Re: Lidande
Ångest = bra. Mer ångest = bättre.
Hejsan. Det finns andra vackra saker, det behöver inte röra sig om ångest, någonting som jag och Arvid har bevisat med vårt lilla känslospel i Tribe 8... hm, ja, det tycker jag iallafall... *skryta* (och nu känns det naturligtvis som om ni andra får alldeles för lite uppmärksamhet också, vänta bara, er tid kommer... jag har någonting speciellt planerat för var och en av er
).
Okej, lite om dina ångestspel: de är skickligt konstruerade, och visst, de rör, men dina rollpersoner verkar vara utsatta för någon sorts lidande på heltid. För visst är det mer dramatiskt om tillstånd plötsligt förändras till det sämre? Det måste bli en större upplevelse för både rollperson och spelare, en större kraft... ja, du fattar. Okej, okej, du vet antagligen bäst, men som
läsare blir ångestspelen mer intressanta om de innehåller någon sorts degradering av tillstånd, inte evigt lidande, från födsel (för då är ju rollpersonen... typ... van
).
Det var det jag ville ha sagt, ungefär. ^_^
/Mogge, skriver lite osammanhängande, men det blir ju mer humant på det sättet... eller hur?