Som vanligt är jag jättesnabb [kommentarer]
Det här var nog mitt favoritnummer. Det var mycket information om andra spel och eftersom jag inte spelleder något av spelen som Fenix säger sig vilja ha med, så brukar i regel inte de specifika spelartiklarna gagna mig så mycket. Jag gillar förresten det glansiga pappret på fram- och baksidan. Känns mer proffigt än det pappret som använder under 2004.
Nyhetssvepet
Jag tycker det är jättebra att spelen är markerade i kursiv stil, då jag kan ögna igenom lite snabbt och läsa mer om de titlar som jag känner igen och finner intressanta.
Coriolis
Själva intervjuen sade mig inte så mycket. Jag fick mer information när jag gick in på företagets hemsida precis när de släppte nyheten. Jag brukar i regel bli lite tveksam till en artikeln när halva dess utrymme upptas av bilder.
City of Villains
Datorspel brukar inte intressera mig, dels för att min dator inte pallar det men också för att jag anser att ASCII-spelet Castle har mer med rollspel att göra än de online-RPG som görs idag. RPG i datorvärlden handlar om att slåss och levla. Ta istället fram mer information om
äventyrsspelen, där gåtlösning och berättelse i regel brukar stå i fokus. Monkey Island kan jag ta som exempel, men ett spel jag spelade för någon vecka och verkligen gillade var det franska Fahrenheit (som finns med i numret). Första "scenen" i det spelet var grymt imponerande, både när det kom till stämning och spelarval.
Hmm, vad gick artikeln ut på egentligen? Det är ingen recension. Det är ingen direkt intervju. Mer en... övervakning över ett spel?
Spelmässan i Essen
Riktigt intressant artikel. Hade jag haft ett fast jobb så hade jag gärna plocka med mig ett par kompisar och dragit ner dit nästa år.
Fenix Brädspelsguide
Den här var suverän. Ibland blev förklaringen över vad spelet gick ut på rent spelmässigt lite omständigt. Eftersom jag spelat många av de där spelen redan och hört talas om andra så kändes det som att jag missat en hel del spel som är "ett måste, så en hel del recensioner gjorde mig sugen på att köpa något av de där liren. San Juan nästa!
"En spelplan i olljad massiv ek..." gjorde att jag började apgarva, för jag råkade läsa "ollad". När det senare fortsatte med "...där man spelar med glaskulor..." och senare jämfördes med Spank the Monkey så fick jag ta en lite skrattpaus. När sedan nästa artikel handlade om bomber så insåg jag att jag var tvungen att ta en paus i läsandet i någon timme.
Stentrollens dal
Här var en liten trevlig överraskning. Jag tycker det var trevligt att se sin egen rollperson få liv i texten.
walium hade förvisso skickat mig texten, men jag hade glömt bort att han sagt (om han gjorde det - orkar in söka i ICQ-loggen för att få reda på det) att han skulle skicka in den till Fenix. Det är ett bra flyt i texten och jag gillar de små detaljerna, fast jag har lite halvsvårt att se det framför mig hur jag kan skicka in rollpersoner i den här smeten och få dem att påverka utgången av trollens planer. Hur ska jag inspireras till att använda runtroll utanför dalen? Själv kan jag säga att Andreas har fångat min rollpersons tankesätt och hjälplöshet riktigt bra.
Något jag upptäckte här var att kolumnraderna var i osynk. När jag sedan kollade i de artiklar som jag läst så upptäckte jag att alla artiklar hade det. Det är
inte snyggt, så jag kommer att ge er banning för det. Det märkes tydligast i DoD6-artikeln då det var så liten text och raderna hamnade rejält fel.
I Stormens Öga
Jag läser inte scenarior i tidningen, för jag vet för det första om jag inte kommer att använda dem och för det andra om andra skulle vilja använda dem med mig. Så scenarior brukar jag alltid hoppa över för att "komma tillbaka till senare när jag verkligen sitter där och vill ha ett scenario". Det har dock aldrig hänt, då jag kan reda mig själv och använda andra källor som inspiration. Det tar högst lika lång tid som att läsa igenom och spelleda ett skrivet scenario, som jag i regel måste konvertera oavsett system.
Det hade varit bra om häftet hade sina egna klamrar också, så att man kan ta loss scenariot från själva tidningen och ha häftet bredvid. Vet att jag har sett den principen i någon annan tidning, men jag kommer inte ihåg vilken. Kan vara Kalle Anka eller något. Alternativt så plastar man in allting och bara har scenariot löst liggande i mitten, för själv tycker jag att det är mer praktiskt. Så länge det står någonstans på framsidan varifrån man fått scenariohäftet. Det saknades här.
Fansinspalten
Riktigt bra att det stod vad som fanns i artiklarna. Då slipper jag kolla upp sådant själv. Nu är det jag som ska smurfa iväg till Frispels hemsida och läsa artikeln om improvisation.
Tucsons demon
Bra artikel. Lätt att slänga in var som helst i en westernkampanj (om man ignorerar Tuscon) och texten inspirerade mig till lite egna idéer. Jag gillade de små förklaringar av exmpelvis Tong eller de små detaljerna, som vad de kinesiska slavarbetarna kallade Fook Yue. Saker som är lätta att komma ihåg men som förgyller ett speltillfälle.
Recensioner
Mestadels moduler, vilket inte intresserade mig. Ögnade igenom vad som nämndes om WoW-RPG:et. Kortspelen var rejält intressanta att ta del av (eftersom jag hellre köper ett främmande kortspel än ett främmande rollspel) och spelen var sådär intressanta. Fable har jag hört en del om och Fahrenheit har jag spelat. Jag håller inte alls med om åsikten om kontrollerna. De är stressande och bidrog till action-biten. Däremot tyckte jag sexscenen var råtöntig där man i takt skulle... ja, du förstår nog säkert.
Häxorna i Pereine
Välskrivet men när jag läste igenom namnen såg jag framför mig hur jag eld i lågor började skriva om hur menlöst det är att ta upp personlighetsbeskrivningar som man inte har någon nytta av. Om jag vill ha en beskrivning på något så vill jag kunna använda den till/mot mina spelare. Jag ogillar när saker skrivs enbart för spelledaren, utan jag gillar mer när en spelskapare skriver för spelaren. Det gick en bra stund innan jag förstod ens varför hela den här häxorden beskrevs...
...tills jag började läsa om väsendet. Då insåg jag var äventyrsmöjligheterna och vad skribenten hade i åtanke när denne först började skriva den här artikeln. Jag gillade verkligen "de är goda, men tvingas vara onda". Direkt så började min hjärna spotta ur sig lämpliga scenarion till hur jag skulle kunna använda häxorna. Äventyrsförslagen som kom med är snygga fasader på normala äventyrshookar. Det jag gillar med dem är att jag antagligen kan kombinera de alla.
Vettig artikel, men kunde ha haft bättre fokus även på spelledarpersonerna.
Doktor Grandottes vidunderliga blick
Det här äventyret läste jag mest för att jag är nyfiken på hur Götterdämmerung är tänkt att spelas. Det första som jag gillar är hur scenariot är strukturerat med bakgrund, sammanfattning, inledning och allt. Det är som hämtat från en imaginär textbok över hur jag tycker att man ska strukturera ett scenario. Klockrent! Meningarna jag läser är kärnfyllda och det blir nästan för mycket information bara på i ett stycke. Hade jag själv skrivit detta och skitit i utseende, så hade jag fetmarkerat de viktigare sakerna i varje "kapitel" så att det varit lättare att hitta.
Själva scenariot kändes lite Vidocq och Vargarnas Pakt i själva uppbyggnaden av scenariot. Det var en övernaturlig grej som allt kretsar kring och med en slutstrid så klarar rollpersonerna det. Känns för övrigt som samma struktur som ett vanligt DoD-äventyr, nu när jag skriver det här. I alla fall, det enda som saknades var allt runtomkring som finns i filmerna (som karaktärsutveckling), men eftersom scenariot antagligen begränsades av en sidmängd så är det förlåtet. Annars gillar jag att det är tydligt att skaparen har gjort efterforskningar.
Jag tycker det är lite synd att energin som lagts ner på scenariot inte har utnyttjats till fullo. Det här skulle kunna vara en sak som skulle kunna mynna ut i något riktigt bra. Tiden för när allt skulle hända var lite konstig ibland (det har gått en vecka, men folk reagerar som om det hände igår) och jag gillade inte direkt att det stod skrivet som att man skulle klara en massa slag för att komma vidare. Lite roligt tyckte jag dock att man var tvungen att vara en språkvetare för att förstå resultatet av lingvistikslaget.
I helhet. Ett ok scenario.
/
Han som är lite sliten mentalt
