Evolution i rollspel

[Rymdhamster]

Jag förekommer moderatorernas behov av att bryta ut en urskenad OT-tråd i Ankomröstningen genom att helt enkelt fortsätta den tråden i en nya tråd =)

Rätt säker att länken till Leons post fortfarande pekar tillbaka till den ursprungliga tråden för tillbakablickande.

Athos är spelvärlden till Kopparhavets hjältar.

Ah! Jag har aldrig läst KH.

Då frångår du kanon i flera spelvärldar (Tolkiens Midgård, Ereb Altor, Old World etc) där varelser är skapade snarare än evolverade. Varför måste du nödvändigtvis ha med dig detta baggage från vår egen verklighet?

Vi har alla våra kryckor och snuttefiltar vi faller tillbaka på. Gjorde inte ovanstående inlägg tydligt att jag har något slags bisarrt kontrollbehov och tenderar att överanalysera saker och ting?

Det sagt... jag ser det ärligt talat inte som att jag nödvändigtvis frångår något. Eller rättare sagt ser jag bara "canon" som författarens version av vad som hände och behöver på intet sätt representera "den faktiska sanningen" bakom exempelvis en spelvärld. Det kan mycket väl bara vara ännu en av vanföreställningarna, överdrifterna, eller förenklingarna som florerar "in game" (om än kanske på högre nivå).

Sagon om ringen från första början är har ju en "in game" förklaring att det egentligen bara är en översättning/återberättelse av en annan saga, och att Frodo egentligen inte heter Frodo utan egentligen Maura Labingi eller något sånt. Och på samma sätt skulle den där skapelseberättelsen som är "canon" kunna vara en översättning av andra koncept.

Just tolkien var väl ju en die hard kristen, så jag är övertygad om att det inte var hans avsikt. Men om man leker med tanken att sagan om ringen faktiskt var en verklig historisk skildring av något som faktiskt hände, översatt till engelska av Tolkien, så känns det ju inte alls orimligt att han velat skylla över sånt som går emot den kristna världsbilden. Och på så sätt skulle man absolut kunna se evolution i sagan om ringen som fullkomligt rimlig även inom vad som kan anses "canon".

Ja... isen är lite tunn, det är jag den första att erkänna

Men i korthet: bakomliggande evolution och teknisk utveckling i begränsad skala får fantasyvärldar att kännas mycket verkligare och rimligare för mig. Det gör det lättare för mig att ta mig till dem. I synnerhet när jag är SL och därför behöver rättfärdiga massa saker för mig själv (det är ett behov jag har). Som spelare har jag mycket lättare att släppa sånt eftersom det inte är något min rollperson skulle kunna veta.

 

[afUttermark]

Jag gillar att man kan luta sig mot religions grejen helt i fantasyvärldar, det finns ingen evolution och inga kanariefåglar. De finns dock gula pippifåglar.

Om jag skulle börja tänka på det här som ett problem hade det ju varit svårare med Mutant för det ska ju typ vara vår värld som kraschar men när Peckwickklubben och de muterade djuren gör entré. Så finns gyrojetvapen, pulskarbiner, flintlåspistoler och Volvo 240 samtidigt + robotar.
(tur att jag inte tänker så mycket på sånt)

 

[Minimoni]

De längre kampanjerna i fantasymiljö som jag spelledare utspelar sig antingen i Trudvang eller ännu hellre på Planetos(Westeros med resten av planeten) och jag förutsätter att det finns någon form av evolution. I boken ”World of Ice and Fire” så beskrivs även hur drakar kanske har uppstått på naturlig eller ännu troligare på magisk väg genom olika perversa avelsprogram med någon form av wyvern som bas.

Så för mig personligen så föredrar jag att det finns saker som evolution, gärna inte en exakt kopia av den vi har på jorden utan helst mer mystisk och gärna en som fungerar snabbare.

 

[Rymdhamster]

Så för mig personligen så föredrar jag att det finns saker som evolution, gärna inte en exakt kopia av den vi har på jorden utan helst mer mystisk och gärna en som fungerar snabbare.

Yes, precis så; evolution i fantasy behöver inte nödvändigtvis vara återhållsam!

Kombinerat med magi och gudomlig inblandning kan den rent av vara ett väldigt användbart verktyg. För du kan då ha något som skapades av en gud eller en magiker för ett specifikt syfte, men som sedan skenat iväg på egen hand och nu blivit något den ursprungliga skaparen inte förutsett.

 

[Anthrox]

Är inte annars en rätt stor grej med just fantasy att vetenskap inte ska vara en förklaringsmodell i världen?

 

[wilper]

Jag är helt i "skapad"-lägret.

Men ja, jag funderar ibland på den relaterade frågan om hur det kan komma sig att landet har legat på en teknisk nivå som motsvarar 1400-tal i flera tusen år utan att någon råkat uppfinna något nytt.

 

[Rymdhamster]

Är inte annars en rätt stor grej med just fantasy att vetenskap inte ska vara en förklaringsmodell i världen?

Är det verkligen det? Jag tror inte jag någonsin sett det pekas ut i fantasykretsar.

Annat då än folks om försöker försvara sig från kritik om ditt och datt med "det är ju faaaaaaaaaaantasy!", "Magi!" eller "realism är inte något vi eftersträvar här".

Märk väl att jag inte pratar om evolution som etablerad teori "i världen", utan bara som bakomliggande faktor.

 

[Mogger]

Ah! Jag har aldrig läst KH.

This is what happend!
-----
SKAPELSEN
I begynnelsen fanns endast kaos i form av det salta vattnet, Tiamat, och det söta vattnet, Abzu. När dessa två vatten blandades uppstod skapelsen och gudarna. Ur tomrummet skapades Athos och otaliga andra världar. Urgudarna skapade ordning ur kaos, och gav varandra regler, lagar och ämbeten. Men i skapelsens utkant bidade kaos väktare sin tid – likgiltiga gudar och fruktansvärda demoner som föraktade den tillrättalagda skapelsen.
Skapargudarna skiljde jord från himmel, grönska från ödemark och djur från vidunder, och befolkade Athos med drakar, titaner och uråldriga styggelser – var och en med ett namn och ett syfte. Men gudarna kivades inbördes, deras skapelser utvecklades åt oönskade håll, och kaos sipprade
in och förvred världen och dess invånare. Otaliga gånger omstöptes och förgjordes världen, tills den fick den form vi nu känner. Kontinenterna Soluna, Marakand, Akrogal, och Samkarna karvades ur den levande stenen och haven välde in mellan dem. Athos var skapat och skulle nu ges liv.

Världen befolkades med alver, dvärgar och mängder av varelser och djur. De levde i samklang med varandra och omgivningen. Gudarna skapade sedan orchfolk, djurfolk och andra släkten. Fler och fler varelser sattes att befolka Athos. Slutligen gav gudarna liv åt människorna, som blev talrikast. Athos folkslag hamnade ofta i konflikt med varandra. Det de själva såg som uppslitande krig, var i gudarnas ögon bara obetydligt käbbel. Gudomliga ingripanden tycktes snarast förvärra bråken, så gudarna tog ett steg tillbaka.

Gudarna betraktade sin skapelse med viss stolthet, den var inte perfekt, men den fick duga.
-----

Man kan betrakta detta som en ingame-förklaring om man vill. Men faktum är att spelet bygger på denna metafysik. Spelets regler tar avstamp i det. Kort sagt, skapelsemyten är sann och allt kretsar kring det.

Sedan kan såklart en och annan hemlighet fortfarande finnas. Men i fallet Athos är det rätt viktigt att det var såhär det gick till.

 

[Ulfgeir]

Jag är helt i "skapad"-lägret.

Men ja, jag funderar ibland på den relaterade frågan om hur det kan komma sig att landet har legat på en teknisk nivå som motsvarar 1400-tal i flera tusen år utan att någon råkat uppfinna något nytt.

Kan ju hända att de har nått en viss nivå som är "Good enough", som gör att de inte behöver uppfinna vissa andra saker, samt även ha ett konservativt samhälle. Ex Kina under lång tid vad jag förstår det.

 

[Genesis]

Ska jag spela fantasy så vill jag inte att världen hänger ihop med logiska förklaringar på saker och ting. För mig tar det bort hela poängen med fantasy. Jag vill ha en värld som andas symbolism, mytologi, drömmar, saker som är som vi människor känner att de borde vara, inte som de faktiskt är. För att det ska finnas någon poäng med fantasy så tycker jag att den ska följa en symbolisk, drömsk logik. Inget är så avtändande som en fantasyvärld som hänger ihop och har logiska ingameförklaringar på saker och ting.

 

[Rymdhamster]

Men gudarna kivades inbördes, deras skapelser utvecklades åt oönskade håll, och kaos sipprade
in och förvred världen och dess invånare. Otaliga gånger omstöptes och förgjordes världen, tills den fick den form vi nu känner.

Mhm... låter lite som att saker utvecklades och omformades under lång tid, påverkade av olika faktorer. Låter bekant på något sätt

 

[Anthrox]

Är det verkligen det? Jag tror inte jag någonsin sett det pekas ut i fantasykretsar.

Annat då än folks om försöker försvara sig från kritik om ditt och datt med "det är ju faaaaaaaaaaantasy!", "Magi!" eller "realism är inte något vi eftersträvar här".

Märk väl att jag inte pratar om evolution som etablerad teori "i världen", utan bara som bakomliggande faktor.

Det är väl den allmänt vedertagna skillnaden mellan scifi och fantasy? Vetenskap kontra magi.

 

[Rymdhamster]

Det är väl den allmänt vedertagna skillnaden mellan scifi och fantasy? Vetenskap kontra magi.

Det är väl inte ovanligt med konceptet "magi som en vetenskap"? Fantasy kan mycket väl ha plats för båda, och ändå vara fantsasy.

Vi har ju även olika former av modern fantasy, så som Harry Potter. Eller menar du att förekomsten av magi i den världen gör att evolutionsteroin omöjligt kan figurera i den världen?

Nån nämnde även evolutionen bakom westeros drakar tidigare, som ett annat eempel.

 

[Mogger]

Mhm... låter lite som att saker utvecklades och omformades under lång tid, påverkade av olika faktorer. Låter bekant på något sätt

Ja, med den stora skillnaden då att det är jag och @Leon (samt Granström och de gamla sumererna) som har bestämt att det var såhär det faktiskt gick till.

 

[Rymdhamster]

Ja, med den stora skillnaden då att det är jag och @Leon (samt Granström och de gamla sumererna) som har bestämt att det var såhär det faktiskt gick till.

Sure, jag menar mest att jag inte såg något i det där som motsäger att evolution förekommer (eller något som är tillräckligt likt evolution för att distinktionen inte ska spela någon roll). Jag är till och med beredd att gå så långt som att säga att det bekräftar förekomsten =)

 

[zo0ok]

Det ena utesluter väl inte det andra?

Jag förstår att en del fantasyvärldar är skapade. Alltså att deras gudar finns och att de skapat världen (eller hur det nu beskrivs). Det har jag inga som helst problem att svälja med hull och hår i en fantasivärld.

Men det utesluter väl inte evolution? Precis som det inte utesluter vattnets kokpunkt, gravitation, eller faktum som att människor drunknar under vatten?

Alverna som lever på isen kanske har mindre öron än de som lever i skogen, för att inte förfrysa dem. Vad skulle alvernas skapare ha för problem med det? (sedan kanske alvernas lång livsspan och relativt korta historia inte ger så stort utrymme för evolution)

I länder med mycket sol är det en fördel att ha mörkare hy för att inte få hudskador. I mörkare länder är ljusare hy en fördel för D-vitaminupptaget. Så även i Middle Earth är de nordliga invånarna blekare och österlänningar och ökenlevande haradrim lite mörkare.

 

[zo0ok]

Total avsaknad av evolution innebär att avkomma som föds med genetiska skador eller defekter, eller på annat sätt oönskade (för möjligheten för individen att överleva och fortplanta sig), har precis lika stor chans att faktiskt få avkomma som friska och starka individer. Om man explicit vill ha det så, så kan man såklart säga att guden i världen upprätthåller den balansen, men hur skulle det se ut i praktiken med gudomliga ingripanden som ständigt hjälper individer att fortplanta sig?

 

[Mogger]

Sure, jag menar mest att jag inte såg något i det där som motsäger att evolution förekommer (eller något som är tillräckligt likt evolution för att distinktionen inte ska spela någon roll). Jag är till och med beredd att gå så långt som att säga att det bekräftar förekomsten =)

Jag garanterar dig att det finns gigantiska skillnader!

 

[anth]

Den stora skillnaden är väl skalan.
Evolutionen IRL på jorden är något som tar årmiljoner.
Om vi hade en tidsmaskin och åka 100000 år bakåt i tiden skulle vi kunna para oss med människorna som levde då och få barn.
Så lite har evolutionen utvecklats.

De fantasyvärldar ni talar om har väl en utvecklingsskala på årtusenden än årmiljoner?

Författaren Charels Stross 8:e (?) bok i "The Laundry"-serien handlar om en alternativ jord där motsvarigheten till människor blivit alver som kan använda magi och hur alverna nu försöker invadera jorden.

 

[erikt]

Det är väl den allmänt vedertagna skillnaden mellan scifi och fantasy? Vetenskap kontra magi.

Det finns ingen allmänt vedertagen skillnad mellan scifi och fantasy.
Skillnader, ja. Allmänt vedertagna sådana, nej.