Nekromanti Fenixartikel

[Ymir]

Om jag av någon anledning skulle få för mig att skriva en Fenixartikel som måste ha åtminstone någon slags vag, praktisk eller symbolisk, koppling till temat 'fängelser' och måste innehålla alver i någon form - vad skulle ni då vilja att det rörde sig om?

Knock yourselves out.

- Ymir, undrar

 

[Arfert]

...men va sjutton... jag leker också med tanken på en fängelseartikel till Fenix, med just alver...

(fast de är i Arcaria då, inte Mundana, så då blir det ju annorlunda, eftersom Eons och Sagas alver är olika)

 

[Christoffer]

Kan vi inte en gång för alla få en alv-fight där vi får se vilka alver som är de bästa alverna. Och de alver som förlorar åker in i finkan. Själv hyser jag ett stort agg mot alla korta alver och alla alver med spetsiga öron. MERP-alver är de enda jag kan med. Och ja, Burning Wheel alver fungerar nog de med, men ja, spetsiga öron...

 

[Ond bråd död]

Livstidsstraffen kan ju vara intressanta att kika på. Kanske sitter en del uråldriga alver i evigheter. Vad händer med alvernas redan sköra psyke då?

 

[Rising]

Artikeln skulle heta "Hur fungerar Utopia?" och den skulle ta upp problemet för spelledare och världsmakare att gestalta fantasifulla idealsamhällen med anspråk på trovärdighet.

Alver och andra älvfolk har en anrik tradition av att behandlas som Mary Sue-varelser: De är idealmänniskor på vilka författaren projicerar sina drömmar och önskemål om hur en perfekt värld skulle kunna se ut.

Men hur guldglänsande framstår egentligen utopin när man lyfter på stenar och kikar på dess baksida, eller när man börjar ställa besvärliga frågor om hur livet i samhället egentligen kan administreras?

Hur skall man låta lag och rätt fungera i ett idealsamhälle, egentligen? Hur är det med fattigdom? Vem styr? Finns det demokrati? Finns det populism? Hur stor frihet har medborgarna?

Här möts alltså dina båda ämnen: Några idealvarelser; alver (därmed förstås inte sagt att alver i alla rollspel är idealvarelser, men just här fokuserar vi på sådana) och fokus på en av de mörka sidorna hos ett samhälle; fängelser.

Jag såg ett avsnitt av Star Trek som handlade om hur mycket bättre saker skulle visa sig vara i framtiden; där de berättade att det inte längre fanns någon hungersnöd eller fattigdom.

Det kändes konstigt, tyckte jag. Om det nu finns ett överflöd på resurser, varför ökar då inte befolkningsmängden tills det att resurserna börjar ta slut? Finns det kanske lagar som begränsar befolkningtillväxten? Det låter inte särskilt ideelt. Eller är det så att man producerar mat i snabbare takt än vad befolkningsmängden ökar? Det låter inte heller bra, ety det ju är ett ekonomiskt slöseri. Kräver inte folk att deras skattepengar skall användas visare?

Det är när man börjar ställa idealsamhällen mot väggen på det här viset som deras fula sidor börjar märkas, och detta brukar många spelledare och världsknåpare ta vara på. De samhällen som från början såg ut att vara utopiska drömmar visar sig vid en närmare granskning vara byråkratiska kontrollapparater eller fulla av orättvisor. H.G. Wells Tidsmaskinen, till exempel (vars Eloi påminner rätt mycket om alver, förresten).

Detta skulle således kunna vara artikelns slutkläm: Vilka sådana här sätt skulle vi kunna använda för att visa på baksidorna hos idealvarelserna och deras samhällen? Hur skulle kommunistalver kunna gestaltas, respektive nattväktarstatsalver och Platons idealstat-alver?

Och allt detta skulle man kunna precisera med frågan: "När rollpersonerna har begått ett brott i idealsamhället, och blir dömda till fängelsevård, vad händer då? Hur hanterar egentligen ett idealsamhälle de personer som inte ställer upp på samhällets villkor? Hur framstår idealsamhället när man tvingas uppleva det från samhällets baksida - från en fängelsecell?"

Vad är det egentligen för typer man har som cellkamrater i ett älvfolks fängelse? Kanske räcker det exempelvis med att vara oattraktiv för att man ska bli utstött om man är en nymf?

 

[Ymir]

Det är mycket intressanta tankar, påminner om Le Guin-novellen 'The ones who walk away from Omelas', har du läst den? Om inte så borde du, annars finns en sammanfattning i Akashi-registret.

That being said så ser jag egentligen inte någonting särskilt eftersträvansvärt i fenomenet Mary Sue-alver, annat än möjligtvis den schyssta kontrast de kan skänka när man kastar in dem i en gritty historical fantasy-värld full av mörker, grymhet och ångest. Hade jag skrivit Eons nya alvmodul hade jag ansträngt mig fett för att få in en massa less likeable fenomen i deras samhälle, dock. Som det är nu har jag mest bidragit med input, men jag har fortfarande lobbyat för tex elitism, abortförbud, greko-pederast-förhållanden med mentorer, och lite sånt. För jag vill verkligen, verkligen inte ha Mary Sue-alver i Eon.

Men när vi nu är inne på Eon...alltså, det finns ett skäl att jag postade inlägget i Eonforumet

Visst, jag hade säkert kunnat presentera en del intressanta tankar i 'Hur fungerar Utopia'-grejen du föreslår, och jag har redan en dylik teoriartikel (om eurocentrtism i fantasy) liggande halvfärdig som jag kanske orkar fullborda någon gång. Men det är alltså en Eon-artikel jag åtagit mig att skriva här.

Kanske jag ändå kan få in lite av dina tankar, dock...jag ska fundera på saken. Jag har en lös idé som kanske...

- Ymir, grubblar

 

[Rising]

Det intressanta med Mary Sue-alver är ju när man bryter itu dem och visar deras mörka baksida. Jag har för mig att Eon har några nazist-inspirerade alver, och jag har för mig att Krille nämnt någon gång hur lustigt/oroande han finner det vara att så många ungdomar tycker det är häftigt med en ras med blonda, fascistiska übermensch.

Så länge man betraktar världen med deras egna glasögon så är de fantastiska, fulländade Mary Sue-propagandahjältar: De har alltid rätt, de har inga skavanker och de är tillika balls-to-the-walls-awesome.

Sen börjar man tänka; "men vänta nu... om man inte ställer upp på deras villkor, är de inte djävligt läbbiga då, helt plötsligt?"

Nå, om det inte finns möjligheter att göra den vinklingen inom ramarna för Eon's alver så förstår jag att jag är off. (Jag måste börja kolla i vilken forumsavdelning jag befinner mig innan jag skriver svarsinlägg!)

---

Jag har inte läst något Le Guin, men ska försöka lägga "The ones who walk away from Omelas" på minnet. Tack för rekommendationen.

 

[Mekanurg]

"The ones who walk away from Omelas" på svenska

Det är mycket intressanta tankar, påminner om Le Guin-novellen 'The ones who walk away from Omelas', har du läst den? Om inte så borde du, annars finns en sammanfattning i Akashi-registret.

En av de bästa och mest skrämmande noveller jag har läst. Finns på svenska i boken Röster i vinden.

 

[Fienden]

Re: "The ones who walk away from Omelas" på svenska

Vissa alver känner ju till sitt ursprung från stjärnorna och allt det där.

Skulle inte vistelsen på Mundana då kännas som ett fängelse? =)

//Kraetyz, fattar sig kort

 

[Dark Lotus]

hur alver håller sig diplomatiskt när dom har fångat in fiender och sådana djupa svårigheter.
Eller hur alver håller sina fiender i schackt i sina fängelser?

 

[Lycan]

Ponera att inåtvändheten består i att det biotropiska fältet blir så starkt att inga energier kan passera det, vilket gör känslomässig kontakt mellan varelser omöjlig (in effect; total oförmåga till empati eller på annat sätt koppla känslomässigt med världen).

Ponera vidare effekten Oubliette (Psykotropi 5) som gör just detta; förser offret med ett AT-fält så starkt att inga känslor kan passera det.

- L

 

[Blasphemy]

Skojar du med mig MR Ymir...
För mig är det ju helt och hållet självklart!

Du skall ju skriva om Harem i Västlanden.
http://en.wikipedia.org/wiki/Harem

Alver som är fångade och tvingas delta i alla slags depraverade akter

 

[Ymir]

aaaah...orientalism

Sure, det låter bra, men liksom; hur gör man någon form av plotthooks av det?

Visst hade jag kunnat skriva om harem som kampanjmiljö, jag filar ju på ett dogmaspel i genren, men hur många spelgrupper, seriöst, kommer vara ens remotely intresserade av något så nischat och begränsat? Bara det faktum att alla måste spela antingen kvinnor eller eunucker hade liksom verkat avtändade på många

Nej...det behövs liksom nån helt annan infallsvinkel, isfåfall.

- Ymir, resonerar

 

[Ögat]

Skriv om:
Panopticon - både smart,humant och skrämmande!

Tiden (vilket tidigare nämnts).
Om alver i vanliga fall inte bryr sig om tideräkning, utan enbart firar skördar och andra lyckosamma tillställningar - vad händer då i en miljö där inget skiljer en dag från en annan? Börjar de omvärdera sin syn på tid, eller ökar förbannelsens makt? Om människor driver stora juridiska processer för att bli benådade, eller drömmer om att fly, vad gör alver? Ansöker om att få dödsstraff istället?

Alvens förhållande till fängelset
Är fängelse ens ett relevant koncept för alver? Kan det inte betraktas som en befrielse att ifråntas rätten att bestämma över sitt eget bedrövliga liv? Är fängelse att se som en mild dom, medan till exempel exil är en bitter och hård dom?

Fantasyvärldens förhållande till fängelset
Har en fantasyvärld fängelser? Vilken funktion fyller de? Är dessa desamma som den "dungeon" som rollspelet en gång föddes i?

 

[Guest]

Jag skulle gissa att det är en ganska hård dom, med tanke på hur bittra Henea är på alla angående deras fängelsetid (för det var väl det dvärgarna gjorde, alltså fängslade dem?) men det beror ju troligen också troligen vilken stam man kommer från, är du forskningsintresserad och sådant kan du ju hålla på en lång evighet med bara teorier.

/Zorbeltuss

 

[Poseur]

Alltså om du måste skriva på en fenixartikel och inte på västländerna så tycker jag det vore sjukt awesome med Henéa's fängelsevistelse hos roghan-dvärgarna.
Det skulle ju också kunna fungera som ett slags äventyrsuppslag att spela fångar som fortfarande lever i gruvorna...

Och om det inte funkar så håller jag med Nallo. Hur alviska slavarna fungerar som sexslavar i västländernas harem.

/poseur kaffesug