om du har den, och Den blå hästen om du har rätt Fenix eller Äventyrets väg, så ser du att de är designade så att många av deras vändningar är motattacker. Flera av dem har också attacker som träffar flera motståndare åt gången.

 

[Drafur]

Man kan också, som en del monster får, låta din boss agera i två av de tre faserna. Extra utmattning som spelarna får av att undvika utanför sin aktiva fas kan öka svårighetsgraden avsevärt, samt att de så klart riskerar att skadas i två av faserna istället för bara i en.

 

[Pirog]

Inte lirat eon 4 så jag vet inte hur lättmoddade reglerna är där men lite exempel på grejer jag gjort med bossar i eon 3:

en boss läste rollpersonernas tankar vilket gjorde att han försvarade sig med en nivå lägre svårighet mot deras attacker medan hans attacker var en nivå svårare att försvara sig mot

en boss hade en enorm yxa som var en nivå lättare att undvika då den den var så slö, men kunde inte preras (mina spelare lägger aldrig lika högt i undvika som i sin vapenfärdighet) samt gjorde hutlös skada om den träffade.
Bossen kunde också göra en svepande attack där samtliga RP var tvungna att försvara sig mot endast en rullad attack från bossen (om de var i närstrid med honom)

en boss bestod av två systrar som slogs i synk med varandra vilket gav den (precis som första nämnda bossen) en nivå lättare på allt de själva gjorde och en nivå svårare för allt RP gjorde (förutsatt att de var tillsammans, så RP ville fördelaktigt sära på dem)

summa sumarum. Med enkla metoder som att öka skada som kan utdelas av bossen eller bara skruva lite på svårigheterna så tycker jag man kan gynna narrativet och få till schyssta bossfighter. Lägg där till en miljö som kan ha en inverkan på vissa slags tärningsslag också så som att omgivningen rör på sig (skepp i storm) eller att det finns faror som eld eller branta stup i närheten

 

[Mundo]

Kommer säkert ta upp lite som redan sagts men för att fatta mig kort...

1: Kolla på vändningarna som monster använder sig av. Trollen i grundboken har bra vändningar, tex.
2: Kolla på specialförmågorna. Hyggelmonster får agera i två faser (vilket kommer stacka utmattning för spelarkaraktärer om de måste försvara sig utanför sin fas) och troll får man tex. aldrig övertag mot på grund av numerärt överläge/tar stora minus om man försöker parera eller blockera istället för att undvika.
3: Ge dem rejält med rustning. En tunnplåtshjälm och hög grundrustning gör att även kragg med stora vapen måste banka ett par, tre gånger minst innan striden är över.
4: Ge dem underhuggare som kan ge karaktärerna problem. Ett par smådugliga krigare som slänger kastvapen på dem medan de försökte fäktas med en vapenmästare, tex.
5: Låt bossen använda kontring mer eller mindre som praxis. Det tvingar spelarkaraktärerna att vara försvarare minst varannan runda iallafall.

 

[Toman]

Finns det sirener i Codex Mundana? Hittar jag inte...

 

[LordTengel]

Finns det sirener i Codex Mundana? Hittar jag inte...

Sida 251 och 255.

 

[Toman]

ÅAh! Långt där bak. Tack! Jag letade inte vidare efter monsteravsnittet. My bad!

 

[LordTengel]

ÅAh! Långt där bak. Tack! Jag letade inte vidare efter monsteravsnittet. My bad!

Sluta leta där det är logiskt.