Det beror nog på gästens rang visavi värdshusvärdens. Ska en vanlig krögarknodd säga åt höge herrn att han inte får ta med sina prisbelönta vinthundar som han behagar?Håller med, borde det även gälla finare värdshus?
Fast en hög herre sover väl hos den lokala pampen? Inte i det gemensamma värdshuset.Det beror nog på gästens rang visavi värdshusvärdens. Ska en vanlig krögarknodd säga åt höge herrn att han inte får ta med sina prisbelönta vinthundar som han behagar?
Om man kollar på svensk historia så uppkom värdshusen på landsbygden ("Alsnötavernor") efter kungligt påbud om att kringresande frälse inte längre fick våldgästa bönder, så åtminstone i Sverige tycks det ha förekommit att aristokratin bodde på värdshus. Men visst, det stämmer, att bo hos en ståndsmässig like är nog alltid att föredra.Fast en hög herre sover väl hos den lokala pampen? Inte i det gemensamma värdshuset.
Fast det leder väl också till frågan om vilken typ av värdshus som finns. Om jag minns rätt så var de flesta värdshus fram till rätt så sent inte ställen där man fick ett eget rum utan man sov i gemensamma rum. O där matsalen många gånger var där de flesta sov
Haha, låter precis som alla mina värdshus.Va? Alla värdshus ser ju nästan likadana ut. En korsvirkesbyggnad i tre våningar. Ytterdörren är alltid placerad så man kommer rätt in i skänkrummet(så att alla kan tystna och vända sig om och bliga). Skänkrummet har högt i tak lite som en western saloon och precis som en saloon finns en bardisk. Bakom den huserar värden ofta en skallig man med två eller tre döttrar som arbetar som servitriser. Bakom disken finns en dörr som leder in i ett kök. I köket finns alltid en lucka i golvet som leder ner i en källare, ofta till en vinkällare där platsbyggda jätte vintunnor står mot en vägg. Den ena vintunnan är dock falsk och är en lönndörr mot kloakerna om du befinner dig i en stad, eller till ett rum med ett pentagram om du befinner dig på landet. I köket finns också bakdörren som alltid är olåst eller gjort i superklent virke så den går att sparka upp, in.
Från skänkrummet finns en trappa upp till övervåningen där finns fyra enkelrum och fyra dubbel rum. Fönsteren är alltid lätta för tjuvar att ta sig in i och för äventyrare lätta att ta sig ut ur. I skänkrummet finns också en dörr till sovsalen, ett rum med tolv sovkistor med halmbädd och yllefiltar.
En bekant kommer från en ”lantlig” del av sysöstra europa, och när hens farfar kom och hälsade på blev han äcklad av att de hade hund inne i bostaden. Hundar, i hans värld, var arbetsdjur. Skulle du ta in din skitiga jäkla traktor i sovrummet? Nä, så varför får hunden vara inne?Vad är kutym? Får vakthundar följa med upp på rummet och in i skänksalarna eller får dem hållas i stallet med andra djur?
Så är det nog i större delen av världen.En bekant kommer från en ”lantlig” del av sysöstra europa, och när hens farfar kom och hälsade på blev han äcklad av att de hade hund inne i bostaden. Hundar, i hans värld, var arbetsdjur. Skulle du ta in din skitiga jäkla traktor i sovrummet? Nä, så varför får hunden vara inne?
Det är också en fråga om att hundar fram till att vi fick anti-lus/lopp metoder var bärare o spridare av skadedjur. Det fanns en anledning till att de sov ut o inte inomhusEn bekant kommer från en ”lantlig” del av sysöstra europa, och när hens farfar kom och hälsade på blev han äcklad av att de hade hund inne i bostaden. Hundar, i hans värld, var arbetsdjur. Skulle du ta in din skitiga jäkla traktor i sovrummet? Nä, så varför får hunden vara inne?
Synen på hundar är ju något som varierar väldigt mycket, kulturellt sett. I Västeuropa värderades hundar högt. Herremän älskade högt sina vinthundar, vilka ofta kunde sova i deras sängar, och adelsdamernas förkärlek för bortskämda små knähundar gisslades redan sjuhundra år innan någon tänkte på att stoppa ner en chihuahua i en handväska. Mer kan man läsa här, och om man vill fördjupa sig ytterligare har till exempel Keith Thomas skrivit mycket om historiska förhållningssätt till djur i England. Katter var däremot som bekant illa sedda. I Östeuropa och Mellanöstern var och är förhållandet det omvända -- hunden har lägre status, katten högre. Så det man kan fråga sig är vilka kulturer i Mundana som gillar hundar. Spontant känns det som om det engelska och franska exemplet nog kan bilda mönster för Consabers aristokratiska kultur, medan kanske thalaskerna då har större avsmak för hundar och preferens för katter.En bekant kommer från en ”lantlig” del av sysöstra europa, och när hens farfar kom och hälsade på blev han äcklad av att de hade hund inne i bostaden. Hundar, i hans värld, var arbetsdjur. Skulle du ta in din skitiga jäkla traktor i sovrummet? Nä, så varför får hunden vara inne?
Lite annorlunda sängkonfiguration, men i stora drag som ovan beskrivetVa? Alla värdshus ser ju nästan likadana ut. En korsvirkesbyggnad i tre våningar. Ytterdörren är alltid placerad så man kommer rätt in i skänkrummet(så att alla kan tystna och vända sig om och bliga). Skänkrummet har högt i tak lite som en western saloon och precis som en saloon finns en bardisk. Bakom den huserar värden ofta en skallig man med två eller tre döttrar som arbetar som servitriser. Bakom disken finns en dörr som leder in i ett kök. I köket finns alltid en lucka i golvet som leder ner i en källare, ofta till en vinkällare där platsbyggda jätte vintunnor står mot en vägg. Den ena vintunnan är dock falsk och är en lönndörr mot kloakerna om du befinner dig i en stad, eller till ett rum med ett pentagram om du befinner dig på landet. I köket finns också bakdörren som alltid är olåst eller gjort i superklent virke så den går att sparka upp, in.
Från skänkrummet finns en trappa upp till övervåningen där finns fyra enkelrum och fyra dubbel rum. Fönsteren är alltid lätta för tjuvar att ta sig in i och för äventyrare lätta att ta sig ut ur. I skänkrummet finns också en dörr till sovsalen, ett rum med tolv sovkistor med halmbädd och yllefiltar.
Men hen skulle väl aldrig ta in på något så simpelt som ett värdshus så länge det finns lokalpampar som självklart erbjuder dem kost och logi.För den cirefaliske vapenmästaren har inte någon obskyr gårdvar utan en smäcker spets som uppföds på paté och källvatten.