Favoritspel du aldrig spelat

Mörk Borg. Är inte alls OSRare, men älskar hur spelet väver in estetiken i sin tematik och hur det genomsyrar spelet.
 
Operation: Fallen Reich. Lifeboardet är ett underbart sätt att skapa karaktärer på. Reglerna är dock inte så smidiga vad jag kommer ihåg.

Good Society: A Jane Austen rpg. Gillar estetiken och hur det är tänkt att skapa en viss typ av stories. Min spelgrupp är antagligen inte rätt grupp för det. Vissa i gruppen skulle gärna göra det, andra klart mer tveksamma.
 
Spelet Smallville, som bygger på tv-serien med samma namn, innehåller en hel del intressanta regellösningar, och känns verkligen annorlunda. Men av någon anledning har jag aldrig varit riktigt sugen på att spela det. Kanske för att det känns väldigt intressant i teorin, men jag har (ännu inte) varit intresserad av att uppleva den typen av spel i praktiken.


Smallville är på min lista också, jag älskar allt med det spelt förutom att det är baserat på en tv-serie jag inte gillar och har bilder ifrån tv-serien i boken (det är aldrig snyggt, sluta med det)
Men numer spelleder jag en kampanj i Cortex prime, och kunnat plocka några av delarna ifrån smallville in där. Men jag är fortfarande sugen på att köra ett riktigt drama spel med Cortex reglerna.

Noir, Har jag spelat några spelmöten men alla kampanjer har dött efter ett eller två spelmöten av olika anledningar. Men just nu tror jag att min nästa kampanj jag speleder blir en ide som jag snott ifrån någon på det här forumet (Minns inte ditt namn tyvärr). att med Noirs regler spela gängmedlemmar i Gotham jobbande för någon av superskurkarna, och få leva med skräcken av att Batman kan dyka upp och spöa skiten ur dig. samtidigt där du behöver slåss emot andra gäng och inte hamna på din Boss dåliga sida.

Ars magica: jag har nu försökt starta upp det med två olika grupper och borda gångerna har det fallerat på att vi inte kan få grepp om hur man spelar det. Spelet är så coolt men jag har ingen aning hur man får det att fungera i praktiken. Men jag drömmer om att en dag få spela det.
 
Jag vet inte om jag skulle klassa det som en favorit, men jag har som en besatt skaffat fler exemplar av spelet, olika utgåvor och alla supplement som kom ut. Spelet i fråga är DragonQuest (SPI), från 1981.

Spelet är yxigt skrivet, och massor med fippliga regler som borde strömlinjeformas istället för egna små formler för hur man räknar ut skickligheten i olika färdigheter. Men, det har en dold elegans, och ett magisystem som utan att bli analyserat och formellt som Ars Magica ändå är väldigt uttrycksfullt och engagerande. Jag kommer med största sannolikhet aldrig spela det.
 
Någon version av Tékumel. Det är en så massiv värld att sätta sig in i, det finns en uppsjö olika spelsystem att välja bland (och uppenbarligen är inget av dem riktigt tillfredsställande eftersom det kommer nya hela tiden), och vad skall man ens göra i den världen?

Det här skulle vi kunna starta en helt egen tråd om, men jag kan inte låta bli att flika in en replik. Vad ska man göra? Samma sak som i alla andra fantasyspel! Många människor tänker för mycket när det kommer till Tekumel. "Det är bar å åk"

Over the Edge. Även här är huvudproblemet att ens komma på ett koncept för vad karaktärerna skall göra. Men det är ett fascinerande världsbygge.

Samma här, och en inflikad kommentar. 2nd ed innehåller några bra introäventyr. Kika på dem, så ger de en bra ledning!
 
Jag vet inte om jag skulle klassa det som en favorit, men jag har som en besatt skaffat fler exemplar av spelet, olika utgåvor och alla supplement som kom ut. Spelet i fråga är DragonQuest (SPI), från 1981.

Spelet är yxigt skrivet, och massor med fippliga regler som borde strömlinjeformas istället för egna små formler för hur man räknar ut skickligheten i olika färdigheter. Men, det har en dold elegans, och ett magisystem som utan att bli analyserat och formellt som Ars Magica ändå är väldigt uttrycksfullt och engagerande. Jag kommer med största sannolikhet aldrig spela det.
Jag ÄLSKAR DragonQuest! Det är verkligen knasigt på ett old school-sätt som många spel var rollspelens barndom. Det är oerhört charmigt. Vete fasen om jag skulle spela det as is idag men jag spelade en lite husreglad version med stor både framgång och iver i slutet av 90-talet och en bit in på 2000-talet.

Om någon startar en tråd likt denna men med spel de gillar men inte spelat på många år som de gärna skulle återvända till så skulle jag utan tveka tjoa DRAGONQUEST!!! fortare än någon annan.
 
Det finns nog många, men spontant:

Talislanta - (1st / 2nd ed) Ett enkelt och tilltalande regelsystem. Värld influerad av Clark Ashton Smith, Jack Vance och Lovecrafts drömvärld. Har ännu inte fått en chans vid spelbordet för att jag prioriterat att spela egna hemmabyggen.

Runequest - (2nd ed) Minns att jag läste om spelet i Rubicon och blev nyfiken men tog mig aldrig råd att köpa böckerna. Skulle vara kul att ha provat ett så klassiskt spel. Upplägget där äventyrarna måste initieras i tempel för att kunna avancera vidare verkar kul. Känns dock en aning mastigt att ta sig an.
 
Någon version av Tékumel. Det är en så massiv värld att sätta sig in i, det finns en uppsjö olika spelsystem att välja bland (och uppenbarligen är inget av dem riktigt tillfredsställande eftersom det kommer nya hela tiden), och vad skall man ens göra i den världen?

Här finns en bra tråd med råd om hur man slutar vara rädd och lär sig älska blomstertronen: https://odd74.proboards.com/thread/6117/run-empire-petal-throne
 
Jag kan också rekommendera den här boken som utspelas i Tékumel:

Den är läsvärd, och även uppföljaren Flamesong (också utgiven av DAW när det begav sig). De resterande romanerna är för all del också läsvärda om man gillar settingen, men det märks att Barker inte hade någon redaktör (och kanske också pga sjukdom inte orkade arbeta lika mycket med texten).
 
Fantasy!

Strax efter att jag kom tillbaka till hobbyn började jag titta runt på vad som hänt i Sverige och fick nys om Fantasy via forumet.
(jag köpte illa kvickt in allt material som publicerats :p )

Jag fullkomligt älskar känslan i Morcar och en del av äventyren. Regelboken är en njutning att läsa och jag hade t.o.m. med mig den förkortade att roa mig med på flygresan hem från kanarieöarna igår.

Ska jag spela något om inte är D100 så ligger Fantasy högt på listan.

Sista året har det dock varit enbart distansspelande och jag spelar i Ereb med Mythras. Det har visat sig passa alldeles utmärkt på distans med stödet i Foundry.

Fantasy däremot känns som ett spel där man ska sitta runt ett bord med en fet öl i handen, utförska Morcar, kampanjen i Underjorden och återbesöka Fjärran Faar med Spindelkonungens pyramid. Kanske med en avstickare till Ormgudens dal.
Nu blev jag lite ledsen i ögat.

C

edit: EON, skulle gärna spela, inte vara SL, i den världen frö en långsiktig kampanj
 
The Dying Earth. Och inte lär det väl hända heller - man behöver en hel spelgrupp som är Jack Vance-fans, och till råga på allt blir det ett mycket krävande översättarjobb om man ska översätta fraserna och fortfarande få dem att kännas Vance.

Vilket är synd, för särskilt den stora kampanjen är helt fantastisk!
 
Fantasy!

Strax efter att jag kom tillbaka till hobbyn började jag titta runt på vad som hänt i Sverige och fick nys om Fantasy via forumet.
(jag köpte illa kvickt in allt material som publicerats :p )

Jag fullkomligt älskar känslan i Morcar och en del av äventyren. Regelboken är en njutning att läsa och jag hade t.o.m. med mig den förkortade att roa mig med på flygresan hem från kanarieöarna igår.

Ska jag spela något om inte är D100 så ligger Fantasy högt på listan.

Fantasy däremot känns som ett spel där man ska sitta runt ett bord med en fet öl i handen, utförska Morcar, kampanjen i Underjorden och återbesöka Fjärran Faar med Spindelkonungens pyramid. Kanske med en avstickare till Ormgudens dal.
Nu blev jag lite ledsen i ögat.
Håller med. Även jag är oerhört svag för Fantasy!. Jag gillar idén med OSR men inte att de flesta OSR-spel ständigt försöker vara gammel-D&D om och om igen. Fantasy! faller inte i den fällan utan försöker snarare emulera OSR-känslan men med ett eget system. Och gör det dessutom bra.

Precis som du har jag allt till spelet men även jag har trots det aldrig spelat det. Så om jag skulle göra en lista över ospelade favoritspel istället för att bara nämna ett enda så skulle Fantasy! komma strax under Dungeon World.
 
The Dying Earth. Och inte lär det väl hända heller - man behöver en hel spelgrupp som är Jack Vance-fans, och till råga på allt blir det ett mycket krävande översättarjobb om man ska översätta fraserna och fortfarande få dem att kännas Vance.

Vilket är synd, för särskilt den stora kampanjen är helt fantastisk!
Jag tänkte precis skriva ungefär detsamma. Älskar spelet. Aldrig spelat.
 
Cthulhu Dark. Jag är inget fan av Cthulhu eller skräck i allmänhet, men jag utgår ofta från det här systemet när jag hackar egna grejer. För mig delar det första plats med Lady Blackbird bland bästa regelsystem ever.
 
Back
Top