Jag tänkte starta en liten tråd där jag reflekterar över saker jag upptäcker som SL när jag spelleder Tatters of the King. Jag vill gärna ha input från andra som har eller tänker spelleda kampanjen.
Först och främst: Prologen.
Ett problem jag haft här är med de tre olika perspektiven på första delen av Akt 1 scen 3. Om jag förstår instruktionerna rätt är det alltså i princip tänkt att SL ska ge spelarna varsin lapp med scenversion, de får läsa, och sen kör man vidare. Dels tycker jag att det här bryter upp flödet alldeles för mycket, även när jag översatt till svenska, och dels tycker jag att det saknas vägledning till att hantera just den här skillnaden.
I alla de tre grupper jag spellett så har de tre perspektiven varit något spelarna haft lätt att fastna vid - de grälar inbördes om vilken version som är rätt och åtminstone båda mina senaste grupper har börjat fråga Estus och skådespelarna hur scenen egentligen ser ut. Jag tycker att äventyret ger lite dåligt stöd för de här diskussionerna.
I min senaste grupp idag så försökte jag lägga tonvikt vid att allt under scenen kändes lite drömlikt och att det var svårt att koncentrera sig - detta för att skapa en någorlunda plausibel förklaring till varför perspektiven är så olika. De kanske missat något, liksom. Det funkade bättre än att bara kasta ur sig versionerna och köra på, men fortfarande inte helt klockrent. Jag lät också personer som tillfrågades om scenen svara vagt och förvirrat, med olika variationer av det spelarna såg, olika kombinationer etc. Estus och skådespelarna var svårare, där fick jag försöka väva ihop något som kändes hyfsat sammanhängande (även om jag inte gick in på några detaljer).
Hur har ni löst det här?
Först och främst: Prologen.
Ett problem jag haft här är med de tre olika perspektiven på första delen av Akt 1 scen 3. Om jag förstår instruktionerna rätt är det alltså i princip tänkt att SL ska ge spelarna varsin lapp med scenversion, de får läsa, och sen kör man vidare. Dels tycker jag att det här bryter upp flödet alldeles för mycket, även när jag översatt till svenska, och dels tycker jag att det saknas vägledning till att hantera just den här skillnaden.
I alla de tre grupper jag spellett så har de tre perspektiven varit något spelarna haft lätt att fastna vid - de grälar inbördes om vilken version som är rätt och åtminstone båda mina senaste grupper har börjat fråga Estus och skådespelarna hur scenen egentligen ser ut. Jag tycker att äventyret ger lite dåligt stöd för de här diskussionerna.
I min senaste grupp idag så försökte jag lägga tonvikt vid att allt under scenen kändes lite drömlikt och att det var svårt att koncentrera sig - detta för att skapa en någorlunda plausibel förklaring till varför perspektiven är så olika. De kanske missat något, liksom. Det funkade bättre än att bara kasta ur sig versionerna och köra på, men fortfarande inte helt klockrent. Jag lät också personer som tillfrågades om scenen svara vagt och förvirrat, med olika variationer av det spelarna såg, olika kombinationer etc. Estus och skådespelarna var svårare, där fick jag försöka väva ihop något som kändes hyfsat sammanhängande (även om jag inte gick in på några detaljer).
Hur har ni löst det här?