Nekromanti Först och Kändast

[Kitzune]

Re: Myter, sagor och respekt

Ibland känns det nästan som om litteraturkritiker har en oskriven lag som säger att: "ju mer svårläst och okänd en författare är desto bättre är han eller hon".

Imre Kertesch (ursäkta stavningen) är en gigant i sitt land och på sitt språk. Dessutom är han en riktig stjärna på att skriva bra böcker. Anledningen till att han är okänd för den breda massan här i Sverige beror på en mängd anledningar, men han är ingen "nobody" utanför Sverige. När du hör en litteraturpristagares namn brukar du vanligtvis inte känna igen honom eller henne på grund av att utbudet av litteratur i den genomsnittliga bokhandeln är väldigt begränsad och för att man oftast redan har hittat just den genren man känner sig bekväm i, och nosar sällan utanför den.

De nominerade till nobelpriset i litteratur är aldrig okända, bara mindre kända i somliga länder. Ta te.x Selma Lagerlöf - Hur känd tror ni hon var i Sydafrika eller USA vid den tiden hon tog emot nobelpriset? Med denna jämförelse i hand hoppas jag på ett bättre perspektiv

/Alexander Gyhlesten

 

[Kitzune]

Re: Myter, sagor och respekt

Hur många av dem håller inte på att gagga om samma personer och händelser långt efter att det har blivit intressant?

För många för att Fantasy-genren evolutionen skall gå nedåt - Den är för inavlad och klonad till höger och vänster för att vara intressant på den stora världsarenan, egentligen. Vi kan kalla det Tolkienkomplex

Och så undrar folk varför Fantasy-genren aldrig kommer få en allmänt accepterad författare *skakar på huvudet*

/Alexander Gyhlesten

 

[chrull]

Re: Myter, sagor och respekt

Som det ser ut idag kommer fantasyn alltid ha något att reagera emot. Så länge vetenskapsmännen är så högt värderade idag, och våra krav på bevis på sanning hålls så höga så kommer fantasyn att ha något att reagera emot.

Eskapism kommer nog inte vara negativt alls snart. Varenda kotte sysslar ju med det idag.
Fortsätter Fantasy-explosionen på biograferna några år till, understödda av en stadig utgivning av SF (2003 is the year of the matrix, after all) ihop med en dataspelskonsumtion som inte går ner kommer ju eskapism vara normalt om några decennier.

Jag är säker på att någon av de webcomics jag läser (antagligen en reallife eller en machall) för några månader sedan innehöll en strip som pratade om våra föräldrars (kanske om de ör födda på 50-60 talet dvs.) generation som TV-generationen. De kan alltid prata om de gamla tv-programmen de såg.
Strippen jämför med vad vi kommer prata om när vi blir gamla och det är givetvis datorspelen. Om någon vänlig själ minns vilken serie det var och kan leta fram strippen så blir jag glad

Men jag tror redan vi kan se tecken på ökad acceptans av fantasy. Titta på publiksiffror för harry potter och sagan om ringen till exempel...

chrull

 

[Kitzune]

Re: Myter, sagor och respekt

Men jag tror redan vi kan se tecken på ökad acceptans av fantasy. Titta på publiksiffror för harry potter och sagan om ringen till exempel...

*sliter av mig kläderna och förvandlas till en lurvig best som vrålar åt månen*

/Alexander Gyhlesten, PS det är meningen att ni skall ha lite fantasi DS

 

[walium]

Re: Myter, sagor och respekt

"De nominerade till nobelpriset i litteratur är aldrig okända, bara mindre kända i somliga länder. "

Nu var det ju inte Nobelpriset i litteratur som jag främst vände mig emot utan det faktum att vi låter en handfull "experter" i så hög utsträckning styra våra liv och åsikter. Som om våra egna tankar och val inte skulle duga.

 

[walium]

Re: Myter, sagor och respekt

"Eskapism kommer nog inte vara negativt alls snart. Varenda kotte sysslar ju med det idag."

Kan det tänkas kom en motreaktion mot den rena eskapismen efterhand som den blir mer utbredd och accepterad? Oftast är det ju just accepterade och välkända normer och ideér som man gör uppror emot.

 

[Kitzune]

Re: Myter, sagor och respekt

Nu var det ju inte Nobelpriset i litteratur som jag främst vände mig emot utan det faktum att vi låter en handfull "experter" i så hög utsträckning styra våra liv och åsikter

Du skrev: Ibland känns det nästan som om litteraturkritiker har en oskriven lag som säger att: "ju mer svårläst och okänd en författare är desto bättre är han eller hon".

Det var det jag svarade på. Nu förstår jag inte alls vad du menar, talar du för dig själv eller andra?

/Alexander Gyhlesten

 

[Krille]

Re: snobberier, definationer och småsaker?

"Om vi säger som så att alla författare till skapelsemyter (nedtecknare kanske man ska säga om dem) faktiskt tror på vad de skriver så låter vi dem ha det så och respekterar dem genom att inte kalla deras verk för fantasy."

Där tror jag att du har en rätt viktig distinktion: fantasy är författad, medan skapelsemyter är nedtecknade.

"Men dagens samhälle är ju knappast samma sak som det romantikerna reagerade på."

Strukturellt och formmässigt, nej. Däremot har vi en hel del gemensamt idéhistoriskt, bland annat just den där nytto-aspekten av världen.

 

[chrull]

Re: Myter, sagor och respekt

Hm. Ja, varför inte. men det lär nog dröja ett tag.

Den som lever får väl se antar jag.

chrull

 

[walium]

Re: Myter, sagor och respekt

"Du skrev: Ibland känns det nästan som om litteraturkritiker har en oskriven lag som säger att: "ju mer svårläst och okänd en författare är desto bättre är han eller hon"."

Ja, fast litteraturkritiker gör väl mer än att bara dela ut Nobelpris? Det var inte den delen jag irriterade mig utan att de, med vår tillåtelse "bestämmer" vad som är bra och dålig litteratur. Så kallad "populärkultur" ses sällan med blida ögon vare sig det gäller litteratur eller musik.

"Nu förstår jag inte alls vad du menar, talar du för dig själv eller andra?"

Känner du inte det massiva stöd som jag har ifrån hela Sveriges befolkning? Folk står ju utanför mitt fönster med stora plakat och skriker mitt namn.

 

[Kitzune]

Re: Myter, sagor och respekt

Så kallad "populärkultur" ses sällan med blida ögon vare sig det gäller litteratur eller musik

Personligen tycker jag det är lite bra att de inte lägger sin näsa i blöt de inte fattar ett jota av, så från min sida ser det bra ut.

Känner du inte det massiva stöd som jag har ifrån hela Sveriges befolkning?

*sprak* Walium? Är du kvar? *sprak* Jag håller på att förlora kontakten här! Är du kvar?

/Alexander Gyhlesten, använde knäckebröd i telefonluren-tricket

 

[Feliath]

Håller helt med

Det är helt barockt att man kan påstå att t.ex. Proust är bättre än Enid Blyton...(och nu menar jag allvar, det här är inte sarkasm)

Vilken "bildad" person som helst värd sitt salt borde veta att kvalitet är fullständigt subjektivt, så det enda som egentligen kan användas som ett mått på kvalitet (även om man inte borde mäta det alls) är hur många som gillar något. Om det betyder att Big Brother och tantsnuskromaner är det bästa som finns i sina respektive uttrycksformer, tough noogies, herrar Proustälskare, era åsikter är i minoritet.

Jag kan ärligt talat inte fatta att dagstidningarna upplåter hela sina Kulturdelar åt sådana elitistpretton som sitter på dem nu. Man borde ju skriva på så sätt att så många som möjligt faktiskt vill läsa. Som det är nu betraktar antagligen huvuddelen av läsekretsen som ett sorts bihang till serierna (Själv läser jag bara dem och datorspelsspalten på torsdagar; jag har inget till övers för någon som påstår att en gigantisk röd tratt har ett budskap på något sätt).

/Feliath - Proust är iofs ett dåligt exempel, han är sämre än Enid Blyton enligt vilken värdeskala som helst

 

[Guest]

Coolt [OT]

observera att jag aldrig har sagt att den därmed är bra

Å vad skönt att höra... Jag trodde till en början där att du var helt ocool som gillade bibeln... Vilken tönt alltså tänkte jag... men sedan såg jag ju det att du inte tyckte att bibeln var bra... Och då tänkte jag... vad cool han är...

OBS: Detta inlägg innehåller ironi

 

[Feliath]

Mac Hall #161 [NT]

Jag kom ihåg den och hittade den på 30 sekunder, så tro inte att jag arkivdykt en massa nu

Fine! OK! Det här är inte NT alls! Jag ljög! är du nöjd nu?

/Feliath - eftermiddagsbisarr

 

[walium]

Re: Håller helt med

Kulturkoftor i allmänhet är alldeles för benägna att bli rent elitistiska. Istället för att betrakta sig som avskilda ifrån resten av folket med en barriär av god smak så borde de arbeta för upplysning och förståelse. Att läsa serier är bättre än att inte läsa alls. Att förmdela att det finns alternativ eller författare som fångat aktuella tankar är bättre än att avfärda en majoritet av omgivningen som obildbara. Varför skulle någon vilja lyssna på en torr medelålders akademiker som kan tala fem språk flytande men svimmar så fort han kommer i kontakt med en vanlig industriarbetare?
De borde arbeta för att öppna folks ögon för alla former av litteratur och läsning istället för att bara lovorda samma, gamla utjattade namn. Fast nu är det väl mest läraren i mig som håller på och yrar.

Nu är folkmassan helt i extas av mina tänkvärda ord. Titta, där är till och med några kvinnor som kastar i sina underkläder!

 

[Eksem]

Re: Håller helt med

"så det enda som egentligen kan användas som ett mått på kvalitet (även om man inte borde mäta det alls) är hur många som gillar något."

Tjurbajs. Det kan man inte alls det. Hur många som gillar något beror rätt mycket mer på hur lättsmält och lättillgängligt något är, än på hur bra det är.

Kvalitet kan inte mätas objektivt.

 

[Quan'talis]

Övningsuppgift för ikonoklaster.

Ibland känns det nästan som om litteraturkritiker har en oskriven lag som säger att: "ju mer svårläst och okänd en författare är desto bättre är han eller hon". De verkar inte anse att riktigt läsning är något för den breda allmänheten, utan reserverat för ett gäng dammindränkta akademiker

Tja, som tämligen dammindränkt akademiker (fast jag städade faktiskt igår, så jag är bara dammindränkt rent bildlikt talat) och deltidslitteraturvetare måste jag protestera lite. Den form av litteraturkritik som du kritiserar har fått rätt mycket däng av diverse akademiker på sista tiden (de senaste 30 åren eller så), delvis av samma orsaker som du framför.

Alla litterära konventioner är bara konstruktioner. Påhitt. En lång rad av dammiga akademiker som kommit överens om vad som är bra. Det enda man behöver göra är att säga att man inte är med på bluffen, lägga upp fötterna på bordet och plocka fram serietidningarna. Om man vill kan man kasta suddgummin också.

Det enda man måste tänka på är att om du vill få andra att acceptera dina idéer måste du kunna säga varför. Visserligen kan man sitta och säga »det är bra för att jag tycker att det är bra, och jag tycker att det är bra för att det är bra«, men det kan de dammiga akademikerna också säga, och sen blir det den som har flest suddgummin att kasta som vinner. Så länge man bara säger att det som man själv tycker att är bra måste vara bra kommer man bara att bli hörd av det fåtal som tycker samma sak. Och om man utvidgar det till »om många människor tycker att det är bra måste det vara bra« blir man tvungen att försvara David Eddings. Idel fallgropar, alltså.

För också om man inte tycker att just de böcker som »litteraturkritikerna« talar om är de bästa böckerna så tycker man antagligen att det finns böcker som är bättre än andra. Brott och straff är bättre än Sagan om Ringen. Det är ingen smakfråga, det är ett faktum. Jag har läst Sagan om ringen ett tiotal gånger och Brott och straff bara en gång, men det ändrar ingenting. Det finns böcker som är bättre än andra.

Och nu kommer dagens övning: bevisa att Sagan om ringen är lika bra som Brott och straff, utan att använda argumenten »jag tycker att den är bättre« eller »mycket fler männsikor känner till den«.
Innan dess har du ingenting på barrikaderna att göra, pojk.

JPS

 

[Quan'talis]

Re: Myter, sagor och respekt

Kan det tänkas kom en motreaktion mot den rena eskapismen efterhand som den blir mer utbredd och accepterad? Oftast är det ju just accepterade och välkända normer och ideér som man gör uppror emot.

Tja, för att citera Ursula Leguin, som är en mycket klok kvinna (och som tydligen skrivit en femte Earthsea-roman. Det blir inga pengar över den här månaden heller):

»Fake realism is the escapist literature of our times«

De allra flesta eskapisterna dras inte till Robert Jordan utan till Danielle Steel. Tyvärr. Det blir inget uppror, det blir en ny bil och nya gardiner i vardagsrummet.

JPS

 

[walium]

And the crowd goes wild

"Det enda man måste tänka på är att om du vill få andra att acceptera dina idéer måste du kunna säga varför. Visserligen kan man sitta och säga »det är bra för att jag tycker att det är bra, och jag tycker att det är bra för att det är bra«, men det kan de dammiga akademikerna också säga, och sen blir det den som har flest suddgummin att kasta som vinner. "

Jag trodde att du visste att jag var en jävel på att kasta sudgummin.

"Så länge man bara säger att det som man själv tycker att är bra måste vara bra kommer man bara att bli hörd av det fåtal som tycker samma sak. Och om man utvidgar det till »om många människor tycker att det är bra måste det vara bra« blir man tvungen att försvara David Eddings. "

Aaaarrrrggggghhhhhh!!! *springer runt i cirklar och skriker*

"Och nu kommer dagens övning: bevisa att Sagan om ringen är lika bra som Brott och straff, utan att använda argumenten »jag tycker att den är bättre« eller »mycket fler männsikor känner till den«. "

Pojk?
Jag kan ge mig upp på barrikaderna precis när jag vill och säga precis vad jag vill. Problemet är väl snarare att ingen lyssnar på mig om det jag säger inte åtminstone låter vettigt. Jag erbjuder ingen personlig guide till bra eller dålig litteratur, jag påstår inte heller att min litteratursmak är den enda rätta. Jag tänker inte heller jämför "Sagan om Ringen" mot en bok som jag aldrig har läst (sorgligt men sant). Vad jag menar är att litteraturkritiker borde ägna sig åt andra aktiviteter än att hylla obskyra böcker och dunka varandra i ryggen. De försöker inte ens att beblanda sig med eller prata med den vanliga bokläsaren. Det finns åtskilliga pinnhål mellan "Brott och straff" och "Susanne Ljungs stora bok om skönhet". Folk borde läsa mer och varierat, inte "rätt". Förtstår du min poäng? Läsning i alla dess former är någonting positivt. Att inbilla sig att vissa böcker är förmer än andra bara för att någon välutbildad stropp säger det är bara strunt. Varför skulle din kompis eller din morsas åsikter vara mindre värda bara för att de är vanliga människor?

 

[Quan'talis]

Re: And the crowd goes wild

Pojk?
Jag kan ge mig upp på barrikaderna precis när jag vill och säga precis vad jag vill. Problemet är väl snarare att ingen lyssnar på mig om det jag säger inte åtminstone låter vettigt. Jag erbjuder ingen personlig guide till bra eller dålig litteratur, jag påstår inte heller att min litteratursmak är den enda rätta. Jag tänker inte heller jämför "Sagan om Ringen" mot en bok som jag aldrig har läst (sorgligt men sant). Vad jag menar är att litteraturkritiker borde ägna sig åt andra aktiviteter än att hylla obskyra böcker och dunka varandra i ryggen. De försöker inte ens att beblanda sig med eller prata med den vanliga bokläsaren. Det finns åtskilliga pinnhål mellan "Brott och straff" och "Susanne Ljungs stora bok om skönhet". Folk borde läsa mer och varierat, inte "rätt". Förtstår du min poäng? Läsning i alla dess former är någonting positivt. Att inbilla sig att vissa böcker är förmer än andra bara för att någon välutbildad stropp säger det är bara strunt. Varför skulle din kompis eller din morsas åsikter vara mindre värda bara för att de är vanliga människor?

En mycket kreativ lösning. Formulera om frågan så blir den lättare att svara på

Nu ska jag avslöja en hemlighet. Man tala inte om det för någon.

Litteraturkritiker är också vanliga människor. De rekommenderar de böcker de tycker om och kritiserar de böcker de inte tycker om och hoppas att ingen ska få reda på att de inte heller läst Brott och straff. Om en litteraturkritiker hyllar en bok du aldrig hört talas om är det inte för att han vill antyda att du är dum och att de böcker du läser är dåliga, utan för att han tycker om den där obskyra boken och vill att andra också ska läsa den. De vill att du ska läsa den och få uppleva precis lika mycket som de upplevde. Litteraturkritikerna älskar dig, men de är inte så bra på att visa det.

Om en litteraturkritiker säger eller antyder att fantasy är skräplitteratur så kan vi som läser och tycker om fantasy reagera på två sätt. Antingen förklarar vi krig och plockar fram nitlädret och dubbelyxan, eller så försöker vi förstå varför kritikern inte tycker om fantasy. En ganska kvalificerad gissning är att han inte har läst särskilt mycket fantasy, men att han ändå på något sätt känner sig förpliktad att veta något om genren. Att veta saker om böcker är trots allt hans yrke. Så han säger något som han har för sig att rätt många andra kritiker har sagt så är han på den säkra sidan. Det är trots allt inte så många som läser fantasy, och dessutom spelar det ingen roll vad fantsyläsare tycker för de vägrar ändå läsa litteraturkritik i protest mot att Sagan om Bilbos återkomst fick dålig kritik 1973.

Dessutom finns det ju faktiskt en möjlighet att litteraturkritikern helt enkelt inte tycker om fantasy.

Så nästa gång du ser en litteraturkritiker, häng tillbaka dubbelyxan i höftskynket och försök prata med honom i stället. Litteraturkritiker är också människor, men de är inte så bra på att visa det.

JPS