Nekromanti Episk fantasy i Eon
- Thread starter Blasphemy
- Start date
Sir Foilan
Hero
Öhhh... Ta och kyl ner dig ett par grader och lugna ner dig ett par hekto.
Det är tråkigt att få ett svar från en som knappt läst vad han svarar på...
/Sir Foilan
Det är tråkigt att få ett svar från en som knappt läst vad han svarar på...
/Sir Foilan
Som SL burkar jag...
... helt enkelt modifirea slaget för extraskadorna. Om en av speledarna exempelvis får en extraskada i huvudet av en dolk och det träffar "Hjärnan" så är det ju bara att säga att det träffar "ansiktet" eller någon annan inte lika vital del.
Vi sjunger våra sånger som en hyllning till dom odödliga själarna
... helt enkelt modifirea slaget för extraskadorna. Om en av speledarna exempelvis får en extraskada i huvudet av en dolk och det träffar "Hjärnan" så är det ju bara att säga att det träffar "ansiktet" eller någon annan inte lika vital del.
Vi sjunger våra sånger som en hyllning till dom odödliga själarna
Que?
Jag slår helst så få slag som möjligt. Desto mindre jag som spelare har att göra med tärningarna desto mer tid får jag till att verkligen spela en roll och desto friare känner jag mig i mitt spelande. Ganska ofta när jag slår tärningarna har jag liten koll på vad det är jag slår för. För mig är rollspel som så att jag säger vad min påhittade person i sin fictiva värld gör och sedan medelar speledaren mig vad som blir konsekvenserna. Regler är inte så viktigt.
LL
I found it hard, it was hard to find, oh well, whatever, nevermind.
Jag slår helst så få slag som möjligt. Desto mindre jag som spelare har att göra med tärningarna desto mer tid får jag till att verkligen spela en roll och desto friare känner jag mig i mitt spelande. Ganska ofta när jag slår tärningarna har jag liten koll på vad det är jag slår för. För mig är rollspel som så att jag säger vad min påhittade person i sin fictiva värld gör och sedan medelar speledaren mig vad som blir konsekvenserna. Regler är inte så viktigt.
LL
I found it hard, it was hard to find, oh well, whatever, nevermind.
Jag tycker att om RP:na har satt sig i den knipan så får de skylla sig själva. Liksom om de är typ 3 pers som är obeväpnade och det kommer 20 beväpnade rövare så får de skylla sig själva om de dör. Men om du inte vill att de ska dö så får du sätta dem i en lite mer behaglig situation där det bara kommer en usel rövare.
Krille
Super Moderator
Episkt = o-dött?
En hel del verkar utgå ifrån att man i episka berättelser inte dör, att man på något ämlans sätt är immun mot att dö bara för att man är hjälte. På samma sätt verkar man också vara immun mot att dabba sig.
Så är inte fallet. Några av vår civilisations mest episka historier utgår faktiskt från att huvudpersoner dör och dabbar sig!
Arthur-sagan: Britanniens öde beseglas på grund av att Arthur går och gökar med syrran. Lancelot och Guinevere begår äktenskapsbrott. Lancelot blir galen ett tag. Ett antal riddare dör under sökandet av Graal. Arthur dör vid det sista slaget, tillsammans med åtskilliga av sina riddare.
Jesus-passionen: Apostlarna vägrar att tro på Jesus förutsägelse att en av dem ska förråda honom. Jesus själv tvekar i det längsta att bära bördan. En av apostlarna förråder honom och går och hänger sig. En annan förnekar Jesus tre gånger. Jesus själv blir uppspikad och dör.
Nibelungen: Tja, förutom allt som händer under vägen så slutar den episka sagan med Gudarnas skymning, orsakad av att en dvärg lyckas stjäla rhen-guldet...
Asasagorna: Oden blir blodsbroder med Loke, som luras, ljuger, förråder och ställer till otyg. Han blir orsaken till Baldyrs död och förhindrar hans återuppståndelse, och i förlängningen lyckas Odens tabbe med Loke (och en kasse andra tabbar) bli orsaken till Ragnarök, där allihopa dör.
Så nej, tvärtom. Hjältar tabbar sig och dör. Det är det som gör en saga episk!
- Krille
<A HREF="http://www.foxtail.nu" target="_new">http://www.foxtail.nu</A>
En hel del verkar utgå ifrån att man i episka berättelser inte dör, att man på något ämlans sätt är immun mot att dö bara för att man är hjälte. På samma sätt verkar man också vara immun mot att dabba sig.
Så är inte fallet. Några av vår civilisations mest episka historier utgår faktiskt från att huvudpersoner dör och dabbar sig!
Arthur-sagan: Britanniens öde beseglas på grund av att Arthur går och gökar med syrran. Lancelot och Guinevere begår äktenskapsbrott. Lancelot blir galen ett tag. Ett antal riddare dör under sökandet av Graal. Arthur dör vid det sista slaget, tillsammans med åtskilliga av sina riddare.
Jesus-passionen: Apostlarna vägrar att tro på Jesus förutsägelse att en av dem ska förråda honom. Jesus själv tvekar i det längsta att bära bördan. En av apostlarna förråder honom och går och hänger sig. En annan förnekar Jesus tre gånger. Jesus själv blir uppspikad och dör.
Nibelungen: Tja, förutom allt som händer under vägen så slutar den episka sagan med Gudarnas skymning, orsakad av att en dvärg lyckas stjäla rhen-guldet...
Asasagorna: Oden blir blodsbroder med Loke, som luras, ljuger, förråder och ställer till otyg. Han blir orsaken till Baldyrs död och förhindrar hans återuppståndelse, och i förlängningen lyckas Odens tabbe med Loke (och en kasse andra tabbar) bli orsaken till Ragnarök, där allihopa dör.
Så nej, tvärtom. Hjältar tabbar sig och dör. Det är det som gör en saga episk!
- Krille
<A HREF="http://www.foxtail.nu" target="_new">http://www.foxtail.nu</A>