Nekromanti [Evolutionens Barn] - Bakgrunder?

[krank]

Efter den här tråden blev det inte så jättemycket mer sagt om Evolutionens Barns andra utgåva, men jag har börjat tänka lite (förmodligen min hjärnas sätt att slippa tänka på jobb/plugg/rotsystem/more-than-humankampanjen).

Så jag tänker starta lite trådar när andan faller på.

I originalsystemet har rollpersonen tre typer av egenskaper: Aspekter, Bakgrunder, Memplex.

Aspekter är bra, för de låter rollpersonen vara kompetent på saker och ger rollpersonen en bra inramning, låter spelaren prioritera vad som är viktigt i konceptet.

Memplex är centrala, och ger - om de sköts väl - rollpersoner som är dynamiska, tvingas omvärdera sina ståndpunkter, etc. Det systemet behöver revideras för enkelhet och flexibilitet och fokus.

Men, den tredje delen... bakgrunder. Jag vet inte om jag tycker att de fyller så stort syfte.

Såhär fungerar de alltså i första utgåvan:

Normalt sett får varje rollperson en Bakgrund. Bakgrunden har tre pluttar som kan förbrukas.

Man förbrukar genom att i en konflikt "åkalla" en relevant bakgrund. När man åkallar en bakgrund får man en extra tärning.
Första gången nämner man något som hastigast.
Andra gången ska man beskriva något lite mer detaljerat, berätta något.
Tredje gången ska man spela ut en hel flashbackscen.


Det här är mina, lite röriga, tankar:
- Ovanstående innebär att den tredje nivån aldrig utnyttjas, eftersom det är helt keff att avbryta mitt i en konflikt för att köra en helt annan scen.
- En lösning kan vara att lägga flashbacken efter striden. Men då blir den å andra sidan ganska poänglös.
- Varför finns bakgrunder ens med? För att jag gillar när man har tre av saker, och behövde något som kompletterade aspekter och memplex. Och flashbacks mitt i strider passar en del anime.
- Men, flashbacks passar egentligen inte Evolutionens Barns anime: Det är mer typ Naruto-utfyllnad, snarare än Ghost in the Shell eller Bubblegum Crisis.

Med andra ord: Om jag inte hittar 1) ett nytt syfte och 2) en ny mekanik för åtminstone den tredje nivån funderar jag på att ta min vibrokatana och helt enkelt kapa bort bakgrunderna från mekaniken, och istället lägga fokus på aspekter och memplex.

Åsikter, tankar?

Om nån vill läsa Evolutionens Barn har ni en länk HÄR.

 

[Genesis]

Jag vet inte om jag tycker att flashbackscener mitt i en konflikt är så keff. Det används med framgång i Bliss Stage, som är baserat på den där animeserien som är döpt efter mig. Men om du inte gillar det är en annan tanke att använda dem som refreshments. Kicka igång en bakgrund för att återhämta någon typ av resurs. Eller kanske ännu bättre, bakgrunder kan användas för att låsa upp förmågor som senare kan användas i strid för att ge en extra boost. Så får du med en schysst plantering-skörd-effekt.

Typ en flashback tillbaka till ninjaträningen där karaktären lär sig av sin mästare hur man smyger genom skuggorna. Detta låser upp bakgrunden. I en senare konflikt kan spelaren använda den upplåsta bakgrunden och utnyttja sin ninjaträning för en extra tärning eller liknande.

Då kan man till och med börja spelet med en flashbackscen för att sedan säga "10 år senare", vilket är råtufft.

 

[krank]

Tillför flashbacks såpass mycket att de är värda att ha kvar?
Hur många flashbacks är rimligt per äventyr?

Jag tror att jag blivit lite desillusionerad; flashbacks verkar helt enkelt inte coolt. Jag känner att det finns rätt stor risk att det mest bara blir en stoppkloss, ett oönskat avbrott i ett berättelseflöde.

En annan svaghet jag ser är att jag nog har svårt att komma på bakgrunder själv, framför allt såna som skulle funka som flashbacks. Det finns väl en anledning till att den där ninjamästaren dyker upp i alla våra exempel.



...En tanke jag just kom på, för att ha kvar flashbacks som en möjlighet: När man ska etablera en scen kan man välja att etablera en flashbackscen som relaterar till en av rollpersonernas bakgrund. I min tanke-skiss just nu är fördelen inte att man låser upp något eller så; då kommer man att känna sig tvingad att skapa flashbacks inte för att flashbacks är coolt utan för att man vill refresha. Min tanke är att man kan använda flashbacks för att introducera nya konflikter eller eskalera konflikter vi redan känner till.

Det vill säga, den där cyborgninjan vi just såg smita från platsen? Du, Kishida, du har ninjaträning. Nu kör vi en flashbackscen där vi visar hur du och ninjan träffats förut...

Är det begripligt? Alltså, flashbackscener funkar precis som vanliga scener, utom att man kan hämta ytterligare inspiration från någons bakgrund för att fördjupa existerande konflikter och relationer.

 

[Genesis]

Ja, det låter utmärkt. Överhuvudtaget ska man undvika att belöna saker som redan är roliga och positiva, tycker jag.

 

[krank]

Ja, det låter utmärkt. Överhuvudtaget ska man undvika att belöna saker som redan är roliga och positiva, tycker jag.

Absolut! Och är de inte roliga så ska det krävas att de verkligen tillför något annat för att man ska tvingas till dem mekaniskt =)

Men okej, då tänker jag att Bakgrundsproblemet åtminstone tillfälligt är löst. Startar nog tråd om memplex om nån dag...

 

[Möller]

Att ha flashbacks för att fördjupa relationer och konflikter som dyker upp i spel låter ashäftigt.

Utöver första mötet med skurken så känns det som att det finns en till stor flashback-trop att utnyttja - när gänget bildades (rollpersonerna träffas). Synkar det med dina tankar, eller blir det för bortkopplat från berättelsen i övrigt?

 

[krank]

Utöver första mötet med skurken så känns det som att det finns en till stor flashback-trop att utnyttja - när gänget bildades (rollpersonerna träffas). Synkar det med dina tankar, eller blir det för bortkopplat från berättelsen i övrigt?

Jag vet inte... Är det något som saknas i vanliga EB-berättelser idag?

Man kan för all del nämna det; kör man en längre kampanj kan man absolut tänka sig att lägga flashbacks på sånt.

Frågan är om det finns nånting i såna flashbacks som skulle kunna ge dramapoäng? Inte för att sådana är absolut nödvändiga att plocka i varje scen, såklart.

 

[Max Raven]

Det vill säga, den där cyborgninjan vi just såg smita från platsen? Du, Kishida, du har ninjaträning. Nu kör vi en flashbackscen där vi visar hur du och ninjan träffats förut...

Är det begripligt? Alltså, flashbackscener funkar precis som vanliga scener, utom att man kan hämta ytterligare inspiration från någons bakgrund för att fördjupa existerande konflikter och relationer.

Ah, eller för att ta Ghost in the Shell: som hur Majorn minns hur hon klumpigt hanterade sin första cyborgkropp.

Spinner man vidare på GitS så skulle man kanske kunna expandera Bakgrunders möjligheter lite - i första GitS-filmen är Majorn osäker på om hon är äkta* - "medan vi är på väg tillbaks till basen så tror jag mig se någon som ser likadan ut som jag i ett kafé"

*något som också knyter an till ett av filmens teman om hur man vet vad som är äkta.

 

[DeBracy]

Frågan är om det finns nånting i såna flashbacks som skulle kunna ge dramapoäng? Inte för att sådana är absolut nödvändiga att plocka i varje scen, såklart.

Jag har svårt att se hur en bakgrundsflashback skulle skilja sig från att helt enkelt sätta en scen som en flashback i alla fall. Och i en vanlig scen (som råkar vara en flashback) går det väl utmärkt att komplicera relationer och hålla på?

Just bakgrunderna har jag nog aldrig tyckt jag haft nåt problem med (utöver möjligen att folk använt dem lite sällan?). Jag gillar dem som de står, men skärskåda dem för all del.