Zoth-Ya;n113994 said:
Minns du ditt första rollspelspass? När var det, hur gammal var du?
Vad spelades, osv?
/Nyfiken
Väldigt sent 1995 eller tidigt 1996, så någon gång mellan December 95 till Februari 96. Jag var 16 år (16.5 om man ska vara mer exakt), så jag var rätt sent ute med Rollspel, och figur/brädspel (som t.ex Warhammer, Blood Bowl, mm) också för den delen.
Det var en sån där grej, när jag väl hittade dem, så var jag direkt fast i dem. Jag hade så många olika bitar av mina hobbys (fantasy böcker, tvspel, film och tv-serier, serietidningar, etc) att det skapade en ram med ett stort roll/bräd/figurspels-format hål i mitten, och jag visste inte ens att det hålet fanns där... föränn jag då hittade roll/bräd/figurspel. Runt ca November 1995 var första gången som jag ens "fick reda på" att det fanns något som penna och pappers rollspel, eller figurspel som Warhammer mm, eller hela den biten av våran hobby som går långt förbi stadiet utav t.ex "Monopol" eller "spela poker" eller andra sådana grejer som "normala människor" spelar... innan dess så fanns den informationen helt enkelt inte alls i mitt huvud.
Mitt minne från mitt första spelpass är oerhört vagt. De saker jag är 100% på är att det var Drakar och Demoner (som jag ju sen efter hand som åren gick lärde mig att vad vi spelade var en DoD 2 + DoD Expert + DoD 3 + DoD 4 + mängd husregler typ av en grej). Sen vad jag är någerlunda säker på är att vi var fyra, kanske fem spelare (en vilket hade spelat mycket innan, och som våran SL hade tagit med i gruppen för att hjälpa oss nya spelare... de två hade ju spelat sådana spel sedan 80'talet tillsammans med deras kompisar, de är ju både en 4-6 år äldre än vad vi andra var). Där jag är rätt säker på att jag minns karaktärerna i gruppen. Jag spelade en människa som var riddare (mer om honom senare), en som spelade en halvlängdsman som var tjuv (så klart) vid namnet Dev, en som spelade en svart anka som var pirat (så klart) vid namnet "Kapeten Svartnäbb" (så klart) som hade krok på ena armen (så klart) XD ... och den fjärde var en dvärg krigare som jag inte minns namnet på, som spelades av den där veteranen. Om där var en eventuell femte spelare så minns jag inte vad denne var... kanske alv med båge av något slag.
Men vad som exakt hände under den spelomgången är mer osäkert. Jag har några vaga minnen, men de kan lika gärna ha hänt under ett senare spelpass. Där är specifikt 3 händelser som jag tror var med i första spelpasset. Vi slogs mot en Hydra, där min karaktär var den som tog rollen och platsen att hålla den upptagen, medan de andra (inklusive min karaktär) med faklor försökte bränna halsstumparna på den efterhand som jag (och ibland dvärgen) hög av dess multipliserande huvuden. Den andra händelsen är att med mitt, och stridens, första anfall... med ett enda mäktigt hugg av mitt bastardsvärd (perfekt slag)... så bröt jag ryggen på en Mantikora. Varpå striden mot den var över (dock så fick vi rätt snart en Minotaur över oss, som jag även där var en rätt stor anledning till att den dog... precis som med Hydran, och en mängd andra fiender, som våran grupp behövde slåss mot)... jag fick avlida Mantikoran dock, eftersom den inte var död än, den var paralyzerad pga den brutna ryggen, och jag ville ju inte att den skulle tvingas att lida och så ju. Den tredje händelsen var att jag tror tycks mig minnas att dvärgen grävde ner något vid en vägkorsning... exakt vad det var minns jag inte, om det hade med vårat uppdrag att göra, eller om dvärgen ville gömma undan utrustning till senare, eller vad det nu än var.
Min karaktär där, var den karaktär som jag ju fortsatte spela igenom alla åren som jag spelade DoD med den specifika SL'n (så från ca95/96 till ca 2003). Samtidigt så blev den karaktären vad alla andra karaktärer, som jag någonsin skapat och spelat, vägs mot. Och än så länge har jag inte skapat, och spelat, en enda karaktär som någonsin har lyckats mäta sig med honom. Den karaktären är min nr 1 favorit karaktär, så pass så att inom penna och pappers rollspel så har jag bara använt hans namn två gånger... på honom, och på min första Eon karaktär (där jag mer eller mindre försökte återskapa honom). Inom tv och dataspel dock, specielt inom fantasy, så använder jag namnet konstant, och faktiskt så är det "honom" som jag skapar varje gång jag skapar "min karaktär" i tv/dataspel. Mitt namn på denna sida kommer från honom också.
Så... Rhodryn Callahorn... min första rollspels karaktär någonsin. Han är människa, adopterades av ett barnlöst adelspar, som hittade honom längs en väg efter att hans föräldrar hade dödats av Orcher. Som yrke har han valt Riddare, men under en mängd år så har han mer varit en vandrande Riddare (vilket då tillslut ledde honom till alla de äventyr som jag spelart honom med). Blont långt hår... blå eller grå ögon (beroende på hans humör... jag totalt snodde det från Polgara i Eddings böcker, där hennes ögon ble grå när hon var arg... XD )... någon typ av ärr i pannan från när hans riktiga föräldrar dödades. Som personlighet är han väldigt mycket som jag är (jag har svårt att spela karaktärer som inte är på något sätt baserad på hur jag är)... så blyg, tystlåten, lugn, lång stubbin, snäll, tålmodig, "layed back", mm. Jag valde också att basera honom väldigt mycket på hur "goda" Riddare är i de Arturiska legenderna, göra det rätta, hjälpa de svaga och de i behov, aldrig starta en strid, heder, ridderlighet, etc. "The ultimat good guy and Knight" mer eller mindre. Det ända han inte är "god" på, är väl att han då så klart hatar orcher. XD Utrustningsmässigt sätt så var det ju alltid någon typ av medel till tung rustning, riddarsköld, och helst ett 1H svärd (Bastardsvärd i vanliga fall)... och så hade han ju så klart sin totalt svarta stridshäst, vid namnet "Faran" (så klart), som jag helt snodde från Eddings böcker om Spjuthök... för Spjuthöks stridshäst var svart, och hette Faran på svenska. XD
Hans namn, Rhodryn Callahorn, är helt klart stulna ur fantasy böcker som jag gillar. Jag ville ge honom ett namn som lät väldigt "ädligt", ett namn som kändes som att det skulle passa på en ung adelsman som är riddare. Men eftersom jag alltid varit dålig på att komma på namn... eller ja... jag är nog rätt bra på det, det är bara det att det tar mig evigheter att komma på något som jag gillar och som passar på karaktären... så vände jag mig till böcker. "Rhodryn" kommer ifrån en karaktär som heter "Rhodry" i Katharine Kerr's bokserier "The Deverry Cycle". Av någon anledning så läste jag alltid det med ett N på slutet, vet inte varför det blev så... men efter många år med det så kändes det mer naturligt att säga det så, plus att jag tycker det låtter bättre med ett N på slutet än utan. "Callahorn" kommer från Terry Brooks bokserie Shannara, där Callahorn är ett land någonstans i den världen. Jag gillade hur det lät, landets huvudstad har dessutom aldrig intagits, och det påminde mig lite om "Camalot" (Cama/Calla biten). Och när jag då satte ihop namnen till "Rhodryn Callahorn", så var det som det klickade... det lät bra, det kändes som att det passade, och jag kunde inte komma på något som lät bättre...plus att min SL höll med att det lät bra när jag frågade honom om namnet var ok som namn på min karaktär i spelvärlden.
Jag har haft många väldigt minnesvärda stunder med den karaktären, och jag har svårt att tro att jag någonsin kommer skapa en karaktär som kommer lyckas toppa honom. Jag har ju så klart tyckt om många andra karaktärer jag skapat sedan honom (väldigt få karaktärer som jag ogillat ju igentligen), och har haft många minnesvärda saker med dem också... men ingen av dem kan mäta sig med Rhodryn Callahorn.
Här nedan är mitt karaktärsblad med honom från back in the day... så vid det här laget är det snart 20 år gammalt. Grundegenskapsmässigt sätt hade jag tur med honom, för jag slog väldigt bra, och bara kanske 1 år senare så slutade vi slå fram grundegenskaper till DoD, och började köpa istället utefter 91ans regler. Notera min hemska skrivstill, och notera min dåvarande SLs snygga skrivstil på baksidan där han skrev upp de Riddar ideal som min karaktär var tvungen att följa. Och ja... det där är
den Nabakos, "Järnbitaren", från Svavelvinter, som Rhodryn har i sin ägo. Det svärdet räddade gruppen en gång när de blev inlåsta i en lagerbyggnad som sedan sattes i brand. Under en kort tid så var även Ebharing i Rhodryns ägo... men blev av det en natt. Medan han och hans kompanjoner låg och sov på Junker Hildurs värdshus så klev Kung Ottar in genom väggen, varpå alla så klart väktes (pga oljudet från när väggen förstördes) och flög ur sina sängkistor vilt stirrandes på vad som försigick, följt av att Kung Ottar promt steg fram till Rhodryns sängkista, tog Ebharing, varpå han gick ut genom nästa vägg, och försvann ut i den mörka snöiga natten igen... med 4 eller 5 oerhört yrvakna, förvånade, och skrämda, äventyrare som vilt stirrar på de nu två stora mörka hålen i sovsalens väggar. XD
Edit: Just det, det står inte på karaktärsbladet, men kort efter Svavelvinter så fick Rhodryn sin ena arm avhuggen... var på väg att dö, blev räddad och tagen till någon typ av skogsalvs stamms "hemby" i någon skog, där någon riktigt gammal alvkvinna la en typ av regenererings magi på honom, varpå över en mängd veckors tid så "växte" en ny, identiskt (minus så klart eventuella skador mm han haft tidigare), arm ut igen. Enda skillnaden var att han nu då har en väldigt klar rand på övre delen av hans ena överarm, där färgen på skinnet går från hans naturliga hudfärg till en väldigt ljus och lite lätt rosa hudfärg... som en bäbis kanske skulle ha som nyfödd, för att denne inte än så länge har haft sol och/eller ljus på sin hud tillräkligt mycket för att den ska förändras än.