Nekromanti För din egen eller deras skull?

[Muggas]

Tjenare alla! Har varit fruktansvärt upptagen ett tag, ligger förbannat långt efter med mitt examensarbete. Nördmätaren är i botten, m a o... Ska se om jag kan sticka in och jobba upp den lite grann igen.

Ofta när man klurar ihop delarna till sitt rollspel har man redan en mental bild av hur allt borde hänga ihop. Systemet verkar för ens inre sammansatt på ett jättebra och lättillgängligt sätt, både vad gäller regelteknisk och visuell sammansättning. Under speltest visar det sig sedan att spelarna vill ändra på ditten och datten till en helhet som inte alls stämmer överrens med din vision för det färdiga rollspelet. Den perfekta harmonin är sabbad, eftersom några löjliga speltestare är för korkade för att inse vad som är bäst för dem i det långa loppet...

Hur ofta speltestar ni era regelklur och hur mycket lyssnar ni på kritik? Vad är viktigast: enskilda spelmomentsoptimeringar eller ett system där regeldelarna mer naturligt kompletterar varandra?

Gör ni era rollspel för er egen skull eller för spelarnas? Är det viktigt att era alster spelas, eller snickrar ni hellre rollspel som ni är mer nöjda med, men som spelas mindre?

 

[Snow]

det mest irriterande är när man har skrivit en regel och speltestat den mycket... och sen kommer det en nybörjare och säger något i stil med: Det blir mycket bättre om du gör såhär. Efter fem minuters spel. Precis som om jag inte hade tänkt på alla fall och vad de innebär för det stora hela.

Det gäller att vara ödmjuk men samtidigt inse att de som kommer med kritiken inte har överbklicken eller tankarna bakom. För speltestarna kan det verka sllumpmässigt, ibland ändrar man saker på stubben men ibland tvärvägrar man. Man lyssnar alltså på kritiken men kollar sedan hur den funkar i ens perfekta harmoni.

Jag gör spel (inte enbart rollspel) för att de ska spelas. Det blir en gyllene medelväg. Jag gör spel jag själv gillar men samtidigt ska så många andra som möjligt gilla dem. Jag ser inget självändamål att ha regler som bara jag själv uppskattar. Räknar man med att andra ska vara spelledare får man mycket mer krav på sig.

 

[Olle Linge]

För min skull

Hur ofta speltestar ni era regelklur och hur mycket lyssnar ni på kritik? Vad är viktigast: enskilda spelmomentsoptimeringar eller ett system där regeldelarna mer naturligt kompletterar varandra?

Jag speltestar allt, på ett eller annat sätt.

Kritiken beror mycket på vem som ger kritik och hur den ges. Om någon har greppat själva systemet och förstår hur det är tänkta att användas kommer med kritik så lyssnar mycket och försöker nästan alltid åtgärda det. Alltså, det handlar om att ge kritik efter de mål som konstruktören har satt upp.

Jag förstår inte riktigt sista frågan. Jag vill ha både och.

Gör ni era rollspel för er egen skull eller för spelarnas? Är det viktigt att era alster spelas, eller snickrar ni hellre rollspel som ni är mer nöjda med, men som spelas mindre?

Jag gör det för mig själv och i förlänging för de jag spelar med. Om det är någon utanför min spelgrupp som gillar det är det ett klart plus, men det är svart att hävda sig. Det kan tänkas att personer man demar systemet för vill använda det och då är det ju bra (Hej, Yassilus ).

Mitt mål är att skriva det perfekta systemet för mig själv som spelledare och min spelgrupp som spelare. De andra målen är sekundära. Jag kommer aldrig att tumma på sådant jag tycker är bra för att behaga andra. Därmed inte sagt att jag inte kan övertalas att ändra saker, men då gör jag det för att jag inser att det är bättre på det ena eller det andra sättet.

 

[Quadrante]

speltestare fattar inte ett skit !

...men, å andra sidan är det troligt att de, som framtida spelare, har rätt i sin kritik...så då är det bara att vässa propagandamarskinen och fila på argumenten...testa igen


tills de fattar

 

[Krille]

En viktig sak med speltestare är att få dem att motivera varför de är missnöjda, hur de vill att det ska fungera istället, vad de förväntar sig av ändringen och hur de antar att en ändring ska fungera. Åtminstone de två första punkterna är livsviktiga. Speltestare ska åtminstone vara medvetna om vad som är fel och hur de hellre vill att det ska funka. Annars är deras grunder för speltestet alldeles för tunn.

Ett bra exempel är speltestaren som tyckte att stridssystemet i Andra Imperiet var alldeles för orealistiskt. Efter att ha dragit ut en motivation ur honom så framgick det med största tydlighet att han inte hade förstått genren. Lika lite som jag kan ta hänsyn till huruvida det saknas automateldsregler i fantasy eller inte, lika lite kan jag ta hänsyn till kritiker som inte förstår målet eller genren.

Det här aktuella fallet löstes med en helkväll med Kill Bill. Vid restaurangscenen så utbrast jag "Sådär är en riktigt schysst fajt i Andra Imperiet!". Speltestaren uppmärksammade inte kommentaren förrän nästa speltest, då jag körde en motsvarande fajt fast i ett badhus (och av en "händelse" så kördes den där låten från entrén på restaurangscenen i stereon precis då). Då funkade striden jättebra. Efteråt skruvade vi upp realismen och körde samma fajt igen, och spelaren medgav att det var bättre i första försöket.

Sensmoralen är att man måste förvissa sig om att speltestaren faktiskt förstår målet, annars är hans input värdelös, samt att man även måste få en motivation från spelledaren, inte bara förslag på förändringar eller en lista på saker som suger. Han måste kort sagt förklara varför reglerna suger och varför hans föreslagna ändringar inte gör det.

 

[Rising]

Hur ofta speltestar ni era regelklur och hur mycket lyssnar ni på kritik?

Regler speltestar jag gärna själv tills jag vet att de funkar. Speltestet jag därefter gör med polare är mer ett "underhållningstest"; ett test för att se om det är roligt eller inte. Om spelet inte klarar det testet så behövs ingen kritik, för det kommer ändå inte att göras färdigt.

När det gäller regler och kritik så lyssnar jag inte så mycket, faktiskt. Eller tja, jag lyssnar, fast åt andra hållet. Om jag får kritik som verkar skilja sig åt från mina egna visioner så tänker jag inte att det är reglerna det är fel på, utan sättet jag försökt förmedla visionen på.

Och att förmedla ens visioner, det är jättesvårt. Inte kan man testa det själv, heller. Så där kommer mina polare in, och det är på den punkten jag är lyhörd för kritik och synpunkter.

Är det viktigt att era alster spelas, eller snickrar ni hellre rollspel som ni är mer nöjda med, men som spelas mindre?

Regler och spelmekanismer hittar jag gärna på utan att omsätta dem i praktiken. Spelkoncept tycker jag däremot är viktiga att få uppleva. Det är en anledning till att jag redan lirat Flux, Eskapix, Psykonautilux och CCC, fastän de saknar eller har ofullbordade regler.

 

[Rickard]

Jag skiter faktiskt i vad andra tycker för de har antagligen missförstått vad jag är ute efter om de kommenterar något negativt.. Det skulle väl vara saker som jag är halvt missnöjd med själv.. Får jag en kommentar om det så försöker jag göra om allting på den punkten.. För rätt ofta brukar jag göra system som nästan är färdiga och som har vissa buggregler som jag är medveten om..

Jag orkar inte bry mig om andra eftersom jag ändå bara gör spelsystemen för att passa min spelledarstil bättre.. Enda anledningen till att jag använder mig utav speltestare (i form av spelare när jag är spelledare) är för att se hur allting flyter på.. Jag får se hur mitt system blir i händerna på andra.. Jag ser mina missar.. Jag ser vad folk inte förstår och vad de optimerar.. Jag ser vad som blir balla resultat och det tar jag med mig när jag gör andra system..

/Han som ser

 

[Big Marco]

Hur ofta speltestar ni era regelklur och hur mycket lyssnar ni på kritik? Vad är viktigast: enskilda spelmomentsoptimeringar eller ett system där regeldelarna mer naturligt kompletterar varandra?


Det beror ju på. Båda frågorna är helt avhängiga gällandes mottagare av systemet. Är det mitt rollspel för min grupp och bara den så är speltest mindre viktigt - medan om det är ett rollspel jag skall sälja kommerciellt så är speltest asviktigt.

Dock - det är viktigt att man som konstruktör har visionen redigt klar för sig innan speltestet - annars riskerar speltestarnas kommentarer att styra om slutprodukten bort från grundtanken. Detta är något som sker mycket lättare än man kan ana. Speciellt duktiga speltestare, som är ihärdiga, kunniga och pålästa, är experter på att försöka få med saker som är fel - för spelet.

Jag minns många diskussioner med en av de bästa speltestarna jag vet ndg Eon - Mattias Svendsen. Han är riktigt överjävligt kritisk och man måste motivera varenda val och regelformulering, men om väl jag lyckas motivera det på ett vettigt sätt så släpper han det. Om inte, då jävlar.... ,-)

Men speltestare är avgörande för att finna de delar i ett system, speciellt ett större sådant, som man själv är så inne i så att man ser dem som självklara, men som med friska ögon är helt underliga, konstiga eller ofullständiga.

 

[Man Mountainman]

Jag skriver förstås regler för min egen skull. Speltestar gör jag för att upptäcka fel som jag tycker är intolerabla, bieffekter som jag inte hade tänkt på. Spelarnas feedback är nyttig, men jag låter den aldrig överskugga min egen vision för spelet.

 

[Troberg]

Är det någon skillnad?

Om jag gör ett spel som jag inte själv gillar, hur fanken ska jag då kunna sälja in det till andra?

Om man gör något man gillar själv så gör man det där lilla extra och det märks i slutresultatet. Visst, inte alla gillar det, men alla kommer inte att gilla det i vilket fall.

Jag går hellre hellre på en koncert med ett halvkasst band som tycker det är skitkul att spela än på ett som är tekniskt perfekt men som har lika mycket inlevelse och glöd som en knappt hörbar CD-skiva med musak. Detsamma gäller spel.