Krickdala Ett slott på dödens strand

guldfink

Hero
Joined
6 Feb 2011
Messages
1,171
Jag har övervägt att göra liknade glidningar i fiktionen som ditt första förslag när det gäller Den Blå Damen, den här mystiska häxan som har byggt en stor herrgård och egentligen ligger bakom hela Krickdalas blomstrande civilisation med hattbutiker och konditorier och märkligheter. En variant av vem hon egentligen är, är att hon helt enkelt är någon som spelat spelet och antingen fastnat där, eller stannar där med flit, och som har blivit vuxen, eller tvärtom, som aldrig blir vuxen. Att hon kan vara en liten flicka som liknar min dotter, till exempel. Och att om spelet skulle bli officiellt så kan man göra det rätt öppet, så att hon är någon som spelar spelet just nu. Kanske. Jag tror att det möjligen kan komma något Narnia-aktigt och lite sorgligt och intressant ur det, men att sånt också kan bryta fiktionen och verklighetsflykten.
Ja, och i allra högsta grad Den oändliga historien-aktigt. Har du antytt, har jag föreslagit eller har jag bara gjort läsningen att Den Blå Damen är som Barnakejsarinnan? Jag vet inte. Jag tror att det kan vara spännande med en sådan figur så länge dess sanning bara anas i gåtor och rollpersonerna inte kommer för nära.
 

Sinisa_

Aeronautisk bokbindare
Joined
2 Jul 2022
Messages
767
Ja, och i allra högsta grad Den oändliga historien-aktigt. Har du antytt, har jag föreslagit eller har jag bara gjort läsningen att Den Blå Damen är som Barnakejsarinnan? Jag vet inte. Jag tror att det kan vara spännande med en sådan figur så länge dess sanning bara anas i gåtor och rollpersonerna inte kommer för nära.
Jag har nog inte nämnt det. Du kan ha föreslagit det, tror jag? Vi har bollat så mycket grejer fram och tillbaka här så jag minns inte. Från början bygger hon på Yubaba i Spirited Away och en flicka i en bok jag läste som barn, som alltid skulle bestämma allt, och som slutade alldeles ensam. Hon hade tebjudningar och sånt, och en stor tjusig hatt. Jag gillar den där tropen av ett barn som är uråldrigt eller mycket gammalt, eller kanske ett barn som låtsas vara vuxet och styr och ställer över smådjuren med hjälp av en bok med trollformler som hon kommit över.

Vill man göra det mörkare kan man ju vända på det. Dvs hon är inte alls ett barn, utan ett monster eller en uråldrig älva, men hon låtsas vara ett barn, och hon låtsas till och med låtsas vara ett av barnen kring spelbordet, för hon kan med sin magi se in i den verkliga världen, och hon vet vad folk heter, och sådär. Jag vet inte. Det skulle kunna bli rät kul, men antagligen för läskigt.

Det ska kanske förbli en gåta, och man ska, som du säger, inte komma för nära. Är hon en älva? En varelse från en parallell värld? Eller är hon en av spelarna runt bordet, men i en annan tid på nåt sätt? Eller är det så att de där olika sakerna på nåt sätt är samma? Åt det hållet, tror jag.
 

Oscar Silferstjerna

Doktor Snuggles urmakare
Joined
28 Nov 2006
Messages
2,683
Location
Nirvana
Jag har en helt annan idé: Mumindalen goes Kafka i dödsriket. I det enorma slottet finns mängder av byråkrater. De är sysselsatta med att upprätta mängder av dokument över döda och levande och kanske även annat. Exempelvis byggnader och bygglov. Byråkraterna, klädda i plommonstop och skrynkliga kostymer, arbetar alltid och vandrar stressade och irriterade med sina dokument i labyrint av otaliga kontor. Det går att påverka saker i denna dödens byråkrati, men behöver boka tid hos rätt person och förstå hur systemet fungerar. Det kan även finnas surrealistiska möjligheter, som att det bakom en dörr finns en blomsteräng med skymningssol och bakom en annan en grotta eller en havsstrand. Eller att man kan öppna en dörr i golvet komma till ytterligare något helt oväntat ställe - en plats i Krickdala kanske.

Jo, jag vet. Jag går åt ett helt annat håll. Poängen var att göra det hela både mer barnvänligt och poetiskt. Som om Tove Jansson hade skrivit en egen version av Processen. Jag tycker också att det är kul att tänka på döden (helvetet?) som ett byråkratiskt projekt med plingande skrivmaskiner, cigarrdoftande kontor och enorma hallar av katalogiserade dokument. Dessutom passar det bra i ett enormt slott.
 

Sinisa_

Aeronautisk bokbindare
Joined
2 Jul 2022
Messages
767
Jag har en helt annan idé: Mumindalen goes Kafka i dödsriket. I det enorma slottet finns mängder av byråkrater. De är sysselsatta med att upprätta mängder av dokument över döda och levande och kanske även annat. Exempelvis byggnader och bygglov. Byråkraterna, klädda i plommonstop och skrynkliga kostymer, arbetar alltid och vandrar stressade och irriterade med sina dokument i labyrint av otaliga kontor. Det går att påverka saker i denna dödens byråkrati, men behöver boka tid hos rätt person och förstå hur systemet fungerar. Det kan även finnas surrealistiska möjligheter, som att det bakom en dörr finns en blomsteräng med skymningssol och bakom en annan en grotta eller en havsstrand. Eller att man kan öppna en dörr i golvet komma till ytterligare något helt oväntat ställe - en plats i Krickdala kanske.

Jo, jag vet. Jag går åt ett helt annat håll. Poängen var att göra det hela både mer barnvänligt och poetiskt. Som om Tove Jansson hade skrivit en egen version av Processen. Jag tycker också att det är kul att tänka på döden (helvetet?) som ett byråkratiskt projekt med plingande skrivmaskiner, cigarrdoftande kontor och enorma hallar av katalogiserade dokument. Dessutom passar det bra i ett enormt slott.
Underbar idé. Jag tror absolut att det går att få in den på nåt sätt. Jag gillar att den skär sig lite mot det andra.

Jag har en grundtanke med det här slottet, som är att folk i allmänhet, typ både i dödsriket och i de levandes värld, tror att om man tar sig tillräckligt långt in i dess labyrintiska, otäcka struktur, och överlistar tillräckligt många fällor och utmaningar, då kommer man till slut nå Urfaderns tronrum, och få vara där tillsammans med en massa andra tappra och mäktiga krigare och rovdjur ur det förflutna, därför att hela idén bakom slottet är att det ska samla en armé inför Allskymningen och Nidnatten, när drakar från mörkret mellan stjärnorna ska komma för att sluka allt, och Urfadern ska försöka stå emot, så att han kan återskapa världen, och ge alla deras rättmätiga straff och belöning och sådär.

Men i själva verket står tronrummet tomt och övergivet sedan hundratals år, och ingen vet vart Urfadern och krigarna som en gång höll till där har gett sig av.

Så. Det måste liksom finnas åtminstone en dörr som nästan ingen har gått in igenom, till det allra innersta rummet. För jag tror till exempel inte att korparna vet att Urfadern är försvunnen, även om de tycker att det är märkligt att han har slutat dyka upp, och att han inte styr upp kaoset i sitt slott.

Och finns det en dörr, till ett innersta rum, så tänker jag att det kan finnas flera dörrar, så att slottet är indelat i "zoner". Den yttersta muren eller bron vaktas av svarta hundar, och man får verkligen en känsla av att det lever en sorts Hades/Oden-figur i slottet. Kommer man förbi hundarna möts man av korridorer och salar av svart granit och marmor och hemska fällor och märkliga utmaningar, som också de ger sken av att allt står rätt till. De kanske sköts av ett skrå av gulliga men illvilliga dödsnissar, till exempel, som fullföljer de uppgift Urfadern en gång i tiden skapades för. Och eftersom de själva aldrig kommer längre in i slottet anar de inte oråd. Men sen i en tredje cirkel inåt, så kanske man får en känsla av att saker och ting inte riktigt är som de ska, för här har fällorna börjat falla sönder, och vaktvarelserna har börjat lämna sina poster lite grann. Här finns sådant som filuren som kokar te på en eldsflamma i en fälla, och en sorts mekanisk, levande, rasslande björnsax som vandrar omkring i korridorerna och har existentiell kris och känner sig ensam. Och kommer man igenom denna krets eller zon, ja då kan man ju hamna i en del av slottet som har blivit just ett byråkratiskt helvete, som inte Urfadern etablerade utan som ha skapats av några andra varelser, som egentligen var menade att vara vakter och monster i slottet, men som upplevt just att det är kaos utanför deras zon, och att allt möjligt pack har sluppit in, så att de måste "filtrera" besökare som vill vidare inåt enligt några andra parametrar än deras tapperhet och kamplust. Typ: faderns och moderns namn i tre generationer bakåt, för att se om någon av individens förfäder har tagit sig vidare, och -- ja, annat. Jag förstår helt bilden, i alla fall, och tycker om den, och vill ha in den. Möjligen är korparna på något sätt inblandade i denna del av slottet. Kanske är det de som har upprättat byråkratin, och övervakar den, det vore rätt kul. Jag tänker att det är mysigt och lite kul om många av byrårkaterna som sitter och håller på med stämplar och arkiv är typ svaga dödsgastar och spökliknande väsen och sånt. Det stora frågan för mig är väl vad för sorts dokument och uppgifter de skulle kräva för att släppa förbi folk, och varför?

Men en grymt bra tanke, som vanligt. Tack!
 

Oscar Silferstjerna

Doktor Snuggles urmakare
Joined
28 Nov 2006
Messages
2,683
Location
Nirvana
Underbar idé. Jag tror absolut att det går att få in den på nåt sätt. Jag gillar att den skär sig lite mot det andra.

Jag har en grundtanke med det här slottet, som är att folk i allmänhet, typ både i dödsriket och i de levandes värld, tror att om man tar sig tillräckligt långt in i dess labyrintiska, otäcka struktur, och överlistar tillräckligt många fällor och utmaningar, då kommer man till slut nå Urfaderns tronrum, och få vara där tillsammans med en massa andra tappra och mäktiga krigare och rovdjur ur det förflutna, därför att hela idén bakom slottet är att det ska samla en armé inför Allskymningen och Nidnatten, när drakar från mörkret mellan stjärnorna ska komma för att sluka allt, och Urfadern ska försöka stå emot, så att han kan återskapa världen, och ge alla deras rättmätiga straff och belöning och sådär.

Men i själva verket står tronrummet tomt och övergivet sedan hundratals år, och ingen vet vart Urfadern och krigarna som en gång höll till där har gett sig av.

Så. Det måste liksom finnas åtminstone en dörr som nästan ingen har gått in igenom, till det allra innersta rummet. För jag tror till exempel inte att korparna vet att Urfadern är försvunnen, även om de tycker att det är märkligt att han har slutat dyka upp, och att han inte styr upp kaoset i sitt slott.

Och finns det en dörr, till ett innersta rum, så tänker jag att det kan finnas flera dörrar, så att slottet är indelat i "zoner". Den yttersta muren eller bron vaktas av svarta hundar, och man får verkligen en känsla av att det lever en sorts Hades/Oden-figur i slottet. Kommer man förbi hundarna möts man av korridorer och salar av svart granit och marmor och hemska fällor och märkliga utmaningar, som också de ger sken av att allt står rätt till. De kanske sköts av ett skrå av gulliga men illvilliga dödsnissar, till exempel, som fullföljer de uppgift Urfadern en gång i tiden skapades för. Och eftersom de själva aldrig kommer längre in i slottet anar de inte oråd. Men sen i en tredje cirkel inåt, så kanske man får en känsla av att saker och ting inte riktigt är som de ska, för här har fällorna börjat falla sönder, och vaktvarelserna har börjat lämna sina poster lite grann. Här finns sådant som filuren som kokar te på en eldsflamma i en fälla, och en sorts mekanisk, levande, rasslande björnsax som vandrar omkring i korridorerna och har existentiell kris och känner sig ensam. Och kommer man igenom denna krets eller zon, ja då kan man ju hamna i en del av slottet som har blivit just ett byråkratiskt helvete, som inte Urfadern etablerade utan som ha skapats av några andra varelser, som egentligen var menade att vara vakter och monster i slottet, men som upplevt just att det är kaos utanför deras zon, och att allt möjligt pack har sluppit in, så att de måste "filtrera" besökare som vill vidare inåt enligt några andra parametrar än deras tapperhet och kamplust. Typ: faderns och moderns namn i tre generationer bakåt, för att se om någon av individens förfäder har tagit sig vidare, och -- ja, annat. Jag förstår helt bilden, i alla fall, och tycker om den, och vill ha in den. Möjligen är korparna på något sätt inblandade i denna del av slottet. Kanske är det de som har upprättat byråkratin, och övervakar den, det vore rätt kul. Jag tänker att det är mysigt och lite kul om många av byrårkaterna som sitter och håller på med stämplar och arkiv är typ svaga dödsgastar och spökliknande väsen och sånt. Det stora frågan för mig är väl vad för sorts dokument och uppgifter de skulle kräva för att släppa förbi folk, och varför?

Men en grymt bra tanke, som vanligt. Tack!
Kan det inte vara så att dokumenten innehåller hågkomster av de döda? Alltså att det som står skrivet här är vad de ännu levande minns eller kan minnas av dem som dött. Text är minne och det går att ändra i texten.

För att släppa förbi folk behöver man kanske fylla i någon sorts ansökan i samråd med någon uttråkad och grå administratör? En beviljad ansökan ger besökaren tillträde till någon ny del av del av slottet där han eller hon kan ansöka om något annat eller få tillträde till andra handlingar och/eller andra byråkrater. Om du, som jag, har besökt Sovjet eller något annat östeuropeiskt land före murens fall, så har du förmodligen också sett det märkliga systemet av olika biljetter, tillstånd och mutor för att göra till synes självklara saker (jag har exempelvis köpt cirkusbiljetter i Leningrad genom att muta kassörskan med deodoranter från svenska ICA). Pappershanteringen med olika stämplar, köer och kassor sysselsatte många. Det var både plågsamt och tragikomiskt.
 
Last edited:

Sinisa_

Aeronautisk bokbindare
Joined
2 Jul 2022
Messages
767
Kan det inte vara så att dokumenten innehåller hågkomster av de döda? Alltså att det som står skrivet här är vad de ännu levande minns eller kan minnas av dem som dött. Text är minne och det går att ändra i texten.

För att släppa förbi folk behöver man kanske fylla i någon sorts ansökan i samråd med någon uttråkad och grå administratör? En beviljad ansökan ger besökaren tillträde till någon ny del av del av slottet där han eller hon kan ansöka om något annat eller få tillträde till andra handlingar och/eller andra byråkrater. Om du, som jag, har besökt Sovjet eller något annat östeuropeiskt land före murens fall, så har du förmodligen också sett det märkliga systemet av olika biljetter, tillstånd och mutor för att göra till synes självklara saker (jag har exempelvis köpt cirkusbiljetter i Leningrad genom att muta kassörskan med deodoranter från svenska ICA). Pappershanteringen med olika stämplar, köer och kassor sysselsatte många. Det var både plågsamt och tragikomiskt.
Jo, det är bra alltihop, jag gillar det. Men jag undrar hur man får in detta i grundtanken med slottet, dvs att just slottet, till skillnad från stranden generellt, är en sorts Valhall, en plats som ska locka och pröva krigare och rovdjur, så att bara de bästa av dem når fram till tronsalen, för att där uppgå i Urfaderns armé, som väntar på Nidnatten och Domedagen och så? Det är ur det perspektivet rimligt att slottet är fullt av fällor och utmaningar och monster att besegra, och även att hälften av monstren och fällskötarna har börjat hitta på annat, eftersom det har gått många århundraden sedan Urfadern sist sågs till: de spelar spel, berättar gåtor, filosoferar, letar igenom skafferierna, försöker ta sig UT ur slottet och ja, vadsomhelst.

Jag tänker att de som har upprättat en byråkrati mitt i denna "kaotiska dungeon i dödsriket" har gjort det för att de fortfarande tror på platsens yttersta syfte, och vill återupprätta någon sorts ordning där. Jag tänker att det passar om korparna har gjort det, för de känns neurotiska och systeminriktade på det sättet, och det skulle också ge dem en viss status och plats i dödsriket. Jag tänker att de liksom är överbyårkrater eller kardinaler i en sorts snårig, invecklad byråkrati som bemannas av allsköns oknytt och sådär, och att de väl helt enkelt har tagit över en av slottets nio kretsar. Jag vill att de försöker se till så att alla som har tagit sig dit, till "port nummer fyra" till exempel, eller "den fjärde ringmuren", faktiskt är sådana som "bör" vara där. Med andra ord bör byråkratin på något sätt ge sig på att pröva folks tapperhet, mod och styrka och lämplighet att ingå i en armé. Vilket väl inte riktigt går. Och antingen blir det ju bara dumt och krystat, och behöver ändras, eller så kan det skapas en sorts absurditisk och just kafkaaktig poesi i att dokumenten och stämplarna man måste införskaffa handlar om att bevisa ens tapperhet i strid, hur många byten man har nedlagt, vilka anlag man har för strid och jakt, och så vidare. Det i sin tur kräver väl att byråkratin har stora arkiv och dokumentsamlingar om vad som egentligen skett i de levandes värld:

"Då skall vi se, du menar att du medan du levde besegrade en snok? Då kan du kanske passera tack vare undantaget gällande rum fyra. Usch, allt var så mycket lättare när drakbesten i rum fyra fortfarande skötte sitt jobb, istället för att spela schack. Nå. Du dödade den här snoken under en ovanligt torr sommar? Det måste ha varit sommaren fjortonhundranio, enligt den gamla tideräkningen. Då får du gå till avdelningen för dräpta reptiler och se om de har några uppgifter om att en sådan död snok ska ha passerat stranden under den relevanta tidsrymden. Så tar du det papperet och återkommer så ska du få en stämpel av mig som tar dig vidare. Vad sa du? Vidare till nästa krets? Nej, Urfadern bevars, vidare till skrivbordet bredvid, där herr Gast ska gå igenom om det kan vara så att du har förfäder som passerade slottet medan det ännu rådde lite ordning här, så att du kan få komma vidare till sektion fem via anlagsundantaget."

Något åt det hållet, kanske. Det skorrar lite för mig, men det finns något i det.
 

Dimfrost

Special Circumstances
Joined
29 Dec 2000
Messages
8,635
Location
Fallen Umber
Först tänkte jag föreslå att den här Kafkabyråkratin nog är intressant men att den inte passar in så bra här, utan kanske borde flyttas iväg någon annanstans. Sedan såg jag hur fint du integrerade den med prövningarna, och kanske korparna, och arkiv och allt sådant, och tänkte att det väl var en onödig kommentar att göra. Men så ändrade jag mig igen. Byråkratin kan fås att passa in här, ja. Men frågan är om den tillför något. Risken är att den snarare tunnar ut det här tydliga konceptet med prövningar i det gigantiska ovärldsliga slottet. Allting måste inte innehålla allting, och jag undrar om inte det första, mer renodlade konceptet är starkare. Byråkrati lär kunna passa någon annanstans i stället.

Men det är förstås bara en löst förankrad känsla jag har som kan vara helt fel.
 

Cybot

Mest spelbar
Joined
19 Oct 2001
Messages
4,738
Location
Helsingborg
Jo, det är bra alltihop, jag gillar det. Men jag undrar hur man får in detta i grundtanken med slottet, dvs att just slottet, till skillnad från stranden generellt, är en sorts Valhall, en plats som ska locka och pröva krigare och rovdjur, så att bara de bästa av dem når fram till tronsalen, för att där uppgå i Urfaderns armé, som väntar på Nidnatten och Domedagen och så? Det är ur det perspektivet rimligt att slottet är fullt av fällor och utmaningar och monster att besegra, och även att hälften av monstren och fällskötarna har börjat hitta på annat, eftersom det har gått många århundraden sedan Urfadern sist sågs till: de spelar spel, berättar gåtor, filosoferar, letar igenom skafferierna, försöker ta sig UT ur slottet och ja, vadsomhelst.

Jag tänker att de som har upprättat en byråkrati mitt i denna "kaotiska dungeon i dödsriket" har gjort det för att de fortfarande tror på platsens yttersta syfte, och vill återupprätta någon sorts ordning där. Jag tänker att det passar om korparna har gjort det, för de känns neurotiska och systeminriktade på det sättet, och det skulle också ge dem en viss status och plats i dödsriket. Jag tänker att de liksom är överbyårkrater eller kardinaler i en sorts snårig, invecklad byråkrati som bemannas av allsköns oknytt och sådär, och att de väl helt enkelt har tagit över en av slottets nio kretsar. Jag vill att de försöker se till så att alla som har tagit sig dit, till "port nummer fyra" till exempel, eller "den fjärde ringmuren", faktiskt är sådana som "bör" vara där. Med andra ord bör byråkratin på något sätt ge sig på att pröva folks tapperhet, mod och styrka och lämplighet att ingå i en armé. Vilket väl inte riktigt går. Och antingen blir det ju bara dumt och krystat, och behöver ändras, eller så kan det skapas en sorts absurditisk och just kafkaaktig poesi i att dokumenten och stämplarna man måste införskaffa handlar om att bevisa ens tapperhet i strid, hur många byten man har nedlagt, vilka anlag man har för strid och jakt, och så vidare. Det i sin tur kräver väl att byråkratin har stora arkiv och dokumentsamlingar om vad som egentligen skett i de levandes värld:

"Då skall vi se, du menar att du medan du levde besegrade en snok? Då kan du kanske passera tack vare undantaget gällande rum fyra. Usch, allt var så mycket lättare när drakbesten i rum fyra fortfarande skötte sitt jobb, istället för att spela schack. Nå. Du dödade den här snoken under en ovanligt torr sommar? Det måste ha varit sommaren fjortonhundranio, enligt den gamla tideräkningen. Då får du gå till avdelningen för dräpta reptiler och se om de har några uppgifter om att en sådan död snok ska ha passerat stranden under den relevanta tidsrymden. Så tar du det papperet och återkommer så ska du få en stämpel av mig som tar dig vidare. Vad sa du? Vidare till nästa krets? Nej, Urfadern bevars, vidare till skrivbordet bredvid, där herr Gast ska gå igenom om det kan vara så att du har förfäder som passerade slottet medan det ännu rådde lite ordning här, så att du kan få komma vidare till sektion fem via anlagsundantaget."

Något åt det hållet, kanske. Det skorrar lite för mig, men det finns något i det.
Det som en gång var ett aviarium och ett par bjälkar i urfaderns sal med plats för sina 9 favoriter har utvecklats till golv, där rader efter rader av korpsjälar sorterar och bedömer själars värdighet. Inte längre är det brutal strid för urfaderns gunst, utan istället en byråkratisk maktkamp där var och en av de nio cheferna är isolerade från reella hot av lager på lager av korpbyråkrater. Rankingen mellan de nio, som en gång var strid på liv och död, avgörs av domstolsförhandling och en rituell hackning som drar en symbolisk droppe blod.
 

guldfink

Hero
Joined
6 Feb 2011
Messages
1,171
Jag har typ samma känsla som @Dimfrost. Även om @Oscar Silferstjerna målar upp en ganska stämningsfull och go plats, känns det som att det stora och gränslösa går förlorat i den.

Vore det tråkigt om förklaringen till att Urfadern är borta, är att Modern med klor (hette hon så?) har fört iväg honom eller skrämt iväg honom? Varför skulle hon göra det? För att han vet vägen till de levandes värld (där hon kan hämnas på ugglorna)?

Det verkar finnas en nivå i världen där Urfadern, Modern med klor (hette hon så?), Barfotakungen och Blå damen rör sig. Finns det fler aktörer där?
 

Sinisa_

Aeronautisk bokbindare
Joined
2 Jul 2022
Messages
767
Först tänkte jag föreslå att den här Kafkabyråkratin nog är intressant men att den inte passar in så bra här, utan kanske borde flyttas iväg någon annanstans. Sedan såg jag hur fint du integrerade den med prövningarna, och kanske korparna, och arkiv och allt sådant, och tänkte att det väl var en onödig kommentar att göra. Men så ändrade jag mig igen. Byråkratin kan fås att passa in här, ja. Men frågan är om den tillför något. Risken är att den snarare tunnar ut det här tydliga konceptet med prövningar i det gigantiska ovärldsliga slottet. Allting måste inte innehålla allting, och jag undrar om inte det första, mer renodlade konceptet är starkare. Byråkrati lär kunna passa någon annanstans i stället.

Men det är förstås bara en löst förankrad känsla jag har som kan vara helt fel.
Jag har typ samma känsla som @Dimfrost. Även om @Oscar Silferstjerna målar upp en ganska stämningsfull och go plats, känns det som att det stora och gränslösa går förlorat i den.
Ja, ni kanske har rätt. Jag kände som sagt att något skorrade i det där med byråkratin själv. Jag tänkte mig att korparna hade upprättat sitt rike som en ö av ordning i allt det där bortomvärldsliga och främmande, så att känslan snarare skulle vara att korparnas byråkrati var en av de många absurda och skrämmande prövningarna man snubblade över under sin färd genom slottet, snarare än ett ramverk kring alltihop. Men kanske ska det bort ändå, jag är inte alls gift med idén, som man säger på engelska. Not married to it.

Det jag tyckte om var hur det fick in korparna i dödsriket, och gav dem en sorts status där. Det tror jag att de behöver ha för att de ska fungera som jämbördiga med ugglorna i de levandes värld. Jag vill att de ska styra och ställa över något där på andra sidan, samtidigt som annat känns skrämmande och stort också för dem. Eller räcker det att de är de enda som kan flyga mellan världarna, och leverera meddelanden? Kan de ha byggt upp en institution kring det? Min känsla är att deras makt inte ska kretsa kring "magi och mystik", så att säga, utan handla om att de hjälper Urfadern med något viktigt, att de lite grann är hans representanter och ställföreträdare i dödsriket. Alltmer oroliga över hans frånvaro. Stämningsbilden jag har för korparna är ju tysk-romerska-kyrkan, på nåt sätt, eller en fantasy-fierad eller romantiserad bild av den. En stor byråkratisk apparat, med hierarkier och titlar och dokument och arkiv, som dock, paradoxalt nog, är skapad för att hålla ordning på något osynligt och egentligen bortomvärldsligt. Jag vill att korparnas makt i världen så att säga liknar påvens makt: på samma sätt som han väl kan sätta en bannbulla på en kung, så att denne rent konkret blir fördömd, kan korparna fatta beslut och sätta en stämpel på ett dokument, som gör att någons själ på glömskans strand råkar illa ut.

De behöver inte ha en byråkrati, och de behöver egentligen inte ens hålla till i det där slottet, även om jag vill att de åtminstone sitter på taknockarna, och på en del av de större stenarna och klippstyckena som kretsar kring slottet i en sorts planetring.

Egentligen kan det vara så enkelt som att det är korparna som kommer flaxande och drar upp de nyanlända döda ur Glömskans Vatten, och att de annars kommer ligga där och guppa tills de inte minns något alls. Och att sådana stackare både ligger och flyter i vattnet för evigt, och ibland tar sig upp själva, och snubblar runt som en sorts hålögda zombies på stranden. Hmmm. Jag gillar det också.

En annan grej jag gillade med byråkratin var att det var en parallell maktstruktur och hierarki hos korparna, som kanske kunde fungera som motvikt till universitetet, så att någon sorts dynamik uppstod där, om det bland korparna dels fanns dekaner och professorer och docenter, men också typ kyrko-byråkratiska ämbeten som arbetade i dödsriket: sekreterare, ombudskorp, biskorp (mja), etc.

Men kanske är korparna som håller till mycket i dödsrikena istället en sorts friare agenter. Jag tänker att de kallas för "fiskare", därför att deras jobb är att fiska upp döda ur Glömskans Vatten. Och det institutionella finns på de levandes sida, med dokument och stämplar och så, och de korpar som ofta flyger till dödsrikena är lite friare och vildare, en sorts "rangers" nästan. Det skulle nog göra dem roligare som rollpersoner också, i nån sorts framtida expansion.
 

Oscar Silferstjerna

Doktor Snuggles urmakare
Joined
28 Nov 2006
Messages
2,683
Location
Nirvana
Jag lade fram en idé om en byråkrati av främst två orsaker: dels för att jag gillar det kafkaistiskt absurda, och dels för att det kändes så oväntat i ett dödsrike. Att det dessutom gjorde det hela mer barnvänligt - i högre grad än ett mer grått och skrämmande dödsrike - var i mina ögon också ett plus. Sedan försökte jag få till något mer speligt - alltså någon funktion som byråkratin faktiskt har vid spelbordet. Det blev väldigt skissartat och kanske inte så lyckat.

I mina ögon är det här redan en lyckad setting. Jag tror inte att många (någon?) här inne skulle göra något bättre - mig själv inkluderad. Samtidigt har de här trådarna också karaktären av öppet hjärnstormande. Då blir det en del vilda idéer och allt hänger kanske inte ihop. Jag tar inte illa upp om mina idéer inte inkluderas i det som skapas. Tycker mest att det är kul att vara med och hitta på.
 

guldfink

Hero
Joined
6 Feb 2011
Messages
1,171
Jag lade fram en idé om en byråkrati av främst två orsaker: dels för att jag gillar det kafkaistiskt absurda, och dels för att det kändes så oväntat i ett dödsrike. Att det dessutom gjorde det hela mer barnvänligt - i högre grad än ett mer grått och skrämmande dödsrike - var i mina ögon också ett plus. Sedan försökte jag få till något mer speligt - alltså någon funktion som byråkratin faktiskt har vid spelbordet. Det blev väldigt skissartat och kanske inte så lyckat.

I mina ögon är det här redan en lyckad setting. Jag tror inte att många (någon?) här inne skulle göra något bättre - mig själv inkluderad. Samtidigt har de här trådarna också karaktären av öppet hjärnstormande. Då blir det en del vilda idéer och allt hänger kanske inte ihop. Jag tar inte illa upp om mina idéer inte inkluderas i det som skapas. Tycker mest att det är kul att vara med och hitta på.
Håller helt och hållet med om det här! @Sinisa_ skriver något magiskt och vi andra försöker, i något slags kreativ iver som väcks, formulera våra associationer (det är sant för mig i alla fall). Trådarna är väldigt underhållande!

Sedan tycker jag inte att idén om de byråkratiska korparna är dålig. Min invändning handlar mest om att inte ge dem för stort inflytande över platsen. Jag tycker att även de ska undra vad det är som pågår och kanske skulle det funka om de höll till i en ek på stranden, istället för i själva fästningen. De kanske snarare studerar fästningen och försöker förklara den med alla sina siffror och modeller, lite som den där forskaren vid sfinxerna i Den oändliga historien (men inte lika glad och pepp över att någon ska lyckas med något), men utan att egentligen förstå någonting. De har bara vissa rykten, ledtrådar och missvisande samband att presentera, förutom en grundlig förteckning över alla som har dött och deras gärning i livet.
 

Dimfrost

Special Circumstances
Joined
29 Dec 2000
Messages
8,635
Location
Fallen Umber
Ja, jag gillar också byråkratin, jag gillar att korparna har byggt upp den och att den glider över i katolska kyrkoarkiv. Jag är bara inte säker på att den passar bäst just här. Kanske det bör renodlas någon annanstans i världen (världarna).
 

Sinisa_

Aeronautisk bokbindare
Joined
2 Jul 2022
Messages
767
Samtidigt har de här trådarna också karaktären av öppet hjärnstormande. Då blir det en del vilda idéer och allt hänger kanske inte ihop. Jag tar inte illa upp om mina idéer inte inkluderas i det som skapas. Tycker mest att det är kul att vara med och hitta på.
Det är också med den ingången jag själv deltar i andras trådar här på makarformuet: man kastar ut saker som dyker upp och som kanske kunde funka. Det är faktiskt en oväntat trevlig from av kreativitet, tycker jag själv, att säga åt någon annan att hörrdu, du kanske kan testa det här, eller det här, och jag skulle nog göra såhär eller sådär. Att slippa ta ansvar för att slutföra det själv, så att säga. Jag gör också mycket sånt bollande med vänner som skriver skönlitteratur. Så jag är med på det, och tar faktiskt aldrig med grejer bara för att vara schysst, jag är nog för lojal mot Krickdala för det. Men på nåt sätt har spelet ändå en rätt definierad och tydlig stämning och känsla, och det känns som att vi är ett gäng här som liksom har harmoniserat med varandra och att ni andra väldigt ofta prickar "rätt" med olika grejer. Det finns ju onekligen något med den där byråkratin som funkar, ändå.
 

Sinisa_

Aeronautisk bokbindare
Joined
2 Jul 2022
Messages
767
Jag lade fram en idé om en byråkrati av främst två orsaker: dels för att jag gillar det kafkaistiskt absurda, och dels för att det kändes så oväntat i ett dödsrike.
Alltså jag vet inte hur det ska in, men jag känner fortfarande att det finns någon underbart med bilden av en viss gruppering bland korparna som är typ cigarettrökande, stressade präster som basar över ett kontor där det jobbar spöken och oknytt som kommer från stranden mot dödsriket.
 

Sinisa_

Aeronautisk bokbindare
Joined
2 Jul 2022
Messages
767
Min invändning handlar mest om att inte ge dem för stort inflytande över platsen. Jag tycker att även de ska undra vad det är som pågår och kanske skulle det funka om de höll till i en ek på stranden, istället för i själva fästningen. De kanske snarare studerar fästningen och försöker förklara den
Ja, jag gillar också byråkratin, jag gillar att korparna har byggt upp den och att den glider över i katolska kyrkoarkiv. Jag är bara inte säker på att den passar bäst just här. Kanske det bör renodlas någon annanstans i världen (världarna).
Angående korparnas stora uppgift i världen.

Urfadern -- eller vad han nu ska heta -- är en Oden-aktig gammal dösing, eller kanske självaste "ärkedösingen" -- vad det nu kan tänkas betyda. Han blev under sina Oden-aktiga äventyr i det avlägsna förflutna, när han tävlade i gåtor med Mantikoran och brottades mot vargen, biten av Draken och förgiftad, och låg död i nio dagar, under vilka han hade en vision, en sorts "Johannes uppenbarelser". Han såg hur världens ordning var del av en stor, hemlig symmetri -- inte bara årstidernas skiften och stjärnornas rörelser utan också smådjurens ritualer kring liv och död. Och denna symmetri var vad som höll "Nidmörkret" utestängt ur världarna. Så han har gett korparna i uppgift att upprätthålla ordningen kring begravningar, sorgedagar, arvsskifte, gravplatsers utformning, och sånt, för att skjuta upp Allskymningen. Antagligen via typ "Osrik den blinde", en mytisk korp som levde för tusen år sen.

Utöver det uppdraget, som korparna tar på stort allvar, så kan de också flyga till och från dödsriket. Kanske ska de också hålla ordning där, på ett eller annat sätt, jag vet inte. Kanske räcker det att de fiskar de döda ut bränningen, och hjälper dem vidare på färden. Kanske var det så Osrik den blinde träffade på Urfadern -- det var Osrik som räddade honom från dödsriket på nåt sätt. Kan finnas något att bygga på där.

Kanske har korparna har en sorts "kyrkodoftande" byråkrati i de levandes värld, en hierarki med typ biskopar och kardinaler -- fast de heter nåt annat -- som ligger utanpå eller vid sidan om deras universitetsväsende. Och de korpar som sänds till dödsriket, "fiskarna", är då en eller ett par särskilda ordnar eller "broderskap", som har en sorts särställning i organisationen, kanske lite som jesuiter eller exorcister eller tempelriddare eller jag vet inte vad, jag är inte så insatt i kyrkan att jag egentligen kan hitta rätt analogi. Men jag tänker mig att de kanske är lite ruffigare och vildare och mer världsvana (eller bortomvärldsvana, så att säga) än de andra korparna, och vet att man ibland måste använda lite skuggmagi eller ugglemagi, och ibland tänja på reglerna för at uppnå ett högre syfte, och så. Jag är nog inspirerad av Constantin här, men jag tänker att de ofta röker handrullade cigaretter, och å ena sidan står rätt lågt i rang, att de liksom är "rangers" eller "fältarbetare", men att de också åtnjuter viss status för att de är viktiga och gör farliga saker.
 

Dimfrost

Special Circumstances
Joined
29 Dec 2000
Messages
8,635
Location
Fallen Umber
Kanske har korparna har en sorts "kyrkodoftande" byråkrati i de levandes värld, en hierarki med typ biskopar och kardinaler -- fast de heter nåt annat -- som ligger utanpå eller vid sidan om deras universitetsväsende.
När du skrev om ugglornas olika fraktioner nämnde du väl att även andra grupper skulle kunna fungera på motsvarande vis. Nu minns jag inte om du redan har rett ut detta, så att det är en självklarhet, men det här är väl en bra antydan om två olika sådana grupperingar av korpar som kan vara mer eller mindre i konflikt med varandra om det är önskvärt.
 

Oscar Silferstjerna

Doktor Snuggles urmakare
Joined
28 Nov 2006
Messages
2,683
Location
Nirvana
Alltså jag vet inte hur det ska in, men jag känner fortfarande att det finns någon underbart med bilden av en viss gruppering bland korparna som är typ cigarettrökande, stressade präster som basar över ett kontor där det jobbar spöken och oknytt som kommer från stranden mot dödsriket.
Om de ska ha en konkret spelig funktion så antar jag att deras existens i settingen för RP behöver innebära något av detta: kunskap, dokument, ledtråd, genväg, hinder eller kanske rentav hot. Jag är inte helt säker på hur surrealistisk den här (delen av) settingen kan vara, men jag tänker mig även mycket drömska alternativ. Som att man i något av kontoren kan öppna dörren och kliva in i ett fluffigt, rosa och till synes oändligt moln. Kanske finns det några fåtöljer och ett stort arkivskåp någonstans långt inne i molnet? Och varför är doften av jordgubbar så stark?

Var byggnaden (slottet?) med de byråkratiska korparna finns har jag ingen aning om. Kanske på en dimhöljd klippö som man tar sig till med roddbåt eller via en lång rostig järnbro?
 
Last edited:
Top