Nekromanti För lätt omkullpratad SL

[Softcloner]

Jag är SL i vår lilla grupp om 2 - 6 personer. Och jag har ett problem. Varje gång det blir SL mot RP då brukar RP vinna i diskutionen, eftersom jag inte är särskilt allmänbildad. Och det brukar oftast andvändas till spelarnas fördel.

Som tillexempel. Kan en man skrika när han får en pil igenom lungan?
Eller: Hur långt springer en häst in i skogen om den blivit reält skrämd.
Hurvida ett ben trots att amputationstabellen ljuger borde brytas.

Vad ska jag göra åt saken?

 

[Organ]

Det bästa är att du tar ett snack med dina spelare om det här. Det gör du bäst vid ett annat tillfälle än när ni spelar. Du kanske även ska ta det med dem en och en. Du kan säga nått i stil med "När vi spelar så ifrågasätter ni ofta mina beslut. Nu är det inte meningen att jag ska vara diktator, ni får gärna komma med åsikter, men ni måste även lära er att respektera att det är jag som är spelledare och att det i slutändan är jag som bestämmer. Om ni tycker jag gör fel på något vis får ni gärna säga det, men om jag trots det inte ändrar mitt beslut måste ni lära er att acceptera detta och gå vidare. Som det är nu så diskuterar vi detaljer nästan mer än vi spelar."

I värsta fall kan du avgöra sådana dispyter med ett tärningskast. ("Ok, blir det 1-3 så gör vi som jag vill och blir det 4-6 så gör vi som du vill")

/Anders

 

[Gurgeh]

Är det ett problem?

Det är ju inte direkt så att ni spelar Jeopardy! Om spelarn har kunskap om ett område som spelledaren saknar är det väl helt okej att använda sig av den kunskapen? Försök att använda dig av spelarnas allmänbildning istället för att betrakta den som ett problem. Rollspel går ut på att berätta en historia tillsammans. Om spelarna kan bidra på något sätt betraktar jag det bara som positivt.

Sedan får de helt enkelt acceptera att det finns saker de inte vet. Ingen annan än du kan veta om just den här mannen kan skrika med en pil i ena lungan, hur långt in i skogen just den här hästen springer när den blir rädd och om just det här benet bryts när det utsätts för just den här mängden våld.

/tobias

 

[k7e9]

Tänk på att det är du som står för "slumpen" i spelvärlden.
Alla hästar springer inte exakt lika långt när de blir skrämmda.
Beroende på hur en pil träffar kan man skrika, eller inte. Du avgör i det specifika fallet.
Om ett ben bryts eller inte, slå dina slag dolt och säg inget om amputationsrisk. Så om du anser att det ändå bör brytas, låt det brytas.

Spelledaren är den som bestämmer, men låt inte spelarnas kunskaper gå förlorade. En SL kan inte veta allt, har man en spelare som ridit i 10 år vet den antagligen mer om hästar än du gör om du inte rider. Dra då nytta av dessa kunskaper som spelare har.
Se det inte som du blir omkullpratad, utan var glad för specialkompetens och information spelarna kan ge.

Men kom alltid ihåg att spelledaren har sista ordet. Säger du att hästen som flyr inte går att hitta, för den har sprungit bort. Då har den sprungit bort, även om spelaren som ridit i 10 år säger att hästar oftast flyr 30-40 meter (jag gissar avståndet nu)... Den hästen som flydde kanske blev skrämmd av något annat också, och blev ännu stirrigare och skenade iväg i panik flera kilometer...

Sådant bestämmer du, spelarna får bara acceptera det och om dom inte gör det får du ta ett snack med dem och berätta att även om man spelar tillsammans för att ha kul, så är det SL som har hand om världen. Spelarna ska bara ha hand om sina karaktärer.

 

[ripperdoc]

Jag har själv varit SL hela tiden sedan jag började med rollspel för en massa år sedan - att vara SL har i sig gjort mig mer allmänbildad, helt enkelt eftersom jag ville ha koll. Men det viktiga är ju som de andra säger att man har en öppen atmosfär i spelgruppen och kan dela med sig av sina kunskaper. Det finns ingen fullständig lösning. Du som SL bör låta spelarna komma till tals och använda deras kunskaper, men samtidigt ska spelarna inte avbryta SL i onödan bara för att korrigera något som de ser som ett faktafel. Verkligheten visar med all önskvärd tydlighet att alla regler har många undantag, så det finns ingen anledning för spelarna att se till att allt som sker i spel är realistiskt.

Exempel: säg att man i verkligheten normalt sett kan skrika när man fått en pil i lungan - det innebär ju inte det är så 100% av gångerna. Verkligheten är slumpmässig och undantag sker. Spelarna måste ju acceptera att du som spelledare låter saker ske som har låg sannolikhet eller som är otroligt (annars lär inte Frodo ha lyckats med sitt uppdrag i Sagan om Ringen ).

Så, prata gärna med dem. Säg att du gärna låter dem som anser sig veta mer få säga vad de kan, men be dem samtidigt att försöka undvika att spelet stannar upp bara för att någon vill diskutera fakta. I längden kommer hela spelgänget säkert bli mer allmänbildat

 

[wallahad]

Har själv varit med om liknande ting, men då gälde det Mage the awakening och teknologi.
Där snackar vi om normal utbildning vs Högskoleingenjörer.
Vill dom så snackar dom bort mig till skåne...

Enda vettiga jag har kommit på: Låt tärningarna avgöra hur det blir och rådfråga spelarna deras tycke i chanserna.

Som tillexempel. Kan en man skrika när han får en pil igenom lungan?
Varför inte, du har en lunga kvar MEN i den andra sitter en pil som gör ONT. Ob4t6 eller Ob5t6 vs Chockvärdet?

Eller: Hur långt springer en häst in i skogen om den blivit reält skrämd.
Slå mot hästens PSY missas det med 5p så springer den tills "det är säkrare här", missas det med MASSOR/Fummel så tar sig hästen hem. Klarar den slaget springer den bort fr den direkta striden men stannar nära "flocken".

Hurvida ett ben trots att amputationstabellen ljuger borde brytas.
Nu är jag inte säker på vad du menar men jag skulle tro du snackar om någon situation där det igentligen är nära nog dumt att slå ett slag.
Tex, ditt ben sitter fast i en spricka och du vräker dig fram, ditt ben kommer att gå av.

Det handlar mer om att ge spelarna CHANSEN att göra något som kanske inte borde fungera än att låta dem ha rätt.

 

[Frank_UBBT]

SL har alltid rätt, sålänge det finns en vis rimlighet.

 

[Organ]

Ett annat snabbtips: Låt dina spelare läsa ditt inlägg och alla svaren. Om inte annat så kanske då i alla fall inser hur allvarligt du ser på det när du t.o.m tycker att det är ett tillräckligt stort problem för att du ska ta upp det med fullständiga främlingar på internet. De kanske kan lära sig något av vad andra, kanske mer erfarnare spelare, tycker om deras beteende.

/Anders

 

[Aeon]

Stå på dig!

Jag har som regel att jag är hård som SL,

Jag står alltid för vad jag säger och det kan leda till komiska situationer...

Helt enkelt, har jag sagt något så har jag sagt något, och det gäller, men ibland tänker man inte efter ordentligt men det är bättre att köra vidare på det man har sagt än att ändra... ändringar i spelsituationen är det största antiklimax som finns.

Exempel på vad som hänt:

En skurk möter en RP i en gränd i Jarla och säger
- Du har tre val, antingen ger du mig dina pengar, eller så dör du, eller så går du härifrån.
RPn tänker efter lite och beslutar sig för val tre.
Skurken (jag) blir då väldigt irriterad på sig själv och sträcker ut kniven mot RPn och morrar, men låter honom gå.

En RP slår en polis i en polisbil på käften och hans revolver faller ut genom fönstret. Revolvern går av för att varna de andra poliserna längre ner i kvarteret. Spelarna protesterar högt att revolvern inte var uppständ när den föll i marken, vilket var sant, men sagt är sagt.

En strid i skogen, RPna ryker ihop med ett gäng fientliga vulfens. En RP snubblar och blir liggande på marken. RPn blir bortglömd under striden och får inte kliva upp förrän tio rundor senare. Spelaren klagar på att han inte fick döda någon. Sagt är sagt.

Men jag gör helt enkelt så att när en spelare försöker klaga och framföra argument för hur jag bedömer situation så skriker jag
"NEJ! Du kommer bli dödad av tiraker om du inte lägger av!"

Ibland så skickar jag två dussin tiraker på dem för att de är olydiga.

 

[Flurtis]

En fråga, gör de detta för att det "gynnar" deras rollpersoner i spelet eller för att de anser sig vilja påvärka historien mer. En av de svåraste sakerna när man spelleder rollspel är alltid balansen mellan spelarinflytande, motgångar och framgångar.

Det du ska komma ihåg att det är du som är SL som har sista ordet. Ingen annan. Säger du att mannen skriker med en pil genom lungan så gör han det. Därmed basta. Det du däremot aldrig får glömma är att även om du alltid har sista ordet så har du som SL alltid det största ansvaret för att rollspelsupplevelsen blir possetiv för all runt bordet. det vill säga, om det betyder väldigt mycket för dina spelare att bli framgångsrika slagskämpar så låt dom bli det, fast med lite motgångar på vägen. Va lyhörd liksom.

//Flurtis

 

[Flurtis]

Rollspel går ut på att berätta en historia tillsammans.

Lite väl grovt förenklat va?

Det kan ju vara så att spelarna är ute efter en gameistisk upplevelse då tror nog jag att dom vill ha ut någonting annat än "en gemensam berättelse" ur rollspels upplevelsen.

//Flurtis

 

[wallahad]

Var inte grundfrågan för den här tråden:
Hur får man rättsida på diskusioner där SL´s almänbildning inte räcker till?

 

[Glork]

Re: Stå på dig! (Lite OT)

"NEJ! Du kommer bli dödad av tiraker om du inte lägger av!"

Vi har varianten "Det dimper ned ett grottroll."

 

[Nkari]

Re: Stå på dig! (Lite OT)

Bara o förklara för dem att de bör acceptera vad du berättar o beslutar om under rollspels sessionen.. och sen efteråt om det är något de har stört sig på så kan de ta upp det då.. Sen ska du alltid ställa motfrågan "Är det en omöjlighet att X hände pga Y" deras svar torde i 999 av 1000 vara nej.. därav var din bedömning vid det tillfället korrekt.. men nu har du också lärt dig någe nytt och kan hantera det bättre nästa gång.. =)

 

[wallahad]

Re: Stå på dig! (Lite OT)

Sen har väll även spelarna en skyldighet att se till att hjälpa SL hålla koll på var alla är vid tillfällen då SL är under extra pres, så som i momentet strid.

Spelare:"Hallå, nu har jag legat ner i 10rundor, när får jag ställa mig upp?"
SL:"Så fort du tycker att du har legat ned länge nog och medelar att du vill ställa dig upp."


Har en kamrat som kör med en ½ smart regel;
Du som spelare har 3-5sek på dig att övertyga honom att han gjorde fel NYSS, inte för 4min sedan. Misslyckas du spelar man vidare, INGEN lång diskusion som dräper stämningen.

 

[Guest]

Skulle det bli ett sådant problem för mig, alltså inte att spelarna påpekar saker utan att de gör det ofta och argumenterar ner mig skulle jag lägga en regel för att göra flyt i spelandet och det skulle vara: Sagt ord gäller påpeka gärna men en argumentation förändrar inget.

Sedan kan jag ju också säga att jag inte har erfarenhet nog för att ge den regeln vikt, för att om mina spelare påpekar något så antingen upptäcker jag direkt att jag gjort fel, och ändrar så snabbt som möjligt innan det har fastnat, eller så upptäcker jag att spelarna har fel och ger dem en snabb hint (och vänlig) om detta så det inte sker igen (under spelmötet, efter spelmötet får de klaga hur mycket de vill om vad de vill), detta för att jag är mest allmänbildad i spelgruppen men jag är inte ofelbar, jag är nog en av de mer felbara i min grupp så jag uppskattar mindre pikar så att jag inte säger något absurt av misstag och berättar en annan historia än den jag har i huvudet.

/Zorbeltuss

 

[Everoth]

dom 2 ända reglerna rollspel behöver
1: spelledaren har alltid rätt

2: om spelledaren inte har rät se regel 1

ska man disskutera saker kan man göra det efter spel mötet för att inte störa stämningen. Då för spelarna säga sitt och så kan spelledaren bättra sig till nästa gång.

 

[Regmolar]

Fast man får inte förglömma att det även finns den "nollte regeln",

0: Rollspel ska vara givande/roligt (pga. att människor har lite olika definition av vad "roligt" betyder...), av vilka de två andra är en praktiskt följd i klassiskt rollspel som det märks är det ju inte så kul om alla bara sitter och käbblar om vad som är rätt och vad som egentligen borde hänt etc...

Det är i alla fall min syn på det hela