Nekromanti "Ett väldigt dåligt spel men jag gillar't"

[Hans E Magnusson]

Vi kör en till sån här superduper tråd, fast typ tvärtom.
Vilket spel är egentligen ett skitspel men som du ändå gillar mycket?

 

[Xyas]

Mutant Chronicles. Uruselt spel i så många avseende men nær jag spelar det blir det alltid awesome av någon anledning.

 

[Svarte Faraonen]

Gamla Drakar-utgåvor, framför allt Expert och Chronopia.

 

[Möller]

Conspiracy of Shadows Revised Edition, som nästan ingen känner till, är ett skitspel. Det är inte speciellt snyggt. Systemet är inkomplett. Världen är hemsk. Det är svårt att sätta sig in i.

Men det har sina sidor. Systemet är faktiskt bra i sin enkelhet. Spelledartipsen är riktigt bra och Doom-reglerna är ashäftiga.

 

[Niklas73]

+1. Vi måste gilla Drakar. Men det här är nostalgi men svar till trådstartaren.

 

[Arfert]

AD&D.. handen på hjärtat, det var inte bra, Basic var ju MYCKET bättre. Men ändå spelade man det med behållning många år.

MERP ...javla skitspel, men spännade.

 

[Ram]

Dungeons & Dragons, den röda lådan på svenska i Oldtimers översättning. Alla barnsjukdomar i världen, men löjligt kul att spela.

Drakar och Demoner, den svarta lådan (-83). Tennisstrider, inget riktigt vettigt stöd för någonting egentligen och fortfarande det spel som jag har överlägset roligast när jag spelar, nästan 25 år senare.

 

[Guest]

Drakar och Demoner 91 för att jag alltid har skitkul när jag spelleder det.

Furry Pirates - Har ingen aning om varför jag köpte det här spelet en gång i tiden... men jag gillar det för att det är så konstigt.

 

[Spider Jerusalem_UBBT]

Mutant Chronicles 2ed, Shadowrun 3ed och dod 6e.

 

[Spider Jerusalem_UBBT]

NeoViking...Gillar det bara fast det är löjligt, dumt och dåligt.

 

[Eksem]

Call of Cthulhu. Reglerna matchar settingen väldigt dåligt, själva spelandet matchar både reglerna och settingen dåligt, illustrationerna och formgivningen är genomgående hiskeligt frånstötande och de legendariska äventyren är det ingen som någonsin spelat eftersom rollpersonerna dör som flugor (i långa scenarion som bygger på karaktärer). Och ändå fungerar det helt jäkla lysande.

 

[Arfert]

Dragonquest. Dåligt är det kanske inte, men jobbigt skrivna regler, som om det vore ett strategispel anno 1970. Man får huvudvärk. Men jag älskar det.

 

[Niklas73]

Varför är det överlägset roligast?

 

[Arfert]

Call of Cthulhu. Reglerna matchar settingen väldigt dåligt, själva spelandet matchar både reglerna och settingen dåligt, illustrationerna och formgivningen är genomgående hiskeligt frånstötande och de legendariska äventyren är det ingen som någonsin spelat eftersom rollpersonerna dör som flugor (i långa scenarion som bygger på karaktärer). Och ändå fungerar det helt jäkla lysande.

CoC är ju det-bästa-rollspelet-ever.

 

[Fienden]

D&D 3.5.

Allting i spelet är sådant jag avskyr av princip: Dungeon crawl, levels, klasser, nonsensmagi, etc. etc. Men satan så jag älskar det. Ett av mina absoluta favoritspel, och ALLT är fel med det.

Guilty pleasure nr. 1.

 

[Poseur]

Wheel of time RPG:t

Världens sämsta licensspel som jag stött på, fruktansvärt dåliga regler(sämre än D&D3ed som det baseras på) men såååå jävla kul att spela.

 

[duncan_UBBT]

Svenil. Flummigt, oseriöst och barnsligt, men fortfarande det spel jag än kan säga är det mest stämningsfyllda spel jag spelat.

 

[Nero_UBBT]

Men det är snyggt!

Men det skadar ju inte att Wheel of Time RPGt är väldigt vackert att titta på. Sånt gör mycket för att jag ska tycka om ett spel.

 

[Poseur]

Re: Men det är snyggt!

Men det skadar ju inte att Wheel of Time RPGt är väldigt vackert att titta på. Sånt gör mycket för att jag ska tycka om ett spel.

Det kan jag också hålla med om, förutom att det är grymt kul så är det riktigt snyggt också.

 

[Nero_UBBT]

Eon:

Ofta är reglerna krångliga och vissa delar av produkterna rent ointressanta. Många av åtminstone de äldre produkterna var dessutom hiskeligt fula.

Samtidigt är det fan så underbart att kunna träffa någon i pulsådern med en mochqeru-kniv, färdas med karavaner i Västlanden och försvara den Gamla Tron till ljudet av en säckpipa i Tokon... Spelvärlden är mischmaschig och plankar en del stereotypa kulturer från vår värld, men gör det tillräckligt snyggt och komplext för att det ska kännas intressant. Dessutom det enda rollspel jag kan komma på där ett hugg från en kniv kan vara direkt dödande utan att det krävs något monsterslag.