Nekromanti Fördelarna och nackdelarna med att skaffa barn

[Coffe_Kanon]

men hon hade pep-talk med mig om fördelarna med att skaffa barn ihop med min flickvän.

Det finns väl nackdelar också? Det man måste göra är att väga nackdelarna mot fördelarna, och fatta sitt beslut därefter. I nuläget så skulle det i mitt fall betyda att nackdelarna väger tyngst, och alltså ser jag det inte som en bra idé att skaffa barn med min flickvän. Det får helt enkelt vänta, men det är rätt hjärtskärande att behöva tänka praktiskt när hon blir lite "bebis-tokig" (i brist på bättre uttryck) av sig.

Visserligen är jag övertygad om att hon också förstår att det inte är en god idé just nu, men hon kan börja fantisera lite väl romantiserat ibland, vilket gör att jag känner mig som världens skurk som "sticker hål på ballongen"...

 

[Rising]

Re: Forumitdröm (going crazy)

hon kan börja fantisera lite väl romantiserat ibland, vilket gör att jag känner mig som världens skurk som "sticker hål på ballongen"...

Erkänn att du med detta lade ut en fälla för att se vem som skulle vara först med kommentaren: "Det är oftare det blir barn när man stuckit hål i gummit" eller liknande.

Tur att jag är så mogen att jag aldrig tar chansen att komma med dylika kommentarer.

 

[Organ]

Att yngla av sig (ot)

Det finns väl nackdelar också? Det man måste göra är att väga nackdelarna mot fördelarna, och fatta sitt beslut därefter. I nuläget så skulle det i mitt fall betyda att nackdelarna väger tyngst, och alltså ser jag det inte som en bra idé att skaffa barn med min flickvän. Det får helt enkelt vänta, men det är rätt hjärtskärande att behöva tänka praktiskt när hon blir lite "bebis-tokig"

Du har helt rätt. Det finns dåliga tillfällen till att skaffa barn och det finns mindre dåliga tillfällen. Man ska dock akta sig för att bara låta sig styras av sådant för då får man aldrig några barn. För jag kan garantera dig att du aldrig kommer komma i ett RIKTIGT BRA läge för att yngla av dig. Om man känner att det nån gång i framtiden nog skulle vara mysigt att skaffa ungar och man hittat nån man vill göra det med så ska man ta första bästa tillfälle då det inte skulle innebära en katastrof om en kotte var på väg. För när du väl sitter där med DITT barn på armen, oavsätt hur bra läget är, så kommer du med största sannolikhet inte att ångra dig.

/Anders

 

[Coffe_Kanon]

Re: Forumitdröm (going crazy)

Erkänn att du med detta lade ut en fälla för att se vem som skulle vara först med kommentaren: "Det är oftare det blir barn när man stuckit hål i gummit" eller liknande.

Givetvis, visst är jag ondskefull?

//Coffe_Kanon - som snabbt tog åt sig äran för något han själv inte ens tänkte på från början.

 

[Coffe_Kanon]

Re: Att yngla av sig (ot)

För jag kan garantera dig att du aldrig kommer komma i ett RIKTIGT BRA läge för att yngla av dig.

Ett "bra läge" enligt mig är när både jag och min partner är klar med utbildning, har ett fast jobb med lön som inte tvingar en att vända på varenda slant varje månad, och att vi dessutom har fått leva "för oss själva" ett par år. Jag råkar tro att om båda två mer eller mindre tvingas in i barnuppfostran så blir snart barnet det enda som håller samman förhållandet.

För när du väl sitter där med DITT barn på armen, oavsätt hur bra läget är, så kommer du med största sannolikhet inte att ångra dig.

Nej inte då, men när barnet upptäcker hur pass usel förälder man är och skriker att han/hon önskar att han/hon aldrig blev född. DÅ kanske man undrar hur pass bra idé det var att yngla av sig från början. *pessimist*

 

[Troberg]

Re: Att yngla av sig (ot)

Ett "bra läge" enligt mig är när både jag och min partner är klar med utbildning, har ett fast jobb med lön som inte tvingar en att vända på varenda slant varje månad, och att vi dessutom har fått leva "för oss själva" ett par år. Jag råkar tro att om båda två mer eller mindre tvingas in i barnuppfostran så blir snart barnet det enda som håller samman förhållandet.

För att inte tala om vikten av att träna jättemycket i förväg. Man får inte lika många chanser att träna på att göra barn när man väl har dem.

 

[walium]

Utbruten deltråd!

Utbruten härifrån eftersom deltråden handlade mer om att skaffa barn än om forumitdrömmande.

 

[Organ]

Re: Att yngla av sig (ot)

Ett "bra läge" enligt mig är när både jag och min partner är klar med utbildning, har ett fast jobb med lön som inte tvingar en att vända på varenda slant varje månad, och att vi dessutom har fått leva "för oss själva" ett par år.

Visst har du rätt. Man ska bara vara medveten om det annars är det lätt att man hamnar i en "jag-ska-bara"-cykel värdig Alfons Åberg. För det är alltid något som man skulle vilja ha avklarat innan "läget" helt dyker upp. "Jag ska bara bli klar med den här kursen", "Bara vi har flyttat", "Bara jag tagit körkort", "Bara jag blivit avdelningschef", osv osv.

Nej inte då, men när barnet upptäcker hur pass usel förälder man är och skriker att han/hon önskar att han/hon aldrig blev född. DÅ kanske man undrar hur pass bra idé det var att yngla av sig från början.

Ledsen att behöva spräcka din bubbla men hur påläst och förberedd du än är så kommer du adrig komma undan känslan av att vara en dålig förälder.

/Anders, som faktiskt skriver detta med ena handen och underhåller nio månader gamla Signe med den andra

 

[Foggmock]

Re: Att yngla av sig (ot)

han/hon önskar att han/hon aldrig blev född

Alla tonåringar går igenom den där fasen. Grundläggande utvecklingspsykologi och de menar faktiskt inte vad de säger.

 

[Arfert]

Re: Att yngla av sig (ot)

Tala för dig själv.

 

[Arfert]

Om du är 19 år, som det står på din sida, så tycker jag gott du kan ta det lugnt och vänta ett tag. Jag var 32 när jag fick mitt första barn, och 42 när jag fick mitt andra. Och jag var mycket bättre pappa andra gången, även om jag inte var dålig första gången.

 

[Johan K]

Well att skaffa barn är en stor grej ! Det ska man ju inte förneka. Att jag vill ha barn, det ser jag som självkalrt. Det komemr säkert att bli slitigt på alla sätt & viis. Men de som skaffat barn i min umgängeskretts säger att det är värt dt, alal gånger !
Så för min del så ärdet väll bara en flcikvän som man trovs med, som hindrar mig att skaffa småknoddar..

 

[magoo]

Re: Att yngla av sig (ot)

Man får inte lika många chanser att träna på att göra barn när man väl har dem.

Johodu, man kommer nämligen inte ur huset efter att de har somnat och en av de få saker man kan göra är...

 

[magoo]

"Bäbistokeriet" kommer och går, det är fint att du har en respektive som tycker att du är bra pappamaterial men känn dig inte stressad. Praktisk tanke är bra, men jag tycker man ska avdramatisera barnafödande lite.

Visst - det är det största man gör i livet, och inget blir sig mera likt

Men - det är en vanlig händelse, livet går vidare och man är inte ensam på planeten som upplever det.

Att få barn som ung har säkert sina fördelar, jag kan ibland fundera över varför jag nödvändigtvis skulle vänta så länge när jag ändå har haft samma man sen jag var 17... Nu känns det dock som ett riktigt beslut.

 

[Coffe_Kanon]

Om du är 19 år, som det står på din sida, så tycker jag gott du kan ta det lugnt och vänta ett tag. Jag var 32 när jag fick mitt första barn, och 42 när jag fick mitt andra. Och jag var mycket bättre pappa andra gången, även om jag inte var dålig första gången.

Tack för påminnelsen, jag är numera inte 19 längre utan 20 år gammal (sen den 23:e november). Jag tänker vänta ett tag också, tanken på att ha en unge är väl inte helt otrevlig (visa bitar av det kanske, men inte alla), men oavsett hur mycket jag eller min partner skulle vilja ha barn nu så vore det orättvist mot barnet att skaffa det när man inte har tillräckligt med resurser för att ge det ett drägligt liv. Det var det jag ville försöka få fram till trådstartaren (tills denna tråd blev utbruten), att det finns tillfällen som är mindre bra och så finns det andra tillfällen som är lite bättre.

//Coffe_Kanon - som är oerhört tacksam för sin uppväxt, men samtidigt minns hur hårt det kunde vara för sin ensamstående mor att klara av allt.

 

[Coffe_Kanon]

det är fint att du har en respektive som tycker att du är bra pappamaterial

Heh, problemet är att jag inte ser mig själv som något bra pappamaterial. Fast det skulle kanske vara lite hårt att säga: "Älskling, du har fel. Jag skulle vara en skitdålig förälder" när hon säger hur bra pappa jag skulle bli.

 

[Feuflux]

Skaffa en katt att öva på.

Katter och småbarn är nästan samma sak. Behold:
<table border=1><tr><td>Katt</td><td>Småbarn</td></tr><tr><td>Söt ända tills han mjauar högljutt.</td><td>Söt ända tills han skriker.</td></tr><tr><td>- Nej jag kan inte komma. Vi har inte fått kattvakt över helgen.</td><td>- Nej jag kan inte komma. Vi har inte fått barnvakt över helgen.</td></tr><tr><td>Kräks hårbollar ibland.</td><td>Kräks i största allmänhet.</td></tr></table>


Jag blir sambo i januari och sen ska vi nog skaffa en till kisse att sällskapa Malins kisse. Sen ligger bil, barn och pensionsförsäkring runt hörnet.

 

[krank]

Re: Skaffa en katt att öva på.

Visst är det liknande... Med ett par skillnader:

* Katter är jättesöta även när de jamar högt.
* Barn skriker oftare.


Jag tror att Dr. Cox beskrev saken bäst: Att ha barn är som att ha en hund som långsamt lär sig tala...

//Krank, kattmänniska

 

[Dewil]

Re: Skaffa en katt att öva på.

Katter och småbarn är nästan samma sak.

Några till saker:

- Väcker en mitt i natten av skäl man inte riktigt vet.
- Kan tjata till det blöder ur ens öron.
- Söker uppmärksamhet och är störig när man vill vara i fred eller har gäster.

Å andra sidan kan både barnen och katterna vara hur snälla och välartade som helst.

Just nu tror jag att Smulan, som i mitt fall är en katt, vill att vi går och lägger oss och jag har lärt mig att Smulan vet bäst när det är dags att ta en tupplur. Om inte annat kan hon bli jävligt jobbig om hon inte får sova med sin människa.

Dewil

 

[Coffe_Kanon]

För att försvara barnen lite här...

... Barn kan man ju, till skillnad från katter och hundar, forma lite grann efter en själv i tankesätt och lynne. Och givetvis finns det även biologiska likheter. Så om man är narcissistisk av sig (som lilla undertecknad) och ens självporträttskills inte är vad de borde vara, så kanske en unge är ett alternativ.

En katt kommer aldrig likna dig till utséendet eller lynne, då katten faktiskt inte har den blekfetaste aning om vad man försöker säga till den (påminner mig om ett avsnitt av "Heja Björn" när man får se Björns upprördhet ur hunden "Druttens" synvinkel )