Nekromanti Förmågor - Vansinnet & Gudomligheten -

[Konrad Konvalj]

Hejsan alla forumiter!

Vet inte om detta platsar i Eon-facket, men eftersom vi lirar Eon och den här idén skall slussas in i Mundana´s magnifika värld kanske jag kan få lite medhåll eller mothugg.

Jag är ute efter tankar, ideér, och lite hjälp. Har säkerligen rört ihop det med mycket text och så, men jag får inte ihop det på nått annat vis. Jag är glad för allt helt enkelt. Bra eller dåligt..

Min tanke är att all magi skall slopas. Istället skall man kunna födas med en ”magisk förmåga” som vi från och med nu kallar enbart förmåga. Denna förmåga kan vara precis vad spelaren vill, och passar den in på karaktären är det en bonus.

Förmågan styrs av ett slag med 1T20 där alla som har en förmåga börjar med ett värde på 10.
Det går inte att misslyckas med sin förmåga, men karaktären kan drabbas av ett vansinne alternativt bli ett med förmågan beroende på sitt slag med T20-tärningen.

Alla startar som sagt var med ett värde av 10 i sin förmåga. Når man 0 drabbas man av vansinnet, och når man 21 blir man ett med förmågan.

Har försökt gjort en tabell nedan som visar hur jag tänker..

Spoiler

Egentligen var jag sugen på att köra mer i nutid likt Heroes, men det är fan omöjligt med mina spelare. Eon is the shit och jag trivs där tillsammans med mina spelare.

 

[duncan_UBBT]

Har du spelat Mutant & Masterminds? Jag har själv inte gjort det, men din idé låter ungefär som det jag hört om spelet.
[Edit] Ok, läste det sista. Dock så kanske du bör kolla lite på spelet iaf, om inte annat för inspiration.

 

[Regmolar]

Låter hur kul som helst Vill nästan norpa konceptet och köra rakt av.

Det enda jag skulle kunna invända mot är maxantalet förmågor; jag skulle nog köra med maximalt tre eller fyra, det känns som att det kan bli lite väl mycket annars, och öppnar för skumma "kombos" (särskilt om förmågor kan bli så generella som "Eld"). Hur generella förmågor ska kunna vara kan ju också vara bra att tänka på; risken är att det känns obalanserat när man sätter "gå genom vägg" mot "frammana och kontrollera eld" (och det ger ledsna spelare). Fast den avvägningen är ju subjektiv; mina spelare klagar ytterst sällan på "obalanserade" karaktärer.

 

[Virvelmoln]

Låter lite One Peice med devils fruit

Jag tycker det låter skoj, vad händr när man går upp i gudomlighet?
Finns det något sätt att öka chansen att lyckas med slaget för att nå gudomlighet/undvika vansinne? Kanske äta kongelat i passande aspekt?
Vad gör vansinnet? Förlorar man all kontroll eller blir man väldigt hederslös bara typ? ;O kanske lite häxa aktig?

Om jag skulle köra med det så skulle jag ha ett max på 2 krafter per person dock.

Slopas alkemi med?

 

[Konrad Konvalj]

Fnuck!

Trevligt med lite medhåll och ord från övriga forumiter. Har dock inte nån aning om vad One Peice är för något?

Jag har en hel del kvar på det hela som kan presenteras, men tänkte försöka hålla det lite kort för att inte läsare skulle droppa bort på grund av långrandighet.

Det jag vill uppnå med det hela är att det skall vara en avvägning för mina spelare. Skall de chansa på att använda sin förmåga med risken för att närma sig Vansinnet? Har man ett värde på 1-3 skall det finnas en risk att man tappar hela 3 steg och landar på 0 om man försöker sig på något riktigt kraftfullt trots att man är så pass nära Vansinnet.

Hade även en tanke på att det skall vara svårare att närma sig "Gudomligheten" än Vansinnet. Som jag presenterade det hela igår så "expar" man så länge man slår över eller lika med sitt värde. På den svårare modellen "expar" man när man slår sitt värde, och allt över värdet betyder helt enkelt att man inte sänker sig. Under värdet drar ner en närmare Vansinnet. Uppnår man 21 ( och det jag just nu kallar Gudomligheten ) behövs inga slag. Man är ett med förmågan, och högst troligt jävligt beroende av sin förmåga.

Förmågan som rollpersonerna har från födseln är något ondskefullt. Vill de utnyttja sin förmåga lånar de kraften från mörkret? ondskan? vansinnet? intet? Det skall vara utmattande och även smärtsamt att använda sin förmåga + att ju närmare Vansinnet man kommer ju mer fruktar man sin egen förmåga och andra förmågor i ens närhet. Har man ett värde av 1-5 skall det påverka rollpersonen negativt. Har inte riktigt printat ner det på papper ännu. Har man ett värde på 6-10 är man något avvaktande i användandet av sin förmåga. Vansinnet är närmare än vad man vill att det skall vara. Har man ett värde av 11-15 är man sugen på att uppnå Gudomligheten. Man försöker använda sin förmåga dagligen, och strävar att uppnå nån form av perfektion. Uppnår man ett värde av 16-20 blir man som besatt i användandet av sin förmåga vilket i sin tur leder till att man säkerligen kommer att vara eftersökt och jagad. Hur spelarna än väljer att använda sin förmåga så skall det vara ett rätt svårt val innan de "trycker på knappen" och börjar spruta eld ur arslet.

Att drabbas av Vansinnet innebär att man helt enkelt löses upp av kraften som man lånar från det mörka. Förmågan blir övermäktig rollpersonen och bryter sig fri. Karaktären blir som sagt var upplöst, och förmågan letar sig en ny värd, själ? att entra, och sedan försöka upplösa denna till Vansinnet.

Kommer lite mer tankar snart..

 

[Konrad Konvalj]

Låter hur kul som helst Vill nästan norpa konceptet och köra rakt av.

Det enda jag skulle kunna invända mot är maxantalet förmågor; jag skulle nog köra med maximalt tre eller fyra, det känns som att det kan bli lite väl mycket annars, och öppnar för skumma "kombos" (särskilt om förmågor kan bli så generella som "Eld"). Hur generella förmågor ska kunna vara kan ju också vara bra att tänka på; risken är att det känns obalanserat när man sätter "gå genom vägg" mot "frammana och kontrollera eld" (och det ger ledsna spelare). Fast den avvägningen är ju subjektiv; mina spelare klagar ytterst sällan på "obalanserade" karaktärer.

Tanken är att spelarna kan välja att vara en av dessa få som är född med gåvan/begåvningen/förmågan, och sedan lägga till en bonus-förmåga men det på bekostnad av att man närmar sig Vansinnet.

Maxantalet på 5 förmågor är satt för att jag ville få in lite olika tärningar i spelet. Mina spelare älskar att rulla så om de har 5 förmågor kan de få rulla 1T20, 1T12, 1T10, 1T8, och 1T6 vilket kommer göra dem både glada och giriga.

Istället för att ta bort/minska antalet förmågor kanske man kan göra det otroligt svårt att klara av att bära på 5 förmågor. Ett VIL-slag/PSY-slag måste göras för att fortsätta ha kontrollen över förmågorna. Misslyckas man överbelastas man av kraften, och utmattning/smärta gör sig påmind + att Vansinnet närmar sig 1 steg eller fler.

Kusliga kombos är nått jag själv skulle uppskatta. Det är ju lite upp till mig som SL att placera ut konstiga förmågor som kanske jobbar emot just de förmågor RP:na har. På så vis kan jag förstöra och krångla till det lite för mina kära spelare.

Begränsningar av förmågor för att få det mer balanserat tror jag skulle förstöra det hela en aning. Förmågorna skall vara väldigt kraftfulla, men spelarna själv väljer hur pass kraftfulla saker de vill göra. Vill de tända eld på en brasa med sin Eld-förmåga kostar det inget förutom att man kan närma sig Vansinnet. Skall de däremot skicka en kanonad med eldklot mot en anstormande här av Tirarker kommer det kosta skjortan i utmattning & smärta. Jag måste bygga en stege som säger hur mycket det kostar. Givet måste det vara lite random så att inte spelarna lär sig hur pass mycket de kan blåsa på med utan att svimma av utav utmattning/smärta.

Det skall även finnas förmågor som "släcker" andra förmågor alternativt förstör andra förmågor. Bromsar upp eller stoppar förmågorna. Kanske även nån form av gift som neutraliserar förmågorna?

Kul att folk & fä angagerar sig i mitt ost-projekt!

 

[duncan_UBBT]

Trevligt med lite medhåll och ord från övriga forumiter. Har dock inte nån aning om vad One Peice är för något?

One Piece är en mangaserie som tecknas av Eiichiro Oda. Hela serien finns att läsa på One Mangas hemsida.

tl:dr Serien handlar om människor som får "djävulskrafter" av att äta "djävulsfrukter".

 

[Konrad Konvalj]

Lite hjälp på traven om nån har några goda tips på följande:

* Har man fler än två förmågor skall detta straffas på något vis?
* Skall man slå värdet för att höja ett steg eller skall det räcka med att slå under/över sitt värde för att höja ett steg?
* Vansinnet & Gudomligheten, är det rätta benämningarna eller skall det moddas om till nått fräckare?
* Vem lånar ut kraften, ondskan, mörkret, intet, vansinnet?
* För att göra en skada på Ob5T6 med exempelvis ett eldklot skall det kosta utmattning och smärta. Vad är rimligt? Ob1T6+4 utmattning/smärta, detta dras från rollpersonen på grund av att denne lånar kraft av mörkret.
* Om två med samma förmåga vistas inom räckhåll för varandra skall endast en kunna behålla sin förmåga. Den ene tar alltså den andres förmåga. Höjs då hans värde? Drabbas då den andra av Vansinnet? Vilken av förmågorna vinner kampen och hur avgörs det?

Nån som har nått gott och fräckt att komma med..?

 

[Carl Johan Ström]

Intressant koncept, men som jag ser det har systemet det problemet att värdet alltid kommer att vandra mot 0, dvs "Vansinnet", eftersom ju lägre värdet blir, desto större är sannolikheten att det skall minska ännu mer. Att någonsin komma till gudomligheten verkar vara omöjligt i praktiken.

Är det verkligen meningen?

En annan grej som jag ställer mig frågande till är om man verkligen behöver (eller bör) införa en ny typ av grundläggande regelmekanism (med T20, T12, osv). Varför inte använda sig av 3T6 istället för T20?

Hade jag skrivit reglerna skulle jag eventuellt byggt upp det i en form av chockslag. Jag är personligen mycket emot fasta gränser -- Tar man bort dessa blir systemet både mer "realistiskt" och svårare att missbruka.

Ett bra sätt att designa system är att först bestämma sig för hur man vill att systemet skall bete sig och därefter konstruera mekanismer som åstadkommer detta.

Hur vill du att stabiliteten skall vara? Skall den alltid gå nedåt? Skall den gå upp vid speciella tillfällen? Vill du ha en bistabilitet?

/ CJ

 

[Konrad Konvalj]

Intressant koncept, men som jag ser det har systemet det problemet att värdet alltid kommer att vandra mot 0, dvs "Vansinnet", eftersom ju lägre värdet blir, desto större är sannolikheten att det skall minska ännu mer. Att någonsin komma till gudomligheten verkar vara omöjligt i praktiken.

Är det verkligen meningen?

En annan grej som jag ställer mig frågande till är om man verkligen behöver (eller bör) införa en ny typ av grundläggande regelmekanism (med T20, T12, osv). Varför inte använda sig av 3T6 istället för T20?

Hade jag skrivit reglerna skulle jag eventuellt byggt upp det i en form av chockslag. Jag är personligen mycket emot fasta gränser -- Tar man bort dessa blir systemet både mer "realistiskt" och svårare att missbruka.

Ett bra sätt att designa system är att först bestämma sig för hur man vill att systemet skall bete sig och därefter konstruera mekanismer som åstadkommer detta.

Hur vill du att stabiliteten skall vara? Skall den alltid gå nedåt? Skall den gå upp vid speciella tillfällen? Vill du ha en bistabilitet?

/ CJ

CJ är en respekterad Eon-räv och jag tar åt mig av tipsen!

Som mekaniken fungerar nu är det nästan lika svårt att nå Gudomligheten som Vansinnet.
Har du 5 i värde så skall du slå 1-5 för att inte närma dig Vansinnet, alltså 25% chans att lyckas vilket även betyder att du ökar till 6 i värde och således har 30% chans att lyckas nästa gång du använder din förmåga. Omvänt mot Gudomligheten; du har 15 i värde, och skall således slå lika eller över ditt värde 15-20 för att gå upp ett steg. Lite större chans att ta sig närmare Gudomligheten om jag räknar på samma vis som tidigare alltså 30% chans.

Jag kan redan här ha gjort en tankebubbla, men jag tror jag är på rätt spår. Dock så intresseras jag av att höra fler tankar gällande den här 3T6 mekaniken?

Vi körde en Beta 2:23 igår, och det hela tycktes utfalla ungefärt som jag ville. Slänger in lite info om det nedan, men det kanske kan bli lite mastig läsning och för mycket lull lull så jag gömmer det hela:

Spoiler

Beta test 2:23

Mina spelare var innan kvällen vanliga dödliga, och hade ingen aning om det nya upplägget. Vi var mitt inne i en liten halvskum kampanj där rollpersonerna rest både bakåt och framåt i tiden. Karaktärerna var uppbyggd med ett lite halvkasst förflutet, och när det sedan plötsligt hamnade 17 år tillbaka i tiden visade det sig att alla var sugen att fucka upp sin framtid, alltså försöka ändra på den och få se vad de blev av dem då. Kort och gott gick det inget vidare, och mot slutet av kvällen kastade jag in "Vågmästaren", han som styr över Vansinnet & Gudomligheten (fortfarande bara en Beta 2:23:a det här). Jag förklarade lite i korthet om det nya Mundana utan magi, men med "utvalda" som bar på en förmåga. Vågmästaren kastade tillbaka dem till sin tid, och "belönade" dem med en förmåga. De fick slå på en snabbt tillverkad tabell med 160 olika förmågor, och sedan kastades de in i verkligheten.

Mina spelare slog fram följande förmågor:

Nederbörd
Vind
Tala
Telepati

Vad det hela innebar var upp till dem att tolka, och hitta på saker och ting. De startade alla med värdet 10 och rätt snabbt var någon uppe på 12 och någon ner på 8:a. För att köra testet lite hårdare gav jag dem chansen att "överta" ännu en förmåga från en fängslag man som bar på en förmåga. Mannen som fängslats var nersövd, och neutraliserad så att hans förmåga inte fungerade. Ett perfekt test för att se hur mina spelare skulle lösa det hela, och ett bra test att kolla hur det hela med förmågorna fungerade.

Kort och gott använde Alven Shoni sin telepatiska förmåga, och tog sig in i de två vakternas huvuden. Han förklarade för dem att dom var utsända för att förhöra fången, och att de skulle överlåta nycklarna till dem. Funkade bra.

Inne i cellen vart det lite hetsigare eftersom jag berättat att man kan överta en förmåga genom att befinna sig i närheten av någon som bär en förmåga, och denne dör.

Den unge hjälten Leon var den girigaste av dem. Han rusade in för att dräpa den medvetslöse mannen. Dock kom inte inte fram eftersom den väldige Kragg-barbaren utnyttjade sin förmåga vind, och kastade Leon in i väggen.

Kort där efter entrade den avdankade och äldre hjälten Lominir af Jöningsberger rummet. Han använde sin förmåga Tala, och givet kan man tala med en medvetslös person om man har den förmågan. Han pratade runt lite granna för att luska ut vad han bar på förmåga, och det visade sig att han kunnde Förnimma andra som bar på förmågor. Detta skapade lite kaos. En perfekt förmåga om man är på jakt efter något speciellt. Den unge hjälte Leon dräpte den medvetslöse mannen ( mmm förmågorna skapar svin ), och vid mannens död slapp förmågan fri, och sökte genast efter en värdig "bärare".

För att få fram vem som var mest värdig slog de alla ett slag med 1T100.

Värde 11 = 55%
Värde 10 = 50%
Värde 9 = 45%
Unt so weiter.

Bäst diff fick förmågan och det blev den med lägst värde i sin "medfödda förmåga". För att bestämma värdet i den nya förmågan som räknades som 1T12 förmåga slog vi kort, och gott 1T12. Resultatet blev 1. Inte kul som WoW-Jocke skulle ha sagt.

Enligt vårt nuvarande reglemente skulle det innebära att varje gång förmågan används måste resultatet på tärningsslaget bli just 1. Om inte sänks befintligt värde i den medfödda förmågan med 1 steg, och Vansinnet närmar sig.

Vi klurade lite på vad som hänt om han slagit 12 istället, och uppfann då regeln att om man har 12 och slår 12 höjs givet värdet i den medfödda förmågan med 1, och Gudomligheten närmar sig. Har man då 5 förmågor finns många lägen att höja sitt värde och slippa Vansinnet, men det finns ju precis lite många härliga lägen som drar en närmre Vansinnet.

Beta test 2:23 avklarat.

 

[duncan_UBBT]

Js, oavsett vad man tycker om dina idéer så har du iallafall lyckats skapa en spännande avvikelse från det ursprungliga regelsystemet.

 

[Virvelmoln]

posta gärna listan med alla förmågor : ) ifall man får lust att prova på

 

[Konrad Konvalj]

Jag skall försöka sammanställa det hela på ett bra vis. Är inte så high-tech gällande sånt som detta, men har luskat fram vad ett stycke open-office är för nått och det tycks fungera kladerfritt.

Men först måste jag få klart i min mekanik, och kanske få lite mer tips & ideér härifrån. Inom kort lägger jag ut det mesta som finns att tillgå här på forumet.

 

[duncan_UBBT]

En idé vore att arbeta på mer pågående sidoeffekter om man går mot Vansinnet. Jag tänker mig något i stil med Eons negativa Qadosh. Att allt klappar ihop på en och samma gång känns i många fall mycket tråkigt, och det är mycket roligare om effekten kommer undan för undan under en längre tid, mer än bara att se siffran sjunka.

 

[Konrad Konvalj]

En idé vore att arbeta på mer pågående sidoeffekter om man går mot Vansinnet. Jag tänker mig något i stil med Eons negativa Qadosh. Att allt klappar ihop på en och samma gång känns i många fall mycket tråkigt, och det är mycket roligare om effekten kommer undan för undan under en längre tid, mer än bara att se siffran sjunka.

Du är inne på helt rätt spår Duncan, men jag har inte riktigt kommit dit ännu. Jag är lite inne på att ju närmre Vansinnet man kommer ju mer vansinnig blir man. Har man ett värde mellan 1-3 skall det återspeglas hos karaktären. Man är så nära vansinnets rand, men för att ta sig därifrån måste man använda sin förmåga. Jag kanske skall lägga på en utmattande effekt ju närmre Vansinnet man kommer. Kraften som man lånar är ju väldigt kraftfull, och ju närmre Vansinnet man kommer så suger kraften musten ur rollpersonen. Kan även tänkas att det är smärtsamt att hålla kraften inom sig, och inte våga utnyttja den på grund av risken att drabbas av Vansinnet. Hur som haver så vill ju någon ( kallar denne någon för "Vågmästaren" just i detta nu ) att rollpersonen skall drabbas av Vansinnet, och för att möjliggöra det måste ju förmågan användas.

Nu luddar jag kanske till det lite igen, men jag tror det är en bra tanke.
Värde 1-3, en konstant utmattande/smärtsam känsla plågar rollpersonen.
Värde 4-6, Ett daglig slag mot ex. VIL eller PSY för att motstå utmattning/smärta.
Värde 7-10, micket bra! Inga bieffekter.

Måste införa en liknande regel ju högre värde man får. Det skall ju inte bara vara guld och gröna skogar om man börjar närma sig Gudomligheten. Nån form av besatthet måste drabba "bäraren", och förmågan måste användas så ofta som möjligt för att inte göra Vågmästaren besviken när han lånar ut så mycket kraft till den utvalde.

Spånar på och tackar för Duncans tips.

 

[duncan_UBBT]

En idé vore att göra så att ett högre värde medför att karaktären blir mer och mer besatt av att stjäla fler förmågor.