Nekromanti För de som missat detta

[Magnus Seter]

WotC gjorde 1999 en marknadsundersökning om rollspelare, och det finns olika varianter av analys på denna undersökning. Här är en till:

http://www.seankreynolds.com/rpgfiles/misc/BreakdownOfRPGPlayers.html

Värt att notera är att det INTE bara är de som spelar D&D som deltagit i undersökningen. Man kan säkert ha en massa invändningar mot resultaten, men de är intressanta att ta del av oavsett.

M.

 

[wilper]

Mycket intressant artikel/teori.

Själv så försökte jag omedelbart att sätta mig själv i någon av kategorierna, och sedan gissade jag ut mina olika spelgrupper enligt samma mall.

Resultaten av det experimentet ställde mig rätt frågande till hur relevant deras undersökning är.

Själv placerade jag mig nånstans i det gröna fältet, nära gränsen mot det blå. Men jag har slutat spela i den "blå" gruppen för att istället spela med en klart röd-gul grupp.

Nu står det iofs inget i artikeln om att folk med samma preferenser skall spela tillsammans, men vad skall man då dra för slutsatser?

 

[Morgoth]

Jag orkade inte riktigt...

...läsa längre än till diagrammet, men det är säkert jätteintressant jox. Det roligaste är väl att jag känner igen en av de fyra spelare jag spelar med oftast (okej, en av de tre spelare jag spelar med oftast, plus mig själv) i varsinn av de fyra rutorna.

En storyteller, en thinker, en character actor och en powergamer, alltså. Själv är jag character actorn:n.

 

[Foggmock]

jag tycker det verkar otroligt att det är en sån exakt fördelning, 12% på mittegruppen och sen 22% var på de andra fyra... personligen känner jag igen mig i de flesta rutorna men föredrar nog att hålla mig grönt eller i andra hand rött.

Diagrammet var nog det enda matnyttiga, man kan peka på det och säga 'Här nån stans kan man stoppa in alla rollspelare' typ. Fast jag skulle vilja göra en geometrisk figur beroende på hur dant man står på de olika skalorna (man kanske är hög power gamer och hög actor) så att man lättare kan se tendenser hos spelare med lite större precision.

 

[Shaggy]

Nu står det iofs inget i artikeln om att folk med samma preferenser skall spela tillsammans, men vad skall man då dra för slutsatser?

I artikeln drar de ju följande:

We also have data that suggests that most groups are made up of people who segment differently (that is, monolithic segmentation within a gaming group is rare), and in fact, having different kinds of players tends to make the RPG experience work better over the long haul.

 

[Shaggy]

Intressant. Själv skulle jag klassificera mig som "Storyteller" (blå), efter att förr i tiden ha varit "Thinker" (röd). Åt det kortsiktigt taktiska hållet har jag aldrig varit.

Jag misstänkte när jag läste artikeln att man skulle få ett annat resultat om man gjorde samma undersökning i Sverige (våra rollspel har ju haft en kraftig tyngdpunkt åt berättelsehållet), men efter att ha läst svaren här i forumet hittills börjar jag tvivla. Kanske skulle det bli samma resultat här. Det vore onekligen intressant att se.

 

[Dofhjort]

Inom Magic (the Gathering of $$) finns ett bra uttryck för den här sortens förenklade "demografier". Timmy är den spelare som gillar stora feta monster och trollformler som gör mycket väsen av sig. Johnny tycker om att tänka ut komplexa kombinationer och strategier, som kanske inte alltid är så bra. Spike vill vinna, och använder alltid de bästa korten.

Vore det inte trevligt att ha fyra eller fem egennamn för de kategorier som presenteras i rapporten? Det blir så mycket roligare att säga att "jag är en Klaus, och gillar att fundera ut vilka vapen jag bör använda" och "jag är Hansi, och gillar när jag får leva ut min karaktär".

(Nu behöver det inte vara tyska namn, det är bara ett exempel )

 

[Grasshopper]

Inte enligt min erfarenhet

Det verkar vara en väldigt amerikansk uppdelning. Jag har deltagit i många diskussioner på amerikanska forum och ofta märkt en uppdelning i "combat" och "story" i deras sätt att tänka. På den här sidan av Atlanten pratar vi hellre om "roll" och "spel". Det är en bättre uppdelning, eftersom "spel" inte behöver handla om strid. Det går utmärkt att spela rollspel som handlar om strid där man är ett av krigets OFFER istället. Då är man varken en powerplayer eller en thinker. Den andra uppdelningen känns forcerad. Jag tror att powerplayern och storytellern är så kända begrepp för amerikanerna att de anpassade sin undersökning efter resultaten de ville ha fram.

Det finns visserligen en skillnad mellan powerplayern, som utnyttjar REGLERNA för att göra sin rollperson så duktig som möjligt, och thinkern, som lägger fram en storskalig strategi efter att ha observerat hur SPELVÄRLDEN fungerar, men den här förklaringen de har om "strategi" kontra "taktik" känns påhittad och konstgjord. Det tycker jag inte har något med saken att göra. I ett medlarrollspel kan man ju komma att behöva ta omedelbara taktiska beslut utan att man har blivit en powerplayer.

Jag tvivlar på undersökningen som säger att fördelningen är jämn över alla årsgrupper. Jag tror att powergamers är tydligt överrepresenterade bland småungar (som inte kan agera som andra personer) och äldre spelare (som egentligen inte vill rollspela, utan mest leva ut pojkfantasier).

 

[wilper]

Ahh, där ser man. Får läsa nogrannare nästa gång. Men då stämmer ju allt och ordningen är återställd.