Nekromanti Finns det rollspel som är bra politisk propaganda?

Khan

Kondottiär
Joined
23 Apr 2014
Messages
4,531
krank;n317161 said:
Många rollspel porträtterar också våld som en konstruktiv, ofta nödvändig lösning på många problem. Och en ofta svartvit världssyn.
Fast är det rollspelen i sig, eller enskilda äventyr till dem? Om man ska vara petig.
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
15,523
Location
Göteborg
Jag tänker att rollspel, om vi bortser från spridningsfaktorn, har en starkt positiv och en starkt negativ faktor när det gäller effektivitet som propaganda. I den positiva hörnan ligger att det är väldigt involverande, och att man "är med om det själv" på ett sätt som jag kan tänka mig går djupare än passiva medier generellt gör. I den negativa änden ligger, som Mekanurg påpekade, att författaren inte har kontroll över berättelsen. Jag minns en kort kampanj i 3:16 där man åker runt i rymden och skjuter utomjordingar. I spelet finns en tanke om att man ska stanna upp och fundera på vad det är man egentligen sysslar med, men när min grupp spelade det infann sig inga sådana känslor, utan det var glatt speligt massmördande från början till slut. Ineffektiv propaganda där.

Men det finns nog utrymme för en viss typ av effektivt propagandaspel. Om Polaris kan tvinga fram en tragedi genom att se till att spelet inte kan sluta lyckligt så kan nog ett annat rollspel tvinga fram ett slut enligt ideologiska linjer.

Jag har funderat på att skriva lite rollspel som är mer politiskt laddade, men det har av olika anledningar inte blivit så. Inte medvetet, i alla fall. Kanske kommer jag en dag att skriva ett prokapitalistiskt rollspel, men det är inget som ligger i planerna just nu.
 

Mekanurg

I'd rather be different than indifferent.
Joined
17 May 2000
Messages
8,048
Location
Port Kad, The Rim
Det mest politiska spel jag har skrivit är nog Lemuria: "vilda södern-dieselpunk" (i ett pseudo-Antarktis) på 1930-talet. Fokus ligger på nybyggare som försöker skapa sig bättre liv i vildmarken. Återkommande fiender är Stalins hejdukar, Mussolinis busar, japanska militarister, amerikanska rövarkapitalister, marodörer (vildmarksbanditer) och slavjägare (vid denna tid praktiserades fortfarande slaveri i många arabiska länder). Settingen har ett antikolonialistiskt perspektiv och tar uttryckligen den vanlige medborgarens parti.

Jag skrev inte Lemuria som propaganda, utan för att jag hade en setting-idé som jag ville förverkliga. Viss inspiration kom från Per-Anders Fogelströms Stad-böcker.
 

Max Raven

T12-kultist
Joined
20 Oct 2009
Messages
4,346
Location
Malmö
Khan;n317195 said:
Fast är det rollspelen i sig, eller enskilda äventyr till dem? Om man ska vara petig.
Det beror som jag ser det lite på hur återkommande de dragen är.
 

entomophobiac

Low Prep High Play
Joined
6 Sep 2000
Messages
8,949
Location
Uppsala
Khan;n317195 said:
Fast är det rollspelen i sig, eller enskilda äventyr till dem? Om man ska vara petig.
Jag tycker absolut det är rollspelen. Om du har stridsregler och -färdigheter i 70% av din grundbok tillsammans med en nött stackars paragraf om hur social interaktion går till så finns det helt klart en tonvikt på våld. Du kommer spela det spelet erbjuder och då kommer vapentabellerna kunna förvandla även ditt gnostiska skräckrollspel till en nefaritslakt. ;)
 

Anarchclown

Swashbuckler
Joined
24 Apr 2010
Messages
2,365
Location
Stockholm
Samtidigt är fokus på våld och liknande inte bara en effekt av att rollspelen kom ur krigsspelen utan också för att det är sådant man inte lätt kan lösa med spelarskicklighet. Ett annat exempel är Gumshoes fokus på att generera ledtrådar då en "procedural" där man går runt och letar konstigheter på en hel brottsplats är typ omöjlig att visualisera i en vanlig rollspelsinteraktion. DVS reglerna finns där inte rollspelandet finns.
 

olaberg

Hero
Joined
1 Feb 2006
Messages
1,198
Location
Göteborg
krank;n317167 said:
Dels är de [rollspelsvärldarna] ju alltid rotade i verkligheten och speglar den alltid, och den bygger alltid på skapares erfarenhet av och tankar kring verkligheten.
Nja. En sagovärld kommer inte att uppvisa samma slags dynamiska komplexitet som den verkliga världen kan leverera. Och ja, den bygger på skaparens erfarenhet, men det betyder inte att den är verklig. Skaparens erfarenheter färgar skaparens förståelse av världen, och skaparens förståelse av världen påverkar av vad skaparen kommer att erfara (confirmation bias) för att spä på sin redan upprättade förståelse.

Och vad skaparen sedan väljer att återge och spela ut i världen kommer att spegla denna förståelse, lite oberoende av hur den verkliga världen (där politik äger rum mellan människor med en hel massa OLIKA världsförståelser och där faktiska naturkrafter och sociologiska samspel inklusive hur ekonomin böljar) beter sig.

I rollspelsvärlden kan både Guds allvisa hand OCH den medvetna proletära förtruppen OCH den balanserade marknaden av självägande bönder, hantverkare, samt köpmän OCH stabiliteten i det rasrena hobbitfylket OCH den visa alvdrottningen (den upplysta diktatorn) skapa ett lyckorike. Eller ett helvete. Beroende på skaparens eller spelledarens politiska preferenser.

Rollspel, liksom mycket politik, handlar om våra drömmar. Däri ligger både spelens effektivitet samt ineffektivitet som propaganda.

Kanske funkar rollspel politiskt bäst som satir, som skrattspegel, som medel att utmana all rosaögd entusiasm för diverse politiska idéer? Vad händer när vi kastar in det absurda äventyrargänget i spelskaparens väluppbyggda värld? Lite som verklighetens treåringar utmanar våra föreställningar om föräldraskap?
 

olaberg

Hero
Joined
1 Feb 2006
Messages
1,198
Location
Göteborg
olaberg;n317231 said:
Kanske funkar rollspel politiskt bäst som satir, som skrattspegel, som medel att utmana all rosaögd entusiasm för diverse politiska idéer?
Rollspel = litteratur i det här avseendet? Skulle det vara en hjälpsam liknelse? Litteraturen och rollspelen funkar bäst som empatiskapande förståelse för olika perspektiv, men effektiv propaganda är inte baserat på komplexiteten i verkliga skeenden och personligheter utan på bilder genererade med ganska breda penseldrag, inte sällan plakatplatta. Därför blir propagandalitteratur VÄLDIGT platt, och att detsamma skulle gälla för propagandarollspel?
 

McKatla

Utan titel
Joined
2 Aug 2010
Messages
1,112
stenhöna;n317093 said:
... Känns som det finns en underliggande ateism, eller avsaknad av gudsfruktan. Rollspel är sekulärt, akademiskt och vetenskapligt. Men det kanske inte var vad du menade?
Håller inte alls med! Tvärtom nästan; rollspel är en hyllning till det skapande ordet, till den kreativitet som INTE begränsas av vetenskap och trist akademia, utan släpper anden fri!
 

APM

Bläckfisk
Joined
9 Jul 2015
Messages
482
Tre solar;n317170 said:
Dog Eat Dog är av många anledningar ett exempel på rollspel som dålig propaganda, eller snarare: det är ett idé-drivet rollspel, som är dåligt. Men i kickstartern ingick ett sjukt smart propaganda-verktyg: en uppsättning av alldeles för många tärningar i fula färger.

Logiken är att de för många tärningarna kommer leta sig in i dina andra spel, och där tjäna som en konstant påminnelse om a) spelet, b) kolonisation, samt c) hur denna kolonisation inte är begränsad till "sin egen" kontext utan - likt en ful tärningar i lådan - blivit en del av allt.

Sjukt smart, om bara spelet varit bra!
Jag har alltid tyckt att dog eat dog har verkat som ett pricksäkert spel politiskt. Jag har dock aldrig spelat det så jag vet inte mer än vad som står i regeltexten. Men vad är det som gör att du tycker det är dåligt?
 

entomophobiac

Low Prep High Play
Joined
6 Sep 2000
Messages
8,949
Location
Uppsala
Anarchclown;n317230 said:
Samtidigt är fokus på våld och liknande inte bara en effekt av att rollspelen kom ur krigsspelen utan också för att det är sådant man inte lätt kan lösa med spelarskicklighet.
Jag tror många rollspel har stridsregler för att de förväntas ha det och för att grupperna som tagit fram dem alltid spelat andra rollspel som haft det. Med tanke på hur många trådar i vårt egna Rollspelsmakandeforum som handlar om stridsregler på olika sätt så känns det helt enkelt representativt för vad makare väljer att jobba med. Vad sedan olika spelmakares anledning är vete katten.

Men det finns helt klart ett mått av "propaganda" i varför det är så. Det är jag övertygad om. Saker som "ska" vara med, utan vidare eftertanke.
 

stenhöna

tellstory
Joined
5 Oct 2002
Messages
964
Location
Hamburg
Vimes;n317097 said:
Fast att utforska rollspelsmediet utifrån McLuhan kändes som en mycket mer spännande tråd att riva i! Hur kommer det sig att mediet rollspel är ateistiskt eller i varje fall sekulärt?
Äsch, jag kan nog inte tillräckligt om rollspelens historia för att göra sådana svepande omdömen. Rollspel kan kanske bättre förstås som "bara" ännu ett sätt att konsumera populärkultur, även om det har några särskilda kännetecken som inlevelse, fantasi, kreativitet, som t.ex. se på TV saknar. Jag vet inte heller om det finns några attitydundersökningar bland gruppen "rollspelare". Det hade kanske kunnat vara talande? Det finna annars något Linnéiskt bland rollspelens alla försök att kategorisera och systematisera. Jag tänker att det här är en modern systematik skild från religion, och därför sekulär. Systematik i sig är såklart inte sekulärt, som man kan se från skolastiker eller kabbalah och allsköns mystiker. Såklart en intressant frågeställning vad som är religion i ett system och vad som är materialism. Någon som känner sig manad att skriva en avhandling i de formella systemens historia?
 

stenhöna

tellstory
Joined
5 Oct 2002
Messages
964
Location
Hamburg
McKatla;n317234 said:
Håller inte alls med! Tvärtom nästan; rollspel är en hyllning till det skapande ordet, till den kreativitet som INTE begränsas av vetenskap och trist akademia, utan släpper anden fri!
Skapande har inget motsatsförhållande till materialism (i betydelsen att det inte finns någon metafysisk verklighet, ingen själ, ingen gud, etc).
 

McKatla

Utan titel
Joined
2 Aug 2010
Messages
1,112
stenhöna;n317293 said:
Skapande har inget motsatsförhållande till materialism (i betydelsen att det inte finns någon metafysisk verklighet, ingen själ, ingen gud, etc).
Det jag invände mot var alltså detta: "Rollspel är sekulärt, akademiskt och vetenskapligt."

På inget sätt nämnde jag materialism som åskådning, så jag vet inte varför du tar upp det. Kanske ser du en nödvändig koppling mellan materialism och det sekulära? Fast det spelar ingen roll för din poäng, så låt mig svara på den istället. Och där håller jag med i sak: självklart kan det finnas det plats för kreativitet även inom materialismen. Men även om det sekulära/materiaistiska perspektivet är möjligt i synen på rollspel är det en dimension jag ser som irrelevant för verksamheten. Vi leker när vi spelar. Punkt. Det har inga metafysiska implikationer alls, varken materialistiska eller motsatsen. Inte heller behöver du vara varken sekulär, teist eller av någon annan trosuppfattning. Rollspel är neutralt med avseende på vad spelarna tror eller inte tro.

De andra två dimensionerna ser jag däremot som felaktiga, för även om rollspel oftast har någon form av regler så är dessa mer lika sociala konventioner än naturvetenskapliga lagar, och de är absolut inte akademiska, i alla fall inte i de många rollspel jag spelar och uppskattar! Hade de varit akademiska till natur hade jag spelat dem, då jag har fullt nog av akademin i mitt yrkesliv.
 

Anarchclown

Swashbuckler
Joined
24 Apr 2010
Messages
2,365
Location
Stockholm
entomophobiac;n317247 said:
Jag tror många rollspel har stridsregler för att de förväntas ha det och för att grupperna som tagit fram dem alltid spelat andra rollspel som haft det. Med tanke på hur många trådar i vårt egna Rollspelsmakandeforum som handlar om stridsregler på olika sätt så känns det helt enkelt representativt för vad makare väljer att jobba med. Vad sedan olika spelmakares anledning är vete katten.

Men det finns helt klart ett mått av "propaganda" i varför det är så. Det är jag övertygad om. Saker som "ska" vara med, utan vidare eftertanke.
Praxis och propaganda är inte samma sak.
 

entomophobiac

Low Prep High Play
Joined
6 Sep 2000
Messages
8,949
Location
Uppsala
Anarchclown;n317313 said:
Praxis och propaganda är inte samma sak.
Men praxis torde kunna vara sprungen ur propaganda, tänker jag. Eller åtminstone en itutad villfarelse med osäkert ursprung. En "meme", utan ett aktivt medvetande bakom dess spridning.
 

erikt

Hero
Joined
21 Feb 2014
Messages
1,299
entomophobiac;n317228 said:
Jag tycker absolut det är rollspelen. Om du har stridsregler och -färdigheter i 70% av din grundbok tillsammans med en nött stackars paragraf om hur social interaktion går till så finns det helt klart en tonvikt på våld. Du kommer spela det spelet erbjuder och då kommer vapentabellerna kunna förvandla även ditt gnostiska skräckrollspel till en nefaritslakt. ;)
Att ett rollspel har tonvikt på våld innebär inte att det gör propaganda för våld.
För att något skall kunna kallas "propaganda" så anser jag att det måste finnas ett medvetet försök att sprida någon viss åsikt, inte bara att man kan hitta en åsikt i det.

Ytterst få rollspel gör propaganda för någonting - utom då kanske idén att rollspel är kul och bör spelas.
 

RasmusL

Champion
Joined
15 Jan 2012
Messages
9,962
Location
Stockholm
"Propaganda" har en så negativ klang som ord, men om jag får omformulera det till typ något som medvetet lyfter en viss fråga och vill påverka deltagaren i en viss riktning så finns det väl hur många som helst?

Feminism: A Nano Game Anthoplogy (https://nordiclarp.org/wiki/Feminism:_A_Nano-Game_Anthology ) är ju ett nutida exempel, och jag får för mig att det ramlar ut en dröse sådant här årligen ur Fastaval och liknande. Det finns en tydlig agenda att utbilda och informera, men för den som tycker att "feminismen har gått för långt (!11!!!1!!)" kan det säkert upplevas som just propaganda.
 

Mundo

Myrmidon
Joined
7 Jan 2010
Messages
3,785
Location
Eslöv
RasmusL;n317339 said:
"Propaganda" har en så negativ klang som ord, men om jag får omformulera det till typ något som medvetet lyfter en viss fråga och vill påverka deltagaren i en viss riktning så finns det väl hur många som helst?
Jag skulle ju som sagt vilja häva att alla försök till att sprida någon form av budskap, subtilt eller rakt i ansiktet som en slägga, är propaganda. Därav är nästan allting propaganda. Propaganda har en jäkligt negativ klang, men det är nog för att människor nog gärna associerar propaganda med totalitära stater eller världskrig snarare än Nalle Puh och reklamer för elektriska tandborstar.

Generellt sätt upplever jag det som att folks attityd är:
Budskap jag inte gillar = propaganda.
Budskap jag gillar = bra underhållning/information.
 

RasmusL

Champion
Joined
15 Jan 2012
Messages
9,962
Location
Stockholm
Mundo;n317340 said:
Jag skulle ju som sagt vilja häva att alla försök till att sprida någon form av budskap, subtilt eller rakt i ansiktet som en slägga, är propaganda. Därav är nästan allting propaganda. Propaganda har en jäkligt negativ klang, men det är nog för att människor nog gärna associerar propaganda med totalitära stater eller världskrig snarare än Nalle Puh och reklamer för elektriska tandborstar.

Generellt sätt upplever jag det som att folks attityd är:
Budskap jag inte gillar = propaganda.
Budskap jag gillar = bra underhållning/information.

Medhåll. Och ur den synvinkeln så är väldigt många rollspel väldigt medveten propaganda :) Sen har vi stora delar av schmantasy-svängen som kanske mer är omedveten propaganda, dvs spelskapare som reproducerar normer och föreställningar om hur världen fungerar utifrån status quo, utan att tänka så mycket på det. Frågan är om "propaganda" måste innehålla ett motiv, eller om omedveten påverkan också räknas in?
 
Top