Nekromanti Eon IV - One shot kill

[Toast]

Vilka varelser tänker du på, Troll?

Man gör bara skada som anfallare är det vändningsslagen du tänker på?. Vådligt är ju bara farligt om du får många övertag, strid utan rustning är farligt, men man dör inte oftare i EON än i D&D

Ja precis, det är Troll jag tänker på som exempel. De får en chans till motattack varje gång de tar skada nästan oavsett hur mycket skada. Med några övertag kan trollet också ta bort all rustning medan trollets hud antar jag inte går att bortse ifrån på samma sätt. Känner bara att nästan alla varelser är end-game bossar som kräver noga förberedande och tur för att klara av. Att det just ska skilja sig så väldigt mycket från att slåss med humanioder som aldrig kan göra något än på sin tur.

 

[Swedish Chef]

Att slåss med Grottroll är livsfarligt, rollpersonerna bör inte strida mot dessa utan att vara förberedda välrustade och redo.

Däremot så slog mina spelare 3 spindeltroll som låg i bakhåll för dem, och då hade de bara 2 riktiga krigare.

Zombies/Gargyler klarar de flesta spelgrupper rätt lätt, sen finns det ju andra grejer som Kejsarlejon, Ferfaker , Pantheror och Hyggelmonster som kommer ge rollpersonerna en utmaning men de flesta spelgrupper kommer klara det.

Om du vill ha spel där man strider mycket mot monster bör du informera dina spelare om detta och säga åt dem att göra stridskunninga karaktärer.

 

[Rhodryn]

Eon har alltid varit ett sådant spel som tvingar spelare, specielt spelare som inte har spelat Eon tidigare, att försöka tänka om med hur de hanterar strid. Där strid alltid har varit riskabel oavsätt vem ens karaktär är, och vem ens motstånd råkar vara.

Visserligen... min grupp har aldrig riktigt lärt sig våra läxor med Eon... vi kan braka in i strid minst lika lätt och ofta som totalt Eon nybörjare kanske skulle gör... XD

Men vi gör ju det ändå med total vetskap om just hur farlig strid i Eon kan vara... vilket är något som man nog måste försöka lära nya Eon spelare rätt snabbt.

Tror det kan vara en bra ide att köra en del provstrider med nya Eon spelare, innan man börjar faktiskt rollspela, just för att ge dem en insikt i hur illa det faktiskt kan gå på bara ett enda tärningsslag. Specielt om man spelare de tre äldre Eon versionerna, vilka jag fortfarande ser som mer dödliga än Eon IV.

 

[Swedish Chef]

Fokus och att blödningar inte är lika dödliga har minskat dödligheten rejält.

 

[Rhodryn]

Det kan jag nog hålla med om, specielt blödnings grejen.

Utefter min egen känsla om våra karaktärer, och/eller NPC'er, som har dött i strid när vi spelat Eon I-II (min grupp uppdaterade aldrig till III)... så skulle jag säga att majoriteten utav dem har dött pga blödning på ett eller annat sätt. I allt från att sakta blöda till döds, till nästan bokstavligen talat i fontäner utav blod.

Jag tror att det dödsfall, pga blödning, som var det minst spekakulärt som jag någonsin varit med om... men som samtidigt visade exakt hur dödligt blödning faktiskt kunde vara i Eon I-II... var den gången då min Tirak blev väckt en morgon utav den andra spelarens Tirak.

Det var ju dock inte en "normal" väckning... utan han gjorde det genom att han slängde en span med iskallt flodsvatten in i tältet på min karaktär, följt av att han drog loss tältpinnarna, följt av en spark på tältet med en vrålande uppmaningen att gå upp. Som hämnd så sparkade min karaktär den andra i skrevet. Skrev sparken blev dock perfekt, och skadeslaget/skadan så högt och hård att den orsakade extraskador, där ett utav resultaten blev "inre blödning". Den spelarens Tirak dog en långsam död över en stor mängd timmar, hängandes över min Tiraks axlar när jag försökte bära honom till närmsta Tirak stad. Vet inte exakt hur lång tid det tog för honom att tillslut dö, men kanske ett halv dygn eller något... tyvärr så var närmsta stan 2 dagar bort har jag för mig.

 

[Kaigon]

Så det är endast tänkt att rollpersoner har Fokus, inte SLPs eller varelser?

Precis. På sida 140 i regelboken står att Spelledarpersoner inte har Fokus för att ge extra tärningar.

 

[Reddokk Fheg]

Har inte läst alla svar i tråden men personligen tycker jag om när strider är farliga. Att man som spelare måste tänka sig för och inte bara kasta sig in i strider.
Tänka taktiskt och inte ha "döda allt som råkar komma i ens väg" som motto. Tvingas tänka är det värt det? kan strid undvikas? bör jag slåss eller fly? Och om man måste eller väljer strid bör man behöva vara försiktig och använda allt man har för att minimera risken att dö
Att veta att en rollperson kan dör även i en samandrabbning med banditer tycker jag är bra.

Personligen är jag inte förtjust i triviala strider. där motstånded är obefintligt och spelare kan kasta sig in i strider nästan utan risk och krossa motståndet. Strider som läggs in för att få action utan att riskera rollpersonernas liv nämnvärt
även om man möter någon som man har ett stort övertag är det ju ändå en strid på liv och död och det finns alltid risk något går fel.

 

[2097]

Om du inte redan tänkt göra det så slå dina SL- tärningar dolt, då kan du ju alltid "justera" slagen lite

Det låter kul att spela så, ett tag iaf. Spelarna kan ju också göra det. Alla kan sitta med varsin skärm och slå bakom den och säga vad dom tycker att tärningarna visar, efter justering. Men på sikt tror jag det blir trist och att spelet tappar sin udd.

 

[Reddokk Fheg]

Det låter kul att spela så, ett tag iaf. Spelarna kan ju också göra det. Alla kan sitta med varsin skärm och slå bakom den och säga vad dom tycker att tärningarna visar, efter justering. Men på sikt tror jag det blir trist och att spelet tappar sin udd.

Är nog inget som håller i längden. Men måste erkänna att som SL (inte som spelare) har jag någon enstaka gång "fuskat" lite. Ibland kan det sabba känslan och sänka ett spelmöte om en spelare råkar dö vid någon trivial skit strid på grund av otrolig otur med tärningarna.
Men är någon man nog bör vara försiktig med och hålla på ett absolut minumum. Görs det för ofta så förstör det nog stämningen och spänningen mer än en oturlig död skulle göra i det långa loppet.
Tycker inte det är en dålig sak i sig men den bör endast användas i extrema fall

 

[RasmusL]

Det låter kul att spela så, ett tag iaf. Spelarna kan ju också göra det. Alla kan sitta med varsin skärm och slå bakom den och säga vad dom tycker att tärningarna visar, efter justering. Men på sikt tror jag det blir trist och att spelet tappar sin udd.

Alltså, är det här inte en jävligt cool play for drama/play to lose-anpassning av typ alla tradspel ever?

 

[2097]

Men måste erkänna att som SL (inte som spelare) har jag någon enstaka gång "fuskat" lite.

Det var många år sen jag gjorde det. Typ 2001 eller så. Men, aldrig mer, för jag gillar så mycket hur spelet blir när spelarna kan lita på att mekanikerna följs, spänningen från spel som Magic och Netrunner kan komma in i rollspelet fast blandat med allt härligt rollspelsflum och play to find out. Min nya spelgrupp var vana vid rälsande och fuskande SLs och såg först inte poängen med att jag var så inne på att slå allt öppet, visa monstersstatsen etc etc. Men, med tiden började dom tycka om det — det var en undermedveten utveckling tror jag. Det blir mer addictive och spännande. Men, mkt av det här är ju subjektivt & psykologiskt. Vem vet egentligen. Men emergens är så viktigt för mig. Play to find out?.

Alltså, är det här inte en jävligt cool play for drama/play to lose-anpassning av typ alla tradspel ever?

Njaej, jag tycker inte det verkar som idé som har speciellt mycket "legs". Man kan ju alltid välja att misslyckas ändå, utan skärmar och dolda justeringar. Och då dessutom få insp?.

 

[RasmusL]

Njaej, jag tycker inte det verkar som idé som har speciellt mycket "legs". Man kan ju alltid välja att misslyckas ändå, utan skärmar och dolda justeringar. Och då dessutom få insp?.

Håller inte med. Att kunna välja mellan att avsluta tråkiga strider och liknande med ett "jag slog perfekt, max-oändlig skada", att använda tärningen som en spänningsförhöjare alternativt välja att misslyckas för att skapa drama tror jag kan funka riktigt bra.

 

[2097]

Det är det där mittersta alternativet som sjunker rejält i kvalitet med den metoden. Det blir lite mycket möda (en hel trad-engine) för en väldigt urholkad payoff. Om man vill kunna autovinna allt självmant förlora 'tråkiga' strider finns andra alternativ. Insp för förlora är ju redan etablerad. Och många grupper har också någon typ av protokoll för att spola fram när det blir allt för grindigt. Vilket det mer sällan blir om livet står på spel, vilket det har svårt att göra när slagen är dolda. Att ha öppna och efterföljda slag får följdeffekter genom hela systemet. Rollpersonernas mekaniska små gimmicks såsom 'Second Wind' och sån skit blir helt plötsligt guld värt, diegetiska fördelar också såsom medvind, högre fäste osv osv.

 

[2097]

Alltså däremot kan jag digga Cthulhu Dark. Det är uppbyggt kring dom alternativen: alla tycker 'lyckas' är det mest intressanta alternativet, alla tycker 'misslyckas' är det mest intressanta, eller så slår man tärning. Protokollet är öppet och smidigt och tärningsslagen får behålla sin udd. Spelet slipper däremot släpa på en hel tradmotor av HP, KP, blödningspoäng, pansarklass och allt vad det heter, och, slagens öppenhet gör dom spännande och att dom känns verkliga.

 

[Reddokk Fheg]

Alltså, är det här inte en jävligt cool play for drama/play to lose-anpassning av typ alla tradspel ever?

Nu bör jag egentligen inte skriva. För ja e int nykter alls

Tycker personligen detta låter väldigt negativt. lite som det klankar ner på de som är ok med detta. Men detta är enbart personligt tycke. jag kan ju ha massupfittat det hela.

Men som jag ser det är en Sl's uppgift att göra ett spel så bra som möjligt. Detta betyder inte att se till att spelare inte dör men ibland Kan rucka på reglerna åt ena eller det andra hållet rädda ett spelmöte så kan det hjälpa. Ett lite känsligt ämne för görs det för ofta förstör det nog mer än det räddar.
Men som oftast sägs reglerna är inte det vikstigaste. att ha roligt är det visktigaste. och att någon gång fuska med tärningarna för att rädda en spelare om det verkligen hjälper spelet att gå vidare är väl inte så stort fel. Så länge det inte händer så ofta det blir normalt

 

[2097]

Att en av deltagarna gör dessa regelavsteg på egenhand har för- och nackdelar jämfört med att göra det öppet med gruppens konsensus. Det kan vara olika från spel till spel och regel till regel vad som blir bäst.

Vad man har för mål med spelandet spelar också roll. Drama vs emergens är två lejon som aldrig får mat.

När jag inte vill följa tärningen vill jag inte ens slå den. Vi bråkade lite om detta på DanCon; dom slogs mot en nanoteknisk rengöringsapparat som hade en speciell effekt om den fick svärd eller ström på sig och en spelare högg den med sitt svärd. "Bra", sade jag, "då händer dethär och dethär". "Vänta lite, ska vi inte se vad tärningen blir, jag kanske missar?" Men jag tyckte inte vi skulle slå. Jag ser inte missarna som att man 'hugger bredvid' utan att pansaret eller duckandet är så effektivt -- och rengöringsmaskinen försökte inte undvika svärdet alls så det vore inte rimligt med ett slag där. Exempel på undantag från regel som görs öppet och m diskussion. Tyvärr slog spelaren tärningen ändå, jag blev grinig men släppte det snart för turligt nog landade den på tillräckligt högt för att göra diskussionen irrelevant.

 

[RasmusL]

Jag pratar inte om regelavsteg, jag pratar om regler

 

[2097]

Rasmus, #33 och #34 var svar på ditt. Regelavsteg kom in i #35, "rucka på reglerna".

Men, tror du förstår vad jag menar ändå. En sån ordmärkning blir ett rejält sidospår. Tärningsjusteringar kan vi kalla det; regeltillåtna i vissa grupper & vissa system -- argumentet om kvalitén på spänningshöjandet ligger kvar.

 

[RasmusL]

...och jag håller inte med

 

[2097]

Testa båda stilarna och se själv. Det gjorde jag.