wilper
Gubevars en rätt produktiv människa.
I går spelade w176, Korpa, Enhörning, Gnomvid och jag Fiasco. Jag tror att play settet hette Fiasco High.
Jag gick in i spelet med en omgång i ryggen, jag har spelat Harry Potter play settet en gång. Den omgången var dålig, så jag hade inga större förhoppningar.
Setup kändes som om den drog ut väldigt på tiden, att välja element tog tid, men att diskutera ihop vad de faktiskt betydde tog ännu längre tid.
I slutändan blev rollerna två tvillingsystrar, en homosexuell kille vid namn Jesus som var med i den högerkristna föreningen på skolan och två losers som hade ett synthband vid namn Apple Valley Columbine. (En referens till den tragiska skolskjutningen några år tidigare.)
--
När vi packade ihop nästan fem timmar senare var jag rätt nöjd faktiskt. Vi hade haft hyffsat trevligt när spelet väl kom igång. Men det kändes inte som att elementen vi genererat i början hade så jättestor inverkan på det som faktiskt blev bra. På det hela taget kändes det som att spelet inte bidrog så mycket alls till det som blivit bra. Och historien hade inte speciellt mycket Coen-känsla heller tycker jag, det var snarare ett direkt-till-DVD-drama i skolmiljö.
Jag hade trevligt, men jag undrar hur mycket av det som spelet som sådant stod för. Just nu känns det som att vi lika gärna hade kunnat friforma hela rasket och fått något som var bättre eller lika bra.
Har någon mer på forumet liknande erfarenheter av Fiasco?
Har vi valt dåliga play sets? Vilket borde man välja för att få den "riktiga" Fiascoupplevelsen?
Jag gick in i spelet med en omgång i ryggen, jag har spelat Harry Potter play settet en gång. Den omgången var dålig, så jag hade inga större förhoppningar.
Setup kändes som om den drog ut väldigt på tiden, att välja element tog tid, men att diskutera ihop vad de faktiskt betydde tog ännu längre tid.
I slutändan blev rollerna två tvillingsystrar, en homosexuell kille vid namn Jesus som var med i den högerkristna föreningen på skolan och två losers som hade ett synthband vid namn Apple Valley Columbine. (En referens till den tragiska skolskjutningen några år tidigare.)
--
När vi packade ihop nästan fem timmar senare var jag rätt nöjd faktiskt. Vi hade haft hyffsat trevligt när spelet väl kom igång. Men det kändes inte som att elementen vi genererat i början hade så jättestor inverkan på det som faktiskt blev bra. På det hela taget kändes det som att spelet inte bidrog så mycket alls till det som blivit bra. Och historien hade inte speciellt mycket Coen-känsla heller tycker jag, det var snarare ett direkt-till-DVD-drama i skolmiljö.
Jag hade trevligt, men jag undrar hur mycket av det som spelet som sådant stod för. Just nu känns det som att vi lika gärna hade kunnat friforma hela rasket och fått något som var bättre eller lika bra.
Har någon mer på forumet liknande erfarenheter av Fiasco?
Har vi valt dåliga play sets? Vilket borde man välja för att få den "riktiga" Fiascoupplevelsen?