När du ändå tar upp det, vilken westerngenre är egentligen bäst och vilken är roligast att spela i?
Själv älskar jag Clintan och Leones dollartrilogin är ju det mest underbaraste man kan se, Ennio Morricones filmmusiksalbum är ett måste i varje hem. Även grisodlarwestern har sin charm, igår såg jag McCabe and Mrs Miller, en film jag själv tyckte var riktigt bra. Vill man se den ultimata är dock ändå The Unforgiven en favorit.
Däremot ger jag inte mycket för de gamla filmerna (de som Gillbrings kallar vita och svarta hattar) förutom om de är så överdrivna att det närmast blir parodi (three amigos?).
När norden gör västern går det förvånnandesig väl. Nybyggarna är visst ingen lättsam och skojig film att se på men ändå har även dne sin charm medan Korpen flyger också den går att se, trotts att den aldrig går upp mot en italiensk motsvarighet.
När det gäller vilken genre som är bäst att spela i skulle jag vilja säga att samtligga är ganska roliga. Alla har sin charm. Vill dokc säga att jag föredrar en blandning av John Wayne, spaghetti och grisodlarwestern. Laglös romantik tänker jag endast spela omman får vara en sliskig fransos på andra sidan atlanten och vita & svarta hattar är baa en genre man i möjligaste mål använder att rkydda upp spelledarpersonerna men inte bygger spel på. Ofta brukar dom karaktärer vi spelar med vara antihjältar eller extremt naiva och godtrogna.
