Jag tycker att dagbok-varianten fungerar bäst. Dessutom försöker vi turas om att skriva krönika så att det inte alltid är samma sekreterare. Vår Svavelvinterkrönika är låååång, jag har funderat på att lägga upp den på nätet men det har aldrig blivit av. i Kult spelade en av deltagarna en konstnär, krönikan bestod av tecknade bilder och det fungerade jättebra, ungefär som mind-maps. Vi använder oss ofta av krönikorna för att kolla namn och platser.
Bäst krönikor tycker jag att det blir i Star Wars, exempel:
Utdrag ur Lady Leanna Pikabu´s memoarer
Dag 150: Mina resor hade fört mig till Boxtown, en håla i Mern-sektorn, utan arbete och bostad, med mina kvarvarande ägodelar i en gammal koffert. Det enda hotell jag hade råd med var billigt och slitet och jag kände mig verkligen desperat efter pengar. Så desperat att jag ringde på en annons i den lokala tidningen där man annonserade efter utredare. Jag fick napp och begav mig till hotellet The Refuge inte långt från där jag bodde.
På mötesplatsen väntade två skumma figurer, en mystisk, tystlåten man vid namn Grim och en ung pilot som hette Lev Tol. De var ute i samma ärende som jag – snabba pengar. Vi väntade länge på vår kontaktperson och jag var på vippen att gå när dörren öppnades och två kostymklädda personer kom in. En xenomorf presenterade sig som Efon Siru, kommissarie vid Boxtowns poliskår. Den andre hette Geoff Tarnu, även han en lagens man. Herr Siru ville anställa oss alla tre för ett spaningsuppdrag. Vi skulle bevaka en viss Butos Retti som var misstänkt för smuggling av narkotiska preparat. På grund av personalbrist kunde polisen inte undvara spanare, därför hade de bestämt sig för att anlita extern hjälp. För besväret skulle vi få 400 cr.
400 cr skulle hålla mig flytande en vecka till och ge ett litet spelkapital som kanske kunde få min ekonomi på fötter. Jag tackade ja och det gjorde herr Grim och herr Tol också. Butos Retti skulle åka med färjan Copper Sunset till Highpoint City kommande dag. Vi enades om att träffas en halvtimme innan färjans avgång för taktikprat. På kvällen besökte jag en fin restaurang och beställde en god middag, den första på veckor. Jag prövade min lycka vid spelborden men tyvärr var sällskapet alltför vaksamt så jag gick tillbaka till hotellet och passade på att bada istället...
