Nekromanti Favorit i framtiden?

Foggmock

Myrmidon
Joined
26 Aug 2000
Messages
4,596
Location
Malmö
Det var en väldigt bred fråga, men jag ska försöka svara ändå.

In media res är nog ett av mina favoritverktyg som SL, och om jag inte minns fel betyder det 'i handlingens mitt'. Det är ett klassikt men ofta effektfullt sätt att starta nånting - i motsats till det klassiska men inte fullt så effektfulla med att låta en gammal vandrare stövla in på värdshuset med en karta. Har jag en bakomliggande intrig som ska gå som en röd tråd genom kampanjen så låter jag gärna den skina igenom lite i min första In media res, så att säga. Man kan beskriva ett slagsmål mellan två karlar på gatan som rollpersonerna får syn på som kanske tillhör två stycken ätter som ligger i fejd, eller kan de få bevittna en stöld, eller kan de vara mitt inne i en strid och så låter man dem handla och förklarar varför de var i strid så fort saker och ting har lugnat ner sig.

Framtidsgluttar är rätt mysigt också, men det används mest som ett berättartekniskt verktyg snarare än en inledning. Man kan beskriva rollpersonernas agerande i ett fältslag eller liknande men bara ge vaga detaljer angående mot vem och för vem de slåss. När man sen faktiskt slänger in fältslaget ska spelarna helst nicka igenkännande.

Vad gäller introduktionsäventyr till nya spel brukar jag spelleda dem som följer med i grundböckerna och kanske slänga in en del av de småäventyr som brukar dyka upp i andra moduler eller som egna produkter. De äventyren är oftast skrivna med just introduktion som syfte och är bra både för SL och spelare. Det bästa introäventyret tycker jag är 'En natt på Thermopolium' som sätter tonen och drar igång hela Piritkampanjen om man sköter det snyggt. Vildhjarta blev ju på ett sätt introduktionsäventyret till Dod6, eftersom det var det första som släpptes jämte Vinterskogens Hemlighet, och Vildhjarta gillar jag skarpt.
 

Quadrante

Grisbonde
Joined
14 Mar 2003
Messages
5,289
Location
Skellefteå,öjebyn,umeå
Några vanliga spelöppningar:

Några vanliga spelöppningar:

Stabulum Magica - rollpersonerna är på en plats de brukar hänga, tex den lokala tavernan, plötsligt kommer någon in "jag söker bolda män till ett farofyllt och svårt uppdrag" ... (kaske känns lite gammalt och simpelt, men rätt använt kan det nog funka, bara inte varje gång och på samma plats :gremsmile:

Notisen - ett skrivet anslag där någon erbjuder något till dem som utför något, kan nog läggas som subgrpp till ovannämnda.

Amicus noster - en kär vän/släkting , vapen- alt yrkesbroder/syster som man träffar, (antingen genom att man sökt upp denne, träffat denne av slump eller att denne sökt upp en) ber om en tjänst.. är också en variant av ovannämnda.

Vita mystiicum - är när spelarna tror att de spelar en historia, men att det rätt sent uppenbaras vad de egentligen spelar för äventyr.Kan nog sägas att många skräck och deckar historier försöker uppnå, med olika framgång..

in medias res - är en öppning som fler än de tror använder sig av.Som definitation är det när karaktärerna redan i äventyrets inledning är mitt uppe i äventyret.Det här är något som inte måste börja med en maffig laserstrid mellan tex ett stort maffigt rymdskepp och en liten snabb århundradets falken...
Tex.. karaktärerna dras in i en intrig mellan två politiska maktfraktioner..
..de går in på en bank som visar sig vara rånad..
..de träffar på en skadad person längs vägen..
...etc etc

sen har vi ju också den mindre fantasifulla, men ack så använda -

Alea Vitae - slumptabellen..


skulle kunna skriva mer, men jag frågar istället.. vad har jag glömt?

(skulle också kunnat fråga .. vad är poängen?)
 

Basenanji

Postd20modernist
Joined
4 Nov 2002
Messages
9,296
Svavelvinter (SPOILER)

Tja, jag är tjatig men måste ändå rekommendera "Svavelvinter" av Erik Granström.

Huruvida det är/inte är rälsat låter jag bli att diskutera utan koncentrerar mig på att försöka förklara varför jag tycker att det är så bra!

1) Det börjar dåligt...
Alltså, man reser hur j-a långt som helst på vinst eller förlust, till ett helvete i norr som stinker svavel. Väl där får man reda på att det inte går någon båt hem förrän om ett halvår!

2) Det kan fortsätta lite hur som helst...
Vad kom man för att göra? Något jag verklgen gillar med Svavelvinter är att rp kan starta med olika sorters uppdrag ! Nån är ute efter di onde Shaguliterna, medan andra har mer banala motiv. Äventyret ger alla en möjlighet.

3) Man interagerar med en självständig omgivning
Oavsett vad man gör och varför fortsätter spelvärlden att förändras och utvecklas självständigt. SLP:a står inte handfallna efter att rp har talat med dem, utan agerar efter sin egen agenda. Alla verkar ha sina egna motiv.

4) Det slutar inte som man tror att det ska!
Hur trist är det inte när spelet slutar på ett schablonmässigt sätt? Det...gör...det...inte i Svavelvinter...!

Kör hårt!
/Bas
 

Staffan

Myrmidon
Joined
7 Jun 2000
Messages
4,228
Location
Lund
"Ni sitter, fastbundna och näst intill nakna, i en stor befäst vagn. Vagnen i fråga, vet ni, dras av ett par gigantiska ödlor - så kallade mekilloter - och är på väg till slavmarknaden i Tyr där ni kommer att bjudas ut till högstbjudande."

Det är inledningen till introäventyret i Dark Sun-boxen. Alldeles lysande.
 

thark

Hero
Joined
16 Feb 2001
Messages
1,023
Location
Linköping
Re: Några vanliga spelöppningar:

Stabulum Magica - rollpersonerna är på en plats de brukar hänga, tex den lokala tavernan, plötsligt kommer någon in "jag söker bolda män till ett farofyllt och svårt uppdrag" ... (kaske känns lite gammalt och simpelt, men rätt använt kan det nog funka, bara inte varje gång och på samma plats.
Jag tänkte köra med en variant på det där i min nästa (AD&D) kampanj.

Traditionellt sitter ju rollpersonerna på värdshuset och pimplar öl när en köpman springer in och gastar något om orcher. Rollspersonerna traskar raskt iväg till dungen(*), och utforskar dungen.

När jag analyserar detta ur en hackåsmask-synvinkel verkar det ju uppenbart att bitarna med köpmannen som kommer och gastar, och själva färden TILL dungen, är överflödigt fluff som kan skäras bort.

Alltså, i denna variant sitter rollpersonerna på värdshuset och har precis gjort av med sina sista slantar på en omgång öl, när plötsligt golvet brister och de brakar ner i det gamla zombieinfesterade gravvalv som värdshuset råkade vara byggt över...



(*) Förhoppningsvis behöver jag inte förtydliga att dunge är slang / fulöversättning för "dungeon", den traditionella grottlabyrinten i ett hack-å-smask-äventyr.
 

Johan K

Gammal & dryg
Joined
22 May 2000
Messages
12,401
Location
Lund
Jag föredrar nog den varianten att de kastas rakt in i handlingen. Att spelarana råkara vara på rätt platts vid fel tidpunkt... Så de inte har nått annat val än att sammsas & att försöka överleva.
 
Top