Nekromanti Favoritsagor?

[Radioaktiv]

Det är inte krångligare än som så att jag är nyfiken på vad som är era favoritsagor. Själv trillar jag ofta också in på fabler eller mytologi också, och allt blandas ihop tills man har en awesome idé som man kan slänga in i valfritt rollspel. Så vad är era favoritsagor?

 

[Anarchclown]

Omöjligt att välja. Jag gillar verkligen Njals Saga. Räknas den? Förmodligen inte, den är ju mer en krönika eller intrigbok.

Annars är sorgliga sagor lite min grej av någon anledning, trotts att jag är ganska glad som människa. I den kategorin gillar jag nog Yuki-Onna väldigt mycket.

Om man får blanda in mytologi finns det hur mycket som helst. Den kinesiske bågskytten som skjuter ner en hel bunt med solar, massvis med grekisk mytologi, Gilgamesh med mera.

Annan favorit är Näktergalen av HC Andersen och Storklas och Lillklas, för att den är så otroligt fuckad sensmoral i. Samt en hel bunt av Grimsagor.

Växte upp med fabler.

Wooow... Insåg just att min favoritsaga förmodligen är Tusen och en natt. Tvinga mig inte att välja vilken av dem.

 

[Radioaktiv]

Välj en du riktigt gillar iallafall?

 

[Anarchclown]

Det var så länge sedan jag läste dem. Men jag har för mig att jag verkligen gillar Sinbad för att han är med om de mest bisarra grejerna hela tiden.

 

[Magnus Seter]

Trollkarlens hatt, om jag kan räkna den som en saga.

Tusen och en natt gillar jag också, mest för att jag fick en bok med lättläsat sagor från den när jag var liten, och den gjorde stort intryck på mig.

/M

 

[Radioaktiv]

Mumintrollet?

 

[Jocke]

Jag gillar verkligen när någon har plockat isär en saga i bitar och sen satt ihop den igen, typ som Valhall 13 - Balladen om Blader (finns med i sista "den samlade sagan" volymen).

Sen gillar jag Oscar Wildes Näktergalen och Rosen, Astrid Lindgrens Allra käraste syster (som jag i ärlighetens namn nog inte har hört eller läst sen barndomen) och det mesta som går att leta upp i gamla bland tomtar och troll samlingar.

 

[Ymir]

Alla som är illustrerade av Ivan Bilibin.

Sekundärt älskar jag alla sagor som Hollywood inte fått mig att bli urled på genom sin ASIRRITERANDE jävla enkelspåriga "most common denominator"-fetisch för att göra trettielva miljoner remakes på Askungen, Rödluvan, Törnrosa, Snövit och annat astrött material man redan blivit utsatt för tiotusen gånger om. GAAAAAAARGH. Varifrån kommer denna tendens att, utifrån ett gigantiskt globalt korpus av intressanta berättelser, bara rehasha samma 1% om och om och om igen tills jag vill klösa ögonen ur mig så fort jag ser de nya "Askungen"-filmaffischerna?

 

[Tell]

* Jonathan Livingstone Seagull
* Dinotopia
* Whitefang
* Konferenz der Tiere (Kästners)
* Artursagorna
* Ronja rövardotter
* Min fars drake

... Samt förstås de klassiska mytologiernas historier, men de räknas väl kanske inte.

... Och så får vi aldrig aldrig aldrig glömma Growltigers last stand, som fanns illustrerad hemma. Siameserkatter med långa knivar, sneda ögon och spetsiga hattar var en av mina favoritillustrationer då, och dikten var härligt rytmisk.

 

[Doktor Laser]

Den gamla ryska folksagan Ivan med ränseln, samt H.C. Andersens Elddonet. Jag har uppenbarligen någon grej för konceptet "soldat får foten, kommer över en märklig pryl och ställer till med jävelskap för alla i sin omgivning".
Särskilt Ivan med ränseln är skön, den känns så Pratchettsk, på något vis; där man till slut mest tycker synd om stackars Döden och Fan och St. Peter och alla andra som bara får en massa problem på grund av honom.

 

[slanfan]

Jag är ett stort fan av grekisk och romersk mytologi. men ärligt talat så är kanske rödluvan min absoluta favorit.

 

[Radioaktiv]

Alla som är illustrerade av Ivan Bilibin.

So very pretty

 

[Lukas]

Min favorit är Bilbo

 

[Ond bråd död]

Kejsarens nya kläder tycker jag är en fantastisk konstsaga som bara känns mer och mer relevant i dagens samhälle.