Jo, jag har funderat lite på Evolutionens Barn igen. Eller snarare, när jag satt och läste om Neon Genesis Evangelion så dök en idé upp, som eventuellt kan bli nå't...
Det nuvarande systemet ser ut typ såhär:
Det här är dels ett ganska klumpigt system och dels ett system som uppmuntrar rollpersonerna att bli fanatiker. Det är den del jag trivs minst med i spelet just nu.
Det nya förslaget:
Om man inte gillar ett inkommande memplex kan man motstå det, som tidigare. Men jag tänker att minst 1 alltid kommer igenom. Det som kommer igenom räknas dock som ett helt vanligt memplex.
I en situation där två eller flera memplex går emot varandra så uppstår kognitiv dissonans. Så länge dissonansen finns kan inget av de inblandade memplexen ge bonustärningar i konflikter.
Man kan upphäva dissonansen genom att t.ex:
- Motivera ett sätt för dem att fungera ihop; alltså göra förändringar i memplexen.
- Hitta på ett meta-memplex som förklarar varför de fungerar ihop. Det räknas som ett vanligt memplex, med värde 1.
- Eliminera de aspekter som ger upphov till dissonansen.
Om en rollperson får kognitiv dissonans under upptrappningen, får gruppen ett dramapoäng.
Om en rollperson löser en kognitiv dissonans under avrundningen, får gruppen ett dramapoäng.
Den nackdel jag ser med det här är möjligen att det blir svårare att få sina memplex sänkta; man samlar på sig flera hela tiden däremot. Vilket i och för sig är ballt; rollpersonerna blir mer komplexa människor.
Men vad gör man egentligen för att o-övertyga sig om saker?
Vad minskar folks övertygelse?
Jag funderar på om man istället för att slå tärning mot inkommande memplex, kanske helt enkelt kan välja att erodera ett existerande. Alltså om man har ett 6-memplex som går emot ett inkommande 3-memplex, så kan man minska trean till en etta genom att dra ner sin sexa till en fyra...
Däremot återstår frågan "varför man skulle göra det". Eller ja, man vill kanske minska risken för kognitiv dissonans, så man vill mest ha memplex som leker snällt med varandra och ger bredd istället för dissonans...
Det nuvarande systemet ser ut typ såhär:
När man inte gillar ett inkommande memplex kan man försöka besegra det med hjälp av ett av sina redan existerande. Lyckas man kan man minska det inkommande memplexet eller rentav nullifiera det. Misslyckas man får man ett "undertryckt" memplex.
Om två inre memplex går emot varandra i en situation, måste man välja ett. Väljer man det högre så ökar det med ett och det lägre minskar med ett. Väljer man det lägre ökar det lägre med ett, men det högre sjunker till det lägres originalvärde.
Väljer man att agera i enlighet med ett undertryckt memplex drabbas man av en emotionell krash.
Om två inre memplex går emot varandra i en situation, måste man välja ett. Väljer man det högre så ökar det med ett och det lägre minskar med ett. Väljer man det lägre ökar det lägre med ett, men det högre sjunker till det lägres originalvärde.
Väljer man att agera i enlighet med ett undertryckt memplex drabbas man av en emotionell krash.
Det här är dels ett ganska klumpigt system och dels ett system som uppmuntrar rollpersonerna att bli fanatiker. Det är den del jag trivs minst med i spelet just nu.
Det nya förslaget:
Om man inte gillar ett inkommande memplex kan man motstå det, som tidigare. Men jag tänker att minst 1 alltid kommer igenom. Det som kommer igenom räknas dock som ett helt vanligt memplex.
I en situation där två eller flera memplex går emot varandra så uppstår kognitiv dissonans. Så länge dissonansen finns kan inget av de inblandade memplexen ge bonustärningar i konflikter.
Man kan upphäva dissonansen genom att t.ex:
- Motivera ett sätt för dem att fungera ihop; alltså göra förändringar i memplexen.
- Hitta på ett meta-memplex som förklarar varför de fungerar ihop. Det räknas som ett vanligt memplex, med värde 1.
- Eliminera de aspekter som ger upphov till dissonansen.
Om en rollperson får kognitiv dissonans under upptrappningen, får gruppen ett dramapoäng.
Om en rollperson löser en kognitiv dissonans under avrundningen, får gruppen ett dramapoäng.
Den nackdel jag ser med det här är möjligen att det blir svårare att få sina memplex sänkta; man samlar på sig flera hela tiden däremot. Vilket i och för sig är ballt; rollpersonerna blir mer komplexa människor.
Men vad gör man egentligen för att o-övertyga sig om saker?
Vad minskar folks övertygelse?
Jag funderar på om man istället för att slå tärning mot inkommande memplex, kanske helt enkelt kan välja att erodera ett existerande. Alltså om man har ett 6-memplex som går emot ett inkommande 3-memplex, så kan man minska trean till en etta genom att dra ner sin sexa till en fyra...
Däremot återstår frågan "varför man skulle göra det". Eller ja, man vill kanske minska risken för kognitiv dissonans, så man vill mest ha memplex som leker snällt med varandra och ger bredd istället för dissonans...