En av huvudpunktrna med episkt dnd är ju att man kan forma väldigt speciella rollfigurer.
Där man drar vissa egenskaper väldigt långt, en person som sedan länge insett att hon kan påverka väldigt mycket om hon så väljer, men ändå får lov att välja var hon skall lägga sitt krut.
Hon har potential att slå ut stort motstånd fysiskt/magiskt eller i kraft av sin personlighet övertyga omgivningen.
Men hon kan inte ägna sig åt allt, hon kan inte både bli en oerhört mäktig närstridskrigare och pilbågsskytt. Så en intressant aspekt är vad hon väljer att specialisera sig på.
Det är ju ofta nått som påbörjats långt innan hon nådde de episka nivåerna, men här kan hon vidareutveckla nån speciell sida av sina förmågor.
De episka featsen tycker jag för det mesta blir intressanta och spännande, man upplever också att man måste välja bort saker också.
Det gör ju att man fortsättningsvis också har skäl att ha kontakt med sina alierade (PC gruppen) och ta dem till hjälp när himlen mörknar och jorden öppnar sig.
De lite svulstigt storslagna äventyren gör att man kan få till en väldigt speciell stämning i episka äventyr, heroer, kanske avatarer, avgrundsmonster som figurerar.
Det finns plats för möjligheter att fläska på, både med miljöer och personer. Lite mer extremt, lite mer målat i starka färger.
Men det kräver framför allt en spelgrupp, (dvs både Spelare och DM) som lockas av konceptet, iallfall är lite nyfikna på det.
Lycka till
Bombu