Nekromanti Erfarenhet i Blå himmel, en ståry i tre delar

[Mogger]

Re: Del två: egenskaper

Återigen, jag gillar det här, men inte som en erfarenhetsmekanik. Jag skulle istället använda det till att ge en skördad plantering lite extra kick när den utförs, för det ger coola små scener i spel.

Är jag tvingad att plantera är det inte kul, men om ditt spel uppmuntrar det är det fräckt.

 

[Ram]

Re: Del ett: kamratskap

Jag gillar den. Av två anledningar - När du väljer att behålla dina marker för dig själv så sätter du dig själv före gruppen (= coolt)och för att du kan missbruka dina kamraters förtroende genom att inte använda kamratpölen till något som gynnar gruppen (= coolt).

Kan du förklara för mig varför det är coolt?

 

[Mogger]

Re: Del ett: kamratskap

Kan du förklara för mig varför det är coolt?

För att det är dramatiskt.

 

[Ram]

Re: Del ett: kamratskap

Kan du förklara för mig varför det är coolt?

För att det är dramatiskt.

Jag upplever att regeln är till för att främja samarbete och grupp/truppkänsla. Alla blir bättre av att samarbeta och kontrollera resurserna.

Sidnot: John Wick skriver "Using Fraternitas gives players a reason to put their characters at
risk. They rush into a battlefield, fight for each other, and even die for each other". Det som jag inte riktigt fattar är "gives players a reason to put their characters at risk". Skapas den anledningen av formulleringen "Spelaren kan få fler poäng under spelsessionen om rollpersonens handlingar tjänar flottiljen, divisionen eller jaktgruppen som helhet"? Av uppdraget och att leva som flygaress, officer och genteman helt enkelt?

 

[Mogger]

Re: Del ett: kamratskap

Jag upplever att regeln är till för att främja samarbete och grupp/truppkänsla. Alla blir bättre av att samarbeta och kontrollera resurserna.

Jag upplever att regeln är till för att skapa en liknande situation runt spelbordet som den som fiktionen visar i skyttegraven. Jag vet inte hur det är med dig men när jag ser en krigsfilm där alla ställer upp för varandra och är hjältemodiga så blir jag förbannad. Ser jag en krigsfilm där soldaterna är människor som ibland bryter ihop, sviker förtroende och inte gör de som de ska m.m. blir jag glad, för då ser jag på en bra film.

Krilles (eller Wicks) regel gör samma sak för spelandet, och skapar samma känsla.

"Mina kamrater litar på mig, men jag kan inte. Jag måste göra det här. Jag hoppas att de förlåter mig..."

Därför tycker jag att det är en bra idé. Visst är det alltid bäst att samarbeta, men ser världen ut så? Gör människor så?

 

[Ram]

Re: Del ett: kamratskap

Jag upplever att regeln är till för att skapa en liknande situation runt spelbordet som den som fiktionen visar i skyttegraven. Jag vet inte hur det är med dig men när jag ser en krigsfilm där alla ställer upp för varandra och är hjältemodiga så blir jag förbannad. Ser jag en krigsfilm där soldaterna är människor som ibland bryter ihop, sviker förtroende och inte gör de som de ska m.m. blir jag glad, för då ser jag på en bra film.

Krilles (eller Wicks) regel gör samma sak för spelandet, och skapar samma känsla.

Ja, det håller jag absolut med om och jag tycker att Kamratpölen är jättebra. Det som jag inte upplever som lika bra är de personliga poängen. Sveket, om det skall komma, skall komma som en överaskning.

Sedan skall man inte glömma ett annat syfte som jag tycker att systemet löser snyggt. I en tight grupp om det kommer in en nykomling, gud förjude en orutinerad sådan, så måste gruppen hjälpas åt att hålla rookien vid liv. Om de inte gör det så kommer han att dö.

 

[Krille]

Re: Del ett: kamratskap

• Funkar möjligheten att stjäla ur kamratpölen som överraskning?
• Är möjligheten att snåla på bidragen till kamratpölen ett bra sätt att bygga upp sveket?

 

[Mogger]

Re: Del ett: kamratskap

<ul style="list-style-type: disc">[*]Funkar möjligheten att stjäla ur kamratpölen som överraskning?

Ja.

[*]Är möjligheten att snåla på bidragen till kamratpölen ett bra sätt att bygga upp sveket?[/list]

Ja.

 

[Genesis]

Re: Del ett: kamratskap

Jag upplever att regeln är till för att skapa en liknande situation runt spelbordet som den som fiktionen visar i skyttegraven.

Detta tycker jag att systemet gör utmärkt.

Jag vet inte hur det är med dig men när jag ser en krigsfilm där alla ställer upp för varandra och är hjältemodiga så blir jag förbannad. Ser jag en krigsfilm där soldaterna är människor som ibland bryter ihop, sviker förtroende och inte gör de som de ska m.m. blir jag glad, för då ser jag på en bra film.

Krilles (eller Wicks) regel gör samma sak för spelandet, och skapar samma känsla.

Detta ser jag inte att spelet uppmuntrar till.

Jag skulle vilja se någon mekanism som (gärna subtilt, med litet Fruitful Void-tänk) hjälper till att skapa spänningar inom gruppen. 3:16 är det bästa spelet ever på detta. Exempel: När du lyckas med ett anfall så plockar du bort en Threat Token. Detta hjälper gruppen att klara av striden. Men beroende på vapen och avstånd så kan denna Token representera olika många utomjordingar. För att klara av striden så spelar det ingen roll om du har ihjäl en eller hundra utomjordingar -- det är Threat Tokens som är viktiga. Men i slutet av varje uppdrag går den som har flest kills upp i level. Det gör att folk försöker maximera sina kills och framförallt förhindra att kompisarna hamnar på sina bästa räckvidder. Och det skapar en massa skön spänning inom gruppen. Och det finns fler sådana små sköna små grejor i spelet.

Den typen av mekanism skulle jag gärna se i systemet, som förhindrar att gruppen inte bara snabbt utvecklar ett socialt tryck att alla lägger in alla sina poäng i den gemensamma potten, som ingen vågar bryta mot.

Å andra sidan så funkar systemet utmärkt när någon väl bryter mot det trycket och behåller ett par poäng själv. Då blir alla genast medvetna om att de potentiellt givit bort sina poäng. Och med en hyfsat bra spelgrupp så skulle det kanske räcka med det här.

Jag är även, liksom Måns, en smula skeptisk till den allmäna erfarenheten från kompispoolen, men jag behöver fundera mer innan jag kan se ett bra alternativ.

Fan, Krille, det här är riktigt bra skit.

 

[Rickard]

Re: Del tre: brevet hem

Systemet för kamratskap bygger på en färdighet med samma namn. /.../ Den är en av två färdigheter (den andra är Stridsvana) som är hårt knutna till andra delsystem i reglerna.

Personligen så ogillar jag principen om "Här är en färdighet som fungerar på ett annorlunda sätt". Det är något som tyder på ett trasigt system (har själv byggt sådana). Jag kommer att kommma med en fundering senare, angående detta.

Kamratpölen

Som jag ser det så är det bästa att alltid slänga in alla tärningar i kamratpölen. Spela roll om min rollperson eller någon annans klara biffen, så länge vi klarar biffen. Nu brukar vi i gruppen förvisso spela med just det tankesättet, men det kommer annars fram rätt bra i D&D4.

Om någon skulle vilja behålla tärningar för sig själv, så skulle jag försöka övertyga den spelaren om att lägga tärningar i den gemensamma potten istället. Kanske även dra upp förslag på riktlinjer för när personer ska använda den gemensamma potten. Utifrån andra spel (Svärd och trolldom och InSpectres där man ha tärningspotter som man kan ta av, så brukar de faktiskt inte användas särskilt mycket och om de används så är det oftast på inråd av andra spelare.

Att det är rerurser brukar även kunna ge en psykologisk del, där spelare alltid känner att de vill spara potten tills det verkligen skiter sig. Sedan brukar gemensamma potter innebära "sista biten"-psykologin, där ingen vill ta den sista biten (även om det i detta fallet kan vara 5-10 bitar kvar).

Jag gillar tankesättet, men ogillar att Kamratskap ska vara en rollpersonlig egenskap, när den lika gärna kan vara en gemensam egenskap. Som du skriver så ger ju döda rollpersoner minus i gemenskap. På så vis borde (den gemensamma) potten balanseras självmant. Eftersom det är en gemensam pott, så kan du ha kamratskap på ett gruppformulär, där också har en ruta för hela potten.

Du har en regel om att gemensamma potten kan öka om en gruppmedlem offrar sig för de andra, men den tycker jag du lika gärna kan binda till medlemmens erfarenhet (antalet rader på förbättringslistan), snarare än ett eget värde i kamratskap (som jag nu istället föreslog skulle vara gemensam).

---

Jag tycker det blir lite för övertydligt att man ska slänga in alla tärningar i den gemensamma potten när du har en regel för att man ska slänga alla sina personliga tärningar. Låt det vara kvar istället, så att man kan tjäna någonting på att få vara lite självisk.

Öka eller minska Kamratskap

Det här kändes väldigt mycket "spelledaren bestämmer och spelarna måste följa spelledaren syn på hur en grupp ska gå tillväga". Det känns som en regel för att bolla spelarna hit och dit i olika uppdrag, vilket gör att det skulle kännas som om jag inte har en frihet med min rollperson. Saker och ting skulle kännas rälsade. Nu har förvisso Star Wars mörkerpoäng och där känns det inte som om jag blir begränsad i min frihet (eftersom det är rollpersonens uppgift att kämpa på den goda sidan).

---

I övrigt så gillar jag personligen gemensamma potter, för det bidrar till en större gruppdynamik. Man kan tjafsa eller ge förslag på hur och när man kan använda grupptärningarna. Vissa är egoistiska och använder de för egna ändamål medan andra är sparsamma.

/Han som tycker det känns som det här psykologiska experimentet där folk (som inte har kontakt med varandra) får en belöning om de inte trycker på en knapp, men den som trycker på knappen får ensam en belöning som är mindre än den gemensamma (medan de andra inte får någonting alls - det är alltid någon som trycker på knappen)

 

[Krille]

Re: Del tre: brevet hem

Jag gillar tankesättet, men ogillar att Kamratskap ska vara en rollpersonlig egenskap, när den lika gärna kan vara en gemensam egenskap.

Orsaken till att jag vill ha det till en rollpersonlig egenskap är gröngölingarna.

 

[Ram]

Re: Del ett: kamratskap

• Funkar möjligheten att stjäla ur kamratpölen som överraskning?

 

[Rickard]

Re: Del tre: brevet hem

Jag gillar tankesättet, men ogillar att Kamratskap ska vara en rollpersonlig egenskap, när den lika gärna kan vara en gemensam egenskap.

Orsaken till att jag vill ha det till en rollpersonlig egenskap är gröngölingarna.

Fast med minuset av den erfarnes död borde ju tillkännage att den nya rollpersonen - gröngölingen - inte tar del av gemenskapen. Alltså, en grupp som har kamratskap 3 får en dödad medlem och sänks till 2 både eftersom de förlorar en medlem och för att de får in en ny i gruppen som inte är lika samspelad som dem (då spelaren måste göra en ny rollperson).

Jag har jäkligt svårt att tänka mig ett tillfälle där tre rollpersoner har kamratskap 3 och så kommer det en spelare som gör en ny rollperson. En rollspelsgrupp är normalt statisk i antalet medlemmar och om någon spelare försvinner från spelgruppen, så borde också rollpersonen försvinna ur spelet.

I de specialfall med spelgrupper som har få spelare där en ny spelare tillkommer, så kan du lika förklara det med att det är en gammal bekant till de redan existerande medlemmarna.

Att det är en gröngöling torde annars visas både i att den har lägre erfarenhet samt i det rent psykologiska planet, där de andra rollpersonerna gärna sätter sig över eller har högre grader än den nya rollpersonen.

Grejen med mitt förslag var att eftersom kamratskap skulle bidra till något som kunde bli gemensamt, så skulle också kamratskap bli gemensamt på ett gruppformulär. Det hade jag tyckt bidragit mer till gemenskapskänslan för gruppen.

/Han som tyckte att han löste problemet, men, men...

 

[Ram]

Re: Del tre: brevet hem

Mjo, fast krille skrev också:
Det är upp till kampanjstilen, men jag har definitivt ingenting emot att det dör ett par rollpersoner under en kampanj. Det är ju krig, trots allt.

Samt att Joh Wick skrev rörande rookies:
During the course of the game, he’ll have to prove his worth to the other troops. Also, because he’s less experienced than the other knights, they’ll have to coddle him for the first few months while he figures out just how horrible this mess he’s
gotten himself into really is. He needs the other knights to keep him alive while they’re bogged down with a new guy who doesn’t know one end of his rifle from the other. At the end of each game session, Fraternitas is divvied up as usual: equally among the knights. Because the fresh fish only contributed one
die at the beginning, the amount of Fraternitas to go around is less. What’s more, he’s pulling out just as many dice as they are, so he’s adding little to the pot but pulling
out just as much. New guys. You just gotta teach ‘em. Otherwise, they just get themselves killed.

Kort sagt, gruppen får en lvl1 karaktär till sitt lvl3-party. De får offra både det ena och det andra för att hålla honom vid liv eller låta honom dö...

 

[Krille]

Re: Del tre: brevet hem

Grejen med mitt förslag var att eftersom kamratskap skulle bidra till något som kunde bli gemensamt, så skulle också kamratskap bli gemensamt på ett gruppformulär. Det hade jag tyckt bidragit mer till gemenskapskänslan för gruppen.

Jag är skeptisk.

För det första är ett gruppformulär en sån där sak som antingen hamnar hos spelledaren eller hos bosspelaren, och såledesn inte särskilt gemensamt alls.

För det andra är det dynamiken mellan en nykommen rollperson och en grupp äldre rollpersoner jag vill åt, inte en grupp rollpersoner vars totala samlade erfarenhet råkar minska. Det är spänningen mellan individerna jag vill åt.

Jag har heller inte särskilt svårt att tänka mig en ostatisk mängd spelare. Jag har en sådan, till exempel. Du borde prova det nån gång. Och jag vill inte ta till "en gammal bekant" - det är precis antitesen till vad jag vill åt, och det är lika ostigt som den "gamla fram tills nyss okända kusinen" som försvinner i början på varje Cthulhu-äventyr.

Minuset för rollpersonens död reflekterar inte erfarenhetsförlust, utan handlar om moralförlust när en god kamrat plötsligt inte är där längre.

 

[Rickard]

Re: Del tre: brevet hem

För det första är ett gruppformulär en sån där sak som antingen hamnar hos spelledaren eller hos bosspelaren, och såledesn inte särskilt gemensamt alls.

Eftersom du har tärningarna PÅ formuläret, så borde den finnas MITT på bordet så att ALLA spelare kan nå det. Inte bakom spelledarskärmen, inte vid någon rollperson. Mitt på bordet då gruppformuläret är GEMENSAMT.

För det andra är det dynamiken mellan en nykommen rollperson och en grupp äldre rollpersoner jag vill åt, inte en grupp rollpersoner vars totala samlade erfarenhet råkar minska. Det är spänningen mellan individerna jag vill åt.

Är det spänning som du vill ha, så låt det symboliseras av egenskaper som är anknytna till andra rollpersoner. Egenskaper som man kan spendera i och som därmed ger en insats (en personlig relation) och en förlust om rollpersonen stryker med.

Jag känner inte alls att kamratskap symboliserar just spänningen mellan rollpersoner i detta utkast (och du frågade faktiskt om mina reaktioner). Kamratskap kännetecknar snarare grupptillhörigheten och eftersom de ger tärningar så fick jag känslan av att det var möjligheten att agera i grupp som mättes.

Jag har heller inte särskilt svårt att tänka mig en ostatisk mängd spelare. Jag har en sådan, till exempel. Du borde prova det nån gång.

Kan du lägga av med det där beteendet? Jag tänker inte ens bemöda mig till att svara på det.

Och jag vill inte ta till "en gammal bekant" - det är precis antitesen till vad jag vill åt, och det är lika ostigt som den "gamla fram tills nyss okända kusinen" som försvinner i början på varje Cthulhu-äventyr.

Sant, men det var som skrivet ett förslagsförklaring till vad jag ansåg var ett undantag, baserat på vad jag upplevt från de fem spelgrupper jag varit med i.

Minuset för rollpersonens död reflekterar inte erfarenhetsförlust, utan handlar om moralförlust när en god kamrat plötsligt inte är där längre.

Rent mekaniskt är det erfarenhetsförlust (om man skickar tärningar till den gemensamma potten), men det kan du förklara som moralförlust. Jag ser inte problemet men om du vill ha en större anknytning till att det är en förlust så låt det istället vara i rollpersonens egenskaper.

/Han som tycker att John Wick har intressanta problemställningar men dåliga lösningar

PS. Del två och tre är för övrigt superba. DS.

 

[Krille]

Re: Del tre: brevet hem

Jag känner inte alls att kamratskap symboliserar just spänningen mellan rollpersoner i detta utkast (och du frågade faktiskt om mina reaktioner).

Problemet är att dina förslag på åtgärd ger inte det resultat jag är ute efter.

Kamratskap kännetecknar snarare grupptillhörigheten och eftersom de ger tärningar så fick jag känslan av att det var möjligheten att agera i grupp som mättes.

Nä, det är individens integrering i gruppen som mäts, samt reaktionen på den integrationen givet tryck utifrån i svåra situationer.

Kan du lägga av med det där beteendet? Jag tänker inte ens bemöda mig till att svara på det.

Min poäng är att "anekdot" i plural inte är "data". Att det är undantag i din grupp säger inte att det är undantag i min grupp, eller ens i alla grupper. I vilket fall som helst så tar din grupplösning bort en egenskap som jag vill ha: nämligen en nykomlings särskiljande position i gruppen och vad det får för effekt på gruppens moral.

 

[Rickard]

Re: Del tre: brevet hem

Funderade på att inte svara på det här, då det inte ger något för någon av oss. Jag förtydligar nu mest några saker.

Jag känner inte alls att kamratskap symboliserar just spänningen mellan rollpersoner i detta utkast (och du frågade faktiskt om mina reaktioner).

Problemet är att dina förslag på åtgärd ger inte det resultat jag är ute efter.

Fair enough. Jag trodde att "Ove +3" skulle bli ett "NOOO" från spelaren som spenderat poäng på Ove när Ove dör, medan man fnyser åt "Lena ±0".

Kamratskap kännetecknar snarare grupptillhörigheten och eftersom de ger tärningar så fick jag känslan av att det var möjligheten att agera i grupp som mättes.

Nä, det är individens integrering i gruppen som mäts, samt reaktionen på den integrationen givet tryck utifrån i svåra situationer.

...och jag tyckte inte att Kamratskap gav den känslan.

Kan du lägga av med det där beteendet? Jag tänker inte ens bemöda mig till att svara på det.

Min poäng är att "anekdot" i plural inte är "data". Att det är undantag i din grupp säger inte att det är undantag i min grupp, eller ens i alla grupper. I vilket fall som helst så tar din grupplösning bort en egenskap som jag vill ha: nämligen en nykomlings särskiljande position i gruppen och vad det får för effekt på gruppens moral.

Jag vägrar att inse att du har en grupp där du ständigt får nya spelare, vilket (om du läste det) hela undantaget baserades på. Som jag skrev så borde kamratskap försvinna om rollpersonen permanent försvinner, hur den än försvinner.

Men ärligt talat så var nog hela den kamratskapsegenskapen en dålig idé. Från båda sidor. Du borde skippa den helt och göra något som bättre symboliserar till individens roll i gruppen, typ ha egenskaper som gör att andra personer vill hjälpa personen eller liknande.

/Han som exempelvis gillade att en spelare kunde plantera en annan spelares egenskap

 

[Krille]

Re: Del tre: brevet hem

Jag trodde att "Ove +3" skulle bli ett "NOOO" från spelaren som spenderat poäng på Ove när Ove dör, medan man fnyser åt "Lena ±0".

Dessvärre är egenskaper sifferlösa. Det vill säga, du har Ove eller ingen Ove.

Dessutom får det en favoriseringseffekt som jag inte vill ha. Jag vill inte att jag ska gilla Ove. Jag vill att alla ska se ner på Lena för att hon är grön och alla måste stötta henne för att hon ska överleva.

Jag vägrar att inse att du har en grupp där du ständigt får nya spelare, vilket (om du läste det) hela undantaget baserades på.

För det första, jag har en sån grupp. Cthulhu-kampanjen som var det senaste jag spelade fick totalt fyra (4) nya spelare som ersättare för de gamla som flyttade från stan, fick FN-tjänst i Liberia, fick tenta-noja och fick barn, i ungefär den ordningen. Det var under ungefär tolv månaders spel.

Som jag skrev så borde kamratskap försvinna om rollpersonen permanent försvinner, hur den än försvinner.

Det gör inte jag. Rollpersoner som åker hem eller befordras till kompanichef tror jag knappast kan betraktas som moralsänkare.

 

[Rickard]

Re: Del tre: brevet hem

Jag trodde att "Ove +3" skulle bli ett "NOOO" från spelaren som spenderat poäng på Ove när Ove dör, medan man fnyser åt "Lena ±0".

Dessvärre är egenskaper sifferlösa. Det vill säga, du har Ove eller ingen Ove.

/Han som givetvis menade färdigheter