Nekromanti Förnedring

[God45]

Jag har märkt att spelledare som gillar att ha med bitar där spelarkaraktärerna blir förnedrade ofta är spelledare som håller sentiment som "Spelarkaraktärerna ska ALDRIG få komma undan med att bara döda någon!". Och det är ingen bra combo.

Vill du spela ett spel där världen sparkar karaktärerna när de är nere om och om igen kan du lika bra kyssa "goda", "mentalt friska" och till och med "mänskliga" karaktärer hej då. Klart karaktärerna kommer hämnas. Och kan de inte hämnas kommer de ta ut det på alla som är svagare än dem.

Och det är poängen med Warhammer fantasy. Och lite Cthulhu. Och det kan vara hur man kör Hunter: the reckoning (jag gör det inte, men man kan).

Men om du kör ett spel där spelarna har personlig makt att räkna med, varför trodde du att de skulle ta skit? Seriöst, man drar inte i Stålmanens slängkappa. Man bara gör inte det. Speciellt inte om Stålmannen råkar vara en spelarkaraktär.

Så vill du ha med en del i ett äventyr där någon förödmjukar en spelarkaraktär? Fine. Men var inte förvånnad när spelarna reagerar på det och bli verkligen inte gnällig över det. Det är bara dåligt spelledande. Du vet vad som kommer och du vet att dina douchebag npc:er förtjänar det. Var inte en railrodande spelledare genom att skydda dem och gnälla också.

Edit: Deltråd utbruten härifrån. /Man Mountainman

 

[krank]

Re: Om rollpersoners längd, eller När jag var ung

Jag har märkt att spelledare som gillar att ha med bitar där spelarkaraktärerna blir förnedrade ofta är spelledare som håller sentiment som "Spelarkaraktärerna ska ALDRIG få komma undan med att bara döda någon!". Och det är ingen bra combo.

Åtminstone inte om man har spelare som gillar att lösa problem med våld.

Så vill du ha med en del i ett äventyr där någon förödmjukar en spelarkaraktär? Fine. Men var inte förvånnad när spelarna reagerar på det och bli verkligen inte gnällig över det. Det är bara dåligt spelledande. Du vet vad som kommer och du vet att dina douchebag npc:er förtjänar det. Var inte en railrodande spelledare genom att skydda dem och gnälla också.

Spelare som inte kan bete sig som någorlunda vuxna människor har jag ingen som helst lust att spela med, faktiskt.

 

[MattiasLejbrink]

Re: Om rollpersoners längd, eller När jag var ung

Vill du spela ett spel där världen sparkar karaktärerna när de är nere om och om igen kan du lika bra kyssa "goda", "mentalt friska" och till och med "mänskliga" karaktärer hej då. Klart karaktärerna kommer hämnas. Och kan de inte hämnas kommer de ta ut det på alla som är svagare än dem.

Förödmjuka kanske var lite väl starkt ord. Jag menar snarare att många spelare betalar tillbaka bortom alla proportioner pga INGEN TRAMPAR PÅ DAVID BLODSNÄVE! Förolämpad utanför Tavernan av fyllo - han måste dö. Den typen av beteende.

Jag skulle även vilja lyfta den klassiska [döda hela staden]. Om rollpersonens ära står på spel kan det lätt sluta i att man dödar några. Och så kommer stadsvakten och då måste de ju dö också. De som inte är med RP är emot dem.

Det här är en av anledningarna till att jag älskar Knights of the Dinner Table. Hen som skriver har verkligen satt fingret på detta

 

[God45]

Re: Om rollpersoners längd, eller När jag var ung

Jäkla skillnad på spelare och karaktär. Och det hjälper om spelledaren beter sig som en vuxen också och inte en femåring som har attityden: "Det är ok när jag gör det! Men ingen annan får göra det!"

 

[krank]

Re: Om rollpersoners längd, eller När jag var ung

"Det är ok när jag gör det! Men ingen annan får göra det!"

Varför skulle spelledaren lyda under samma regler som spelarna?

EDIT: Jag menar allvarligt, det kan väl inte vara så att ALLA spelare enbart ser rollspel som någon form av power fantasy-grej där man alltid måste kunna ge igen?

Dvs jag tycker att det är felaktigt att beskriva det som "dåligt spelledande" iom att det handlar om smak och spelstil.

 

[God45]

Re: Om rollpersoners längd, eller När jag var ung

Ja det är annorlunda. När du skrev förödmjuka tänkte jag på betydligt värre saker.

Döda hela staden i fantasy spel har jag lite ändrat attityd till. Förr tyckte jag det var onödigt men det är det egentligen inte. Är ett fåtal individer mäktiga nog att döda alla i en stad utan problem bör där kanske vara lite skrapande med foten och rejäla doser med respekt för de personerna. Ingen affärsman bör vara dum nog att starta ett bråk med en trollkarl tex. Det är lite så det funkar i L5R rpget. Ingen bonde kommer jäklas med dig och om de gör det dödar man dem, det är så det funkar.

 

[God45]

Re: Om rollpersoners längd, eller När jag var ung

Spelledare som inte kan bete sig som någorlunda vuxna människor har jag ingen som helst lust att spela med, faktiskt.

 

[Man Mountainman]

Utbruten deltråd

Den här deltråden började flippa ur lite, så jag bröt ut den.

 

[Recca]

Re: Om rollpersoners längd, eller När jag var ung

Spelledare som inte kan bete sig som någorlunda vuxna människor har jag ingen som helst lust att spela med, faktiskt.

Det håller jag med om. Men vad ska man göra för att bli betecknad som barnslig spelledare mer exakt?

 

[Rymdhamster]

Seriöst, man drar inte i Stålmanens slängkappa. Man bara gör inte det. Speciellt inte om Stålmannen råkar vara en spelarkaraktär.

Såvida man inte är general Zod, såklart.

Överlag tycker jag att det oftast handlar om att det är rollpersonerna som "drar i stålmannens slängkappa" och sen blir upprörda när stålmannen slår tillbaka. Det är rätt korkat.

I min corioliskampanj håller rollpersonerna just på att bli ifråntagna sitt rymdskepp utan ersättning. Anledning är att de gick och muckade gräl med en av de mäktigaste organistationerna tredje horisonten. De känner sig både kränka och förnärmade av situationen. De kommer att försöka ge igen och det kommer att sluta med att de blir rejält tilltryckta.

För att de ryckte i stålmannens slängkappa.

 

[Rymdhamster]

Re: Om rollpersoners längd, eller När jag var ung

Varför skulle spelledaren lyda under samma regler som spelarna?

+1

 

[Ape of Wrath]

Jag har märkt att spelledare som gillar att ha med bitar där spelarkaraktärerna blir förnedrade ofta är spelledare som håller sentiment som "Spelarkaraktärerna ska ALDRIG få komma undan med att bara döda någon!". Och det är ingen bra combo.

Låter som att du haft en dålig upplevelse nyligen

Vill du prata om det?

*kram*

 

[Eksem]

Re: Om rollpersoners längd, eller När jag var ung

Ja det är ju inte det God45 menar, utan snarare: "Bli inte bitter för att du fick smaka på din egen medicin". Och det ligger det ju någonting i, utan att för den sakens skull säga så mycket mer om ämnet i övrigt.

 

[Rymdhamster]

Re: Om rollpersoners längd, eller När jag var ung

Ja det är ju inte det God45 menar, utan snarare: "Bli inte bitter för att du fick smaka på din egen medicin". Och det ligger det ju någonting i, utan att för den sakens skull säga så mycket mer om ämnet i övrigt.

Jo, det är mest det att jag tycker brukar vara spelarna som blir bittra för att de får smaka på egen medicin och tycker att det är SL som är dum mot dem.

 

[Zappelina]

Re: Om rollpersoners längd, eller När jag var ung

Vad vill dom ha då? Kan du ge dom det? Om dom inte tycker det är kul att bli dittryckta av tredje horisonten, varför ska dom bli det då? Ttycker du det är kul att trycka dit dem? Eller tjänar det något större syfte?

 

[Rymdhamster]

Re: Om rollpersoners längd, eller När jag var ung

Alltså, jag tycker det är kul att släppa rollpersonerna lösa i en spelvärld. Sen får de ju ta konsekvenserna av sina handlingar.

 

[Recca]

Re: Om rollpersoners längd, eller När jag var ung

Ja det är ju inte det God45 menar, utan snarare: "Bli inte bitter för att du fick smaka på din egen medicin". Och det ligger det ju någonting i, utan att för den sakens skull säga så mycket mer om ämnet i övrigt.

Jo, det är mest det att jag tycker brukar vara spelarna som blir bittra för att de får smaka på egen medicin och tycker att det är SL som är dum mot dem.

Tyder kanske på att SL ÄR dum mot dem?

 

[chrull]

Re: Om rollpersoners längd, eller När jag var ung

Ja det är ju inte det God45 menar, utan snarare: "Bli inte bitter för att du fick smaka på din egen medicin". Och det ligger det ju någonting i, utan att för den sakens skull säga så mycket mer om ämnet i övrigt.

Jo, det är mest det att jag tycker brukar vara spelarna som blir bittra för att de får smaka på egen medicin och tycker att det är SL som är dum mot dem.

Tyder kanske på att SL ÄR dum mot dem?

Att Rollpersonernas idiotiska handlande kan leda till konsekvenser är inte att vara dum mot spelarna

 

[Recca]

Re: Om rollpersoners längd, eller När jag var ung

Ja det är ju inte det God45 menar, utan snarare: "Bli inte bitter för att du fick smaka på din egen medicin". Och det ligger det ju någonting i, utan att för den sakens skull säga så mycket mer om ämnet i övrigt.

Jo, det är mest det att jag tycker brukar vara spelarna som blir bittra för att de får smaka på egen medicin och tycker att det är SL som är dum mot dem.

Tyder kanske på att SL ÄR dum mot dem?

Att Rollpersonernas idiotiska handlande kan leda till konsekvenser är inte att vara dum mot spelarna

Det finns ju konsekvenser och så finns det konsekvenser. Om samtliga spelare tycker att SL är orättvis så kanske SL faktiskt ska fundera på vad kritiken kommer från och inte slå ifrån sig den.

Edit: Från en SL som ibland ängslar sig kring hur spelarna uppfattar äventyret och söker feedback så ofta hon bara kan få den. Om jag kan anpassa mitt spelledande för att passa samtliga spelare och hålla dem underhållna samtidigt som jag själv är nöjd så är jag en lycklig SL.

 

[obak]

Lite klurigt just det här med SLs roll som någon sorts bestraffare av dåligt uppförande och korkat beteende. Att som SL agera moralisk väktare eller redskap för rättvisa är enl. mig ett nybörjarmisstag som många spelledare sent växer ifrån.
För oss var det ofta så att det var en spelare som oftats fick sig en släng av sleven medans andra slapp undan med samma beteende (döda värdshusvärdar, förolämpa kungen etc.). I grunden handlade det om någon sorts hackordning där SL bestraffade rollpersoner vars spelare han föraktade och belönade dem som han triggade igång på.
Lösningen blev att gå emellan när SL flippade ut på Igor samtidigt som man ignorerade Monstret och markerade att man fan inte tänkte ta baksätesplattsen.
Att spelledaren skulle vara den enda personen av betydelse runt ett bord är rent bullshit, däremot så lyder han under andra lagar än spelarna. Att kapprusta mot SL är dock att leka kalla kriget, om spelledaren lagte ned tid och tanke på sin historia så vill han ogärna ha den förstörd av ett spontant blodbad men sammtidigt vet spelarna att man bara kan lyckas med en massaker innan SL retalierar med full kraft.
Som spelare med en omogen SL bör du alltid optimera din rollperson, du bör hålla det någorlunda hemmligt tills dess SL visar sitt svagaste kort på handen, när han gör det så spelar du ut en party wipe av nukelära proportioner som de-railar hans kampanj tillbaka till stenåldern, han har trotts allt lagt ner mer tid på sin kampanj än du på din rollperson så det är en nettovinst. Slutligen, argumentera aldrig varför du nukade kungens slott med en maximerad eldboll, försvara dig inte ens. Spela bara oberörd och kanske lite sårad över alla sura miner.