Nekromanti Första rollperson?

Morgoth

Swashbuckler
Joined
2 Apr 2001
Messages
2,450
Location
Uddevalla, Västra Götaland
Jag råkar vara hemskt intresserade av vad vissa nyckelindivider på forumet spelade första gången -någonsin. Så självklart vill jag att ni alla gärna skriver något litet om er allra första rollperson.

Min egen var en stolt anka vid namn Boodie Bah (jag vet, dumt namn, men vem bryr sig?) i Drakar & Demoner. En ganska typisk anka, köpman till yrket, som hade en hel del fräckheter för sig. Han kallades ankpaté av en annan rollperson med jämna mellanrum, någonting som störde honom avsevärt -men han var en fredlig och förståndig anka, och gjorde således ingenting förhastat.
Boodie Bah var allas vän. Han bjöd på banketter mellan äventyren och köpte vigselringar i mithrill när en nära vän skulle gifta sig. Slutligen blev han bankrupt, men var lika glad för det. Under spelets gång blev han också biten av en stor ormliknande varelse, och saknade således i resten av kampanjen vänstra delen av sitt ansikte. Ganska morbidt, men störtskönt. (han smidde sig givetvis en ny "kind").
I slutet av den episka kampanjen bestämde sig Boodie tydligen för att inta ett kungarike vilket han skötte utmärkt, och som kung levde han lyckligt i resten av sina dagar.

/Mogge, [color:\\"green\\"]som kom på att ämnet förmodligen varit uppe tidigare, men... äsch, jag vill veta här och nu![/color]
 

Johan K

Gammal & dryg
Joined
22 May 2000
Messages
12,401
Location
Lund
Oj !!!! DET var en bra fråga !!

Å fasen !! Det är knappt så man kommer ihåg det. :gremcrazy:

Min första karaktär var en hob i SRR. Kommer dock inte ihåg vad den hette, men det kvittar hoppas jag. Hursomhellst, jag kommer ihåg att vi hadde ett gäng av hober, alver & om jag inte missminner mig nån form av svartfolk. Vi hadde ett eget läger som vi brukade utgå från.
Det var nog allt jag kommer ihåg, förutom då att vi hadde fruktansvärd skoj när vi spelade !!
 

Sodivra

Champion
Joined
15 Sep 2000
Messages
12,406
Location
Göteborg
Min första rollspel, oräknat rollpersonerna i "Stalin-leken" som var lågstadiefriform/strategi. (Fast jag kanske var SL där hela tiden?) var en jedi.

..i Drakar och Demoner. :gremcrazy:
Nej vänta förresten, innan dess så friformade vi ju ett scenario mutant i 4:an i eller 5:an.. Då var jag "Gubbe med robotöga" (Och de andra två spelarna också)
Den första rollperson jag inte skäms för idag :gremwink: var nästa, där hade vi börjat få koll på vad förkortningarna i monsterboken betydde och så.. (Vi hade Döda Skogen och Monsterboken och inga regler, fan vad klassiskt.) Det var kattmannen, även om jag inte minns vad han hette. Han var naturvänlig och fräsch, gjorde morgongympa varje morgon. Han var också paranoid. (Eftersom jag som spelare var det, vi var ju nya på det här. :gremsmile:) Han varade väl ett spelmöte (ifall man kan kalla det så) eller så, men jag minns att jag gjorde en till kattman efter honom..
 

LeJonklev

Swordsman
Joined
30 May 2000
Messages
520
He, min första rolleperson avr en kort, tragisk historia. Det var en smågangster i något cyberpunk-spel vars namn jag inte minns. Nämnda smågangster dog efter knappt fem minuters spelade när han ramlade över sopptunna med en mina i. Jag hann inte ens ge ett namn till den stackaren. Därefter dröjde det ett par år innan jag började spela igen och då var det som spelledare i Sagan Om Ringen. Därefeter kom alla rollpersonerna i ett rasande tempo.

/Johan
 

Rising

Vila i frid
Joined
15 Aug 2001
Messages
12,763
Location
End of the green line
Först: Boodie Bah var ett skitbra namn!

Jag fick inte chansen att göra min egen rollperson och spela med den förrän jag gick i fyran, tror jag. Då spelade vi Mutant och spelledaren ville att man skulle slå fram yrke och ras, vilket resulterade i att jag blev Ickemuterad människa och Officer (han slog om typ hundra gånger, för han förklarade att "det är inget roligt att spela om man inte kan skjuta någorlunda bra") å jag hatade rollpersonen redan från början. Till slut blev jag dödad av några punkare som turades om att skjuta på mig med en magnum när jag skulle klättra över ett staket.

Jag tror att jag spelade med halvlängdsmannen Snottil en gång, dock. Ja, det var nog den första rollpersonen jag lirade med som jag hade gjort helt själv. Han var tjuv och hade 17 i SMI. Jag hade skrivit alla värden med kulspetspenna, så varje gång något skulle ändras (som när några rövare skulle sno mina saker, eller när jag skulle bli skadad) så sade jag bara "äh, kom igen, det går ju inte att sudda bort" och så hittade SL på någon undanflykt som gjorde att jag fick behålla mina saker och vara oskadd.

Ganska lustigt. Jag kunde inte bli rånad, men jag kunde heller inte köpa något. Det konstiga var att ingen tyckte det var något konstigt med det.

Fast jag kommer inte ihåg någon rollperson jag verkligen spelade med LÄNGE förrän jag började spela Chronopia, faktiskt. Fram tills dess hade jag alltid varit spelledare mest hela tiden.

---

Jag kommer ihåg mina polares första rollpersoner, dock:

Philip hade ankan Hollywood. Han var skithäftig och raggade ankbrudar hela tiden.

Christopher spelade med en Jätte (!) som hette Basker.

Anders Broman spelade med en Balrog (egenkonstruerad varelse) som hette... "Balrog". (Broman hade lökig fantasi)

Anders Bergman spelade med en Krigare som hette Agorn och hade 18 i STY (han slog fram det när vi andra inte tittade... hmm...)

Henrik var en alv. Har glömt vad den hette, dock.

Isabelle spelade med en rollperson som min syrra hade gjort; "Idira -den sköna" som var en Spion (?) med en massa egenpåhittade vapen, såsom strypsnara och giftpiska (?!).

Marcus spelade med en dvärg som hette "Dumle". Vi tyckte det var skitroligt att säga "tala ur skägget!" varje gång han sa något.

---

Jag hade alltså sju spelare på mitt första spelmöte, och bland rollpersonerna fanns det både en balrog och en jätte... Och vi hade alltså egenkonstruerade raser, yrken och vapen redan första gången vi lirade! Det var fett rubbat.

/Rising
som tycker att det tråkiga med att alltid vara SL är att man har så få roliga rollpersoner att berätta om...
 
Joined
25 Jun 2000
Messages
1,243
Location
Stockholm,Svearike, Tellus, Vintergatan
Min allra första rollperson blev jag tilldelad... Så jag blev inte särskilt förtjust i honom... (blev i och för sig inte särskilt förtjust i min andra heller... :gremwink: men hur som helst...)
Min första rollperson var en robot (spelledaren ville slippa att räkna ut hur mycket mat man skulle ha o.s.v.) till nya mutant. Vi spelade det äventyret som följde med boxen (orkar inte kolla upp namnet) Han dog hur som helst när vi skulle fly i slutet av äventyret. Detta p.g.a. en sadistik spelledare...

Min andra rollperson gjorde jag själv däremot! :gremlaugh: Han var en högländar krigare (Chronopia) som med sin ljusalvs kamrat levde ett ganska dåligt liv... mest p.g.a. av en viss spelledare (samma spelledare som spelledde mitt första äventyr) Vi hade inget äventyr direkt.. utan bara "cruisade" runt i staden och gjorde korkade saker... Det hela slutade med att ljusalvs kompisen blev arg på min rollperson, vilket resulterade i att ljusalvens huvud klövs av ett utav mina tre tvåhandsvapen... (Hade en tvåhandsyxa, tvåhandssvärd och en glav) och allt detta mitt framför två svartgardister (stadsvakter) De bestämde sig snabbt för att jag var alldeles för farlig för att få gå lös på gatorna, så dom skjöt sedan ner mig med välriktat armborstskott i halsen.

Och vad hette denna rollperson då? Jo, han hette Hrun men det var inte jag som döpte honom utan spelledaren...
 

Legolas

Veteran
Joined
31 May 2000
Messages
80
Location
Gävle
Min första roll var en alv i SoR rollspelet. Jag kommer inte ihåg vad han var för slags alv, men han hette Korion Korp och lyckades med bedriften att slå ihjäl en av nyckelpersonerna i vårat första äventyret. Vad jag fick höra från våran spelledare senare så var det en gigantisk bedrift eftersom den slp var typ 5 gånger så mäktig som min roll. Den pilen visste vart den satt!

Legolas
 

Krille

Super Moderator
Joined
7 Feb 2000
Messages
29,540
Location
Mölndal, Sverige
Dä ha' ja' glömt!

Jag vet att det första äventyret jag spelade var en konvertering av ett D&D-äventyr till DoD1, och att vi stendog allihop när spelledaren tröttnade, men jag kan för all tobak i Fylke inte minnas vad det var för en. Jag har ett vagt minne att det var en typisk Legolas-klon, men inte ens det är jag säker på.
 

Insignia

Swashbuckler
Joined
8 Oct 2001
Messages
1,813
Location
Uppsala
Piskor är kul

"en massa egenpåhittade vapen, såsom strypsnara och giftpiska"

Jag trodde jag var ensam om den underliga tanken på giftiga piskor. Har inte spelat med en, men de finns bland vapenidéerna till ett av mina egna projekt...
 

Insignia

Swashbuckler
Joined
8 Oct 2001
Messages
1,813
Location
Uppsala
Min allra första rollperson var Vinda, en felicisk bard i DoD 4. Hon behärskade dolkar, men ägde ingen... så hon hamnade på äventyr obeväpnad. Om jag inte minns fel satt hon gömd bakom en buske medan de andra slogs mot argsinta orcher. Spelade bara med henne under ett möte, för det var på den tiden när vi ofelbart startade ett nytt äventyr varje gång vi spelade o_O
 
Joined
29 Jul 2001
Messages
814
Location
Stockholm.
Ojojoj...har svårt att minnas.

Den första som jag kommer ihåg var en brun anka till drakar o demoner expert. Minns inget namn, men han var en rolig figur. Han var ganska mycket en tasselhoff-klon...hade vilda upptåg. :gremsmile:
Minns speciellt när de letade efter bevis på att några köpmän var onda o han blev upptäckt på en båt dit han förföljt dem. Sjömännen jagade honom, så han flydde fort upp i masten (B4 i akrobatik :gremsmile:), väl där sinkade han förföljarna genom att hälla ut pengar han stulit tidigare. Sen högg han av ett rep o svingade sig över dit köpmännen stod, både de onda o de som de kommit för att handla med. De blev överraskade o innan de hunnit göra något tog jag min dolk o fick det att se ut som att jag skar av en penningpung från en av de onda männen, när jag i själva verket själv släppte den på marken. (Mycket i fingerfärdighet). Sen anklagade jag dem för att ha stulit från de på båten, titta bara i pungen. (självklart hade ju jag stulit från dem tidigare o lagt i den pungen, ädelstenar o lite tjafs). De gick hursomhelst på hela grejen, så de onda åkte i fängelse! :gremlaugh:

Det var roligt.
 

Feuflux

omjonasson.se
Joined
8 Jan 2001
Messages
5,025
Location
Linköping
Och vad hette denna rollperson då? Jo, han hette Hrun men det var inte jag som döpte honom utan spelledaren...

Aha, ett Terry Pratchett-fan. :gremsmile:
__________

Första gången jag lirade (Dod91 f.ö.) var nån gång 1992 tillsammans med 2 kusiner. Jag och han som inte var SL var båda halvorchiska krigare. Tror att nån av oss hetter Yrch och den andre Ird eller nåt sånt, ingen aning om vilken av dem jag var dock.

Kommer inte ihåg så mycket av vårt äventyrande, men jag vet att 2 halvorcher med bredsvärd lyckades spöa minst en drake. Innan någon lyckades lista ut det där med abs och naturligt skydd var det ju inget konstigt att hugga ihjäl en enorm eldsprutande best heller. :gremsmile:
 

Ackerfors

Alas, your rapids!
Joined
21 Jan 2001
Messages
7,475
Mmjaså... *tänka tänka*

Jag råkar vara hemskt intresserade av vad vissa nyckelindivider på forumet spelade första gången -någonsin.

Vilket land jobbar du för? :gremwink:

Nu ska vi se här... Det var hemskt länge sedan. Min allra allra första rollperson var till någon friformsvariant av Star Wars. Han var väl en jedi-wannabe men samma stolthet som Obi-wan och samma ljussabelfärdigheter som Jar Jar...

Min första rollperson till ett "riktigt" rollspel var nog min förångade dvärg till Eon. Det var en Drezin-dvärg som var med i ett magiker gäng som skulle ta över världen med en hord av vandöda. Dvärgen var jämt snäll (och jag var nybörjare) så han skulle värma ett bad åt en av hans kompanjoner. Alstrar 17 filament heliotropiska filament och fumlar (givetvis). Han låg i koma ett bra tag. Slutade i barmhärtighetsmord och en kort vandöd till...

Jag tror det var de första... :gremsmile:
 

Rosen

Myrmidon
Joined
9 Jun 2000
Messages
5,813
Location
Jakobsberg (Järfälla; 08-trakten)
Nämnda smågangster dog efter knappt fem minuters spelade när han ramlade över sopptunna med en mina i. Jag hann inte ens ge ett namn till den stackaren.

Wow, han klår faktiskt min första gubbe. Han var till Traveller och hette Solar Plexus. Jag minns just ingenting av honom, annat än att han dog efter en kvart eller så.
Vi hade landat på en seismiskt instabil planet med frätande atmosfär, och skulle undersöka en uråldrig pyramid där. Han hann gå uppför en lång trappa, komma upp på en plattform och titta ner i ett djupt schakt. Sen kom det ett litet jordskalv och jag slog uselt på mitt allra första tärningsslag, så den gode Solar ramlade på näsan och slog sönder rymddräktens hjälmglas. Den frätande atmosfären gjorde resten...

--
Åke
 

LeJonklev

Swordsman
Joined
30 May 2000
Messages
520
Jag fick inte ens slå ett tärningsslag. Spelledaren bara bestämde att tunnan var där och att jag dog. Var välf riform antar jag.

/Johan
 

Dilandau

Myrmidon
Joined
27 Sep 2000
Messages
4,901
Location
Stockholm
Ärligt talat så har jag glömt bort det helt. Jag vet inte ens vilket spel jag först spelade. Antingen Mutant eller kanske DoD expert. Sjag var nämligen den ständiga spelledaren, så det där med att vara spelare liksom smög sig på mig utan att jag märkte det.
 

Oldtimer

Slava Ukraini!
Joined
5 Feb 2002
Messages
4,458
Location
Göteborg, Lindome
Vi hade landat på en seismiskt instabil planet med frätande atmosfär, och skulle undersöka en uråldrig pyramid där.

Ahh, det gamla fina Travelleräventyret "Shadows", inledningen till "Secret of the Ancients". Det var fin känsla i det.

Jag är osäker på vilken som var min första rollfigur, dels eftersom jag mest varit spelledare, dels eftersom det var sååå länge sedan.

Valet står mellan tre olika, så låt mig få berätta om alla.

Den förste, Vomact (extra poäng till den som känner igen vilken bok jag stal det namnet ur), var en magiker i D&D vars far, farbror, farfar, etc varit krigare, medan han själv hade Sty 5 och knappt orkade lyfta ett svärd. Han hade dock Fys 18, vilket gav honom oförtjänt många livspoäng. Han hittade även någon slags magisk skyddsring på sitt första äventyr, vilket gjorde att han tillbringade varje strid vildsint vevande med sin dolk i närstrid istället för att hjälpa till med sina formler som en snäll magiker. Så småningom hittade han ett magiskt svärd som skänkte tre önskningar, så han använde en av dem till att önska sig styrkan och förmågan att slåss med svärdet. Äntligen kunde han göra sin släkt riktigt stolt. Tyvärr dog kampanjen ut strax därefter.

Den andre var en ung rymdskeppspilot i Traveller vid namn Will Travel, som blev utkastad ur scoutkåren nästan direkt. Hans enda färdigheter var Pilot-2 och Jack-of-all-Trades. Dessutom fick han med sig ett rymdskepp från scoutkåren. Med dessa närmast ofattbara resurser färdades han runt genom universum och ställde till oreda. Så småningom lyckades han hitta en avdelning av den ökända Psi Society och blev tränad psioniker. Tyvärr var han inget vidare på detta utan behärskade bara Telekinesi-1, med vilket han förmådde att flytta på 10 gram med tankekraft. Han och hans vänner bestämde sig då för att fuska i roulette på den största och rikaste spelplaneten i universum. Han vann 2,3 gigakrediter på rouletten innan de fann det för lämpligt att fly för livet. Efter en våldsam eldstrid hela vägen till rymdhamnen, tog de sig ombord på hans scoutskepp och startade. Tyvärr hade kasinot kommenderat upp två tunga kryssare som gav eld, så det återstod bara att slänga sig okontrollerat in i hyperrymden. Mis-jump. Skeppet kom ut i normalrymd 36 parsec bort, med närmaste stjärna 2 ljusår bort och endast vacuum i bränsletankarna. De svävar fortfarande omkring där i sin stålkista med 2,3 gigakrediter i plånboken.

Den tredje var en flitig student av Lankor Mhy i RuneQuest. Hans namn var Melker och hans forte var Kartritning. Hans övriga färdigheter låg på 25% och neråt, men på Kartritning hade han 100%. Ingen kunde bedöma en sned vinkel eller den exakta bredden på ett rum som Melker. Kartorna han producerade var de bästa någon äventyrargrupp någonsin haft. Trots sin dåliga stridsförmåga (kortsvärd 25%), var det Melker som räddade gänget i en strid mot Scorpion Men och Broos. Efter att ha missat sin motståndare i 24 rundor, insåg han plötsligt att det bara var han kvar av gruppen. Däremot fanns fortfarande hans motståndare i livet, plut ytterligare en som just fällt hans sista vän och nu närmade sig. I det läget samlade sig Melker och hans nästa attack blev en Critical som dräpte skorpionmannen han stred mot. I desperation snurrar han runt mot den siste fienden och gör en Impale som dräper även honom. Tyvärr dör kampanjen ut strax efter detta hjältedåd.

Allihop spelades i slutet av 70-talet, så jag är osäker på vilken som var först. Förmodligen den galne magikern Vomact.

/Mikael
 

Cybot

Mest spelbar
Joined
19 Oct 2001
Messages
4,738
Location
Helsingborg
Det är ganska otroligt att jag kommer ihåg det här

DnD(eller var det Dod?), någon version(versionen med bara Tjuv, Krigare, Dvärg, Alv och magiker plus kanske några andra yrken). Det var på ett hotellrum i österrike och jag var typ 8(detta utspelar sig alltså runt 1989). Jag spelade Magikern Ymoth. I gruppen fanns det jag. 1 alv, 1 dvärg och 3 krigare.

Äventyret gick i alla fall ut på att en kung i något kungarike skulle gifta sig, men folk undrade för att han hade agerat konstigt(han var typ förtrollad eller något).
Äventyret slutade ganska snabbt när vi rånade en lagerlokal som tillhörde kungen och smet iväg med en kvarts mille varor på ett skepp och begravde oss i reglerna för hur man byggde slott&fortifikationer för att vi skulle bygga vårat fäste.
Vem brydde sig om kungen. Man var rik!

Boffer spel i högsta grad.
 

Staffan

Myrmidon
Joined
7 Jun 2000
Messages
4,228
Location
Lund
Hrun barbaren är med i första Discworld-boken, The Colour of Magic. Han är en arketypisk barbar (och inte alls så klyftig som Cohen) som Rincewind och Twoflower träffar i ett ont tempel. Han har dessutom ett magiskt svärd som heter Kring, som är sämst i världen på konversationer ("Och sedan låg jag i en bortglömd gruva i hundra år...").
 
Top