Rising
Vila i frid
Re: Spel, skådespel och berättande
Det är valmöjligheter som används för att ta fram taktik. Att välja vilket kort man ska spela från sin hand ger alltså upphov till taktik, men det gör också spelsystem där man har att välja mellan olika stridsmanövrar såsom i Eon, och faktiskt så uppstår också taktik i något så enkelt som att välja vilken fiende man skall avancera mot i en stor strid med många inblandade (oavsett system).
Så taktiken kommer du typ aldrig ifrån, inte så länge du har valmöjligheter som är annat än självklara. I den här tråden, som handlar om att hitta system där man får möjlighet att lura varandra, är det helt omöjligt att undslippa taktiken, oavsett om vi skulle använda tärningar eller kort.
Enda skillnaden med kort och tärningar är att när ett kort har dragits ur talongen så kommer det inte att dras igen, vilket kan ge ledtrådar på ett sätt som tärningar eller roulettehjul inte förmår. I det här systemet utnyttjade jag det för att kunna hålla taktikvalen och stridsmanövrarna nere på ett minimum. Tärningssystem brukar tvingas innehålla väldigt många parametrar och valmöjligheter för att kunna ge upphov till tuffa avvägningar, just eftersom alla tärningsslag har exakt samma utgångspunkt.
Här räckte det med ja-eller-nej-frågor, satsning och ett moment där man får blanda in en valfri kombination av röda och svarta kort i leken, och då stylade jag. Jag skulle kunnat klara mig med enbart det första.
Nej. Kort i sig (såsom chanskorten i Monopol) har ingen taktik alls.
Det är valmöjligheter som används för att ta fram taktik. Att välja vilket kort man ska spela från sin hand ger alltså upphov till taktik, men det gör också spelsystem där man har att välja mellan olika stridsmanövrar såsom i Eon, och faktiskt så uppstår också taktik i något så enkelt som att välja vilken fiende man skall avancera mot i en stor strid med många inblandade (oavsett system).
Så taktiken kommer du typ aldrig ifrån, inte så länge du har valmöjligheter som är annat än självklara. I den här tråden, som handlar om att hitta system där man får möjlighet att lura varandra, är det helt omöjligt att undslippa taktiken, oavsett om vi skulle använda tärningar eller kort.
Enda skillnaden med kort och tärningar är att när ett kort har dragits ur talongen så kommer det inte att dras igen, vilket kan ge ledtrådar på ett sätt som tärningar eller roulettehjul inte förmår. I det här systemet utnyttjade jag det för att kunna hålla taktikvalen och stridsmanövrarna nere på ett minimum. Tärningssystem brukar tvingas innehålla väldigt många parametrar och valmöjligheter för att kunna ge upphov till tuffa avvägningar, just eftersom alla tärningsslag har exakt samma utgångspunkt.
Här räckte det med ja-eller-nej-frågor, satsning och ett moment där man får blanda in en valfri kombination av röda och svarta kort i leken, och då stylade jag. Jag skulle kunnat klara mig med enbart det första.