Nekromanti Fjärilsspelledare

[Johan K]

Så hur fasen gör man? Hur håller man sitt intresse för ett spel, eller en kampanj, vid liv?

Jaadu, bra fråga..
Har väll på ett ungefär samam problem, inimellanåt. Dock så håler jag min inspiration vid liv genom att dels läsa igenom själva äventyret inimellanåt. Det ger iaf mig lite injektioner av inspiration. Sedan har man xåå ett naturligt sug av spela rollspel, så man hinner inte riktigt tappa intresset.
Annars så kanske man kan låta nån göra ett gäst-sl-pass, så man själv får channsen at lira lite. Det kan ju åxå ge fortsatt inspirtation att fortsätta kampanjen.

 

[Dilandau]

För alla er som hört av er och undrat hur det här slutade kan jag meddela att mitt ”gräset är grönare”-spelledande bara eskalerade och nådde sin kulmen när jag konverterade en kampanj från DnD4 till Svavelvinter och tillbaka igen under loppet av nån månad. Så nu spelar den gamla gruppen inte ihop längre.

 

[Lemur]

Känner igen mig 100%. Är konstant orolig att jag ska bränna ut mina spelare när jag kastar dem mellan system och kampanjer.

Nu har jag börjat bryta ner kampanjer i små bitar så att man kan ta avbrott där och återkomma om man får lust längre fram. Så kan man saxa tre fyra grejer samtidigt. Det funkar okej tror jag. Risken blir att man aldrig kör klart något.

 

[Bifur]

Intressant reflektion. Jag har ibland liknande tendenser men bara i tanken (jag är också svag för att föra långa kampanjer i mål - ett motverkande karaktärsdrag). Min lösning, om suget efter det nya blir för starkt, är att faktiskt börja preppa den kampanjen/det spelet. Oftast får det mig att bekvämt tröttna på det nya, ibland håller det i och då finns det ett koncept redo för spel för framtiden.

Tänker att det lite är en SL-sjuka, intresset för nya grejer är det som sätter folk i SL-stolen till att börja med. (Min anekdotiska erfarenhet är att kanske 1/3 av en spelgrupp överhuvudtaget köper nya spel "oprovocerat" med någon regelbundenhet, och än färre föreslår att de ska SLa dem.)

 

[Dilandau]

Det finns ju många sätt att vara rollspelare, och så här i efterhand kan jag se att jag hade en lång period, typ 2006-2011 eller nått, där jag mest var intresserad av att testa olika system för att se hur de funkade. Kanske i synnerhet om de ledde till att folk spelade annorlunda än de brukade. Och det är ju ett fult legitimt intresse, men funkar inte så bra om man är den ende i gruppen som har det.

 

[Lupus Maximus]

Om det inte beror just på en själv att det spelas så pass sällan, så kanske det går att köra med mer än en grupp?

 

[Rangertheman]

Känner alltför väl igen fenomenet! Mitt huvud är ständigt fullt av nya kampanjidéer, en del av dem till spel som vi vanligtvis spelar, en del nya system. Jag har mest varit spelare den senaste tiden, vilket förvisso är kul, men jag saknar SL-preppen och spelledandet ibland. Vi började på en kampanj i ett alternativt Ambria (Symbaroum) men den gick lite i stå i och med corona. De yngre spelarna har extra svårt att hålla fokus när de sitter vid en dator och kör på Discord eller Roll20. Får se om den kommer till liv igen till hösten. Av de tre kampanjer där jag är spelare är två igång hyfsat mycket: Call of Cthulhu och Hjältarnas tid. Symbaroumkampanjen har vi inte spelat på snart ett år på grund av tragiska händelser och på grund av att SL inte vill fortsätta på Roll20.

Mest aktuella kampanjidén är att köra Dungeon World med sambon, dottern och några av dotterns kompisar. Ska bara översätta klart spelböckerna.

Jag tror precis som @Bifur att fjärilsflaxandet åtminstone till del är kopplat till samma mekanismer som får någon att vilja vara SL. Det är kul att fixa och dona, prova nya system och hålla sig hyfsat ajour med hobbyn.

 

[RasmusL]

Ner i kokongen med dig fjärilsdjävel och avsluta det du påbörjat!

 

[2097]

Jag försöker tänka: hur kan jag göra om min nuvarande kampanj så den blir mer som den jag drömmer om?
En del idéer från rymdopera kanske ändå går in trots att jag spelleder island-hopping ex vis. Havet och sanden får stå in för mörkret mellan stjärnorna osv. Eller om jag läster Kult och blir jättepepp på investigation, det kanske går att hitta nåt mysterium som är lite mer passande för den fantasyvärld jag spelleder (stulna tårtor istället för stulna njurar). Det räcker med att jag i mitt ondsinta DM-hjärta vet var idén egentligen kom från…

Många av inläggen här inne handlar mer om system än om tematik. Och där husreglar jag ju vilt. Snodde allt jag gillade från The One Ring och från Dungeon World och från Hillfolk och Fiasco in i femman ex vis.
Exemplet en 4E-spelledare som blir sugen på Svavelvinter. Vad är det specifikt som lockar? Skuggspelet? Porta över. Mer än vad man tror går att porta över

Vi gillar ju regler när dom löser ett specifikt problem. Ibland kan det vara att "uj, jag önskar vi hade regler för typ hur liten chansen är att man överlever ute utan tält" osv och då fipplar vi ihop regler för det. Ibland kan det vara tvärt om, att det systemet jag sneglar på gör nåt som i mitt grundsystem är krångligt&bökigt på ett mycket mycket enklare sätt. Då gäller det att vara beredd att rycka bort regler hej vilt!

 

[Dr_Dängrot]

Jag känner ingen fenomenet , jag kan känna mig skitpepp på att tex dra igång en kampanj i star wars och efter 3-4 spelmöten har jag fått en ny idé till en ny kampanj och är inte längre intresserad av den tidigare star wars kampanjen utan nu vill jag köra en piratkampanj och efter 3-4 spelmöten i piratkampanjen har jag fått en ny grandios idé .

 

[Dr_Dängrot]

Detta fenomen tror jag när det kommer till mig själv har att göra med att jag har adhd och 10 miljarder saker snurrar runt uppe i knoppen i formula 1 fart hela tiden så jag har redan hunnit påbörja ett nytt projekt innan jag avslutat det förra .

 

[Minimoni]

Detta fenomen tror jag när det kommer till mig själv har att göra med att jag har adhd och 10 miljarder saker snurrar runt uppe i knoppen i formula 1 fart hela tiden så jag har redan hunnit påbörja ett nytt projekt innan jag avslutat det förra .

Jag har inte ADHD vad jag vet, men jag är precis likadan som du när det gäller att vara SL. Jag är inspirerad som fan på en kampanj för att efter något spelmöte vara helt förälskat i ett nytt koncept eller spel. Jag kan heller inte bara fokusera på en kampanj åt gången, utan tänker på flera olika spel och teman samtidigt. Detta i kombination med att jag träffar min spelgrupp och är SL varannan vecka gör att jag hinner tänka alldeles för mycket mellan sessionerna. Jag inspirera också otroligt lätt av andra medium såsom film, serier, böcker etc. Så till den grad att ett häftigt och inspirerande spel till tex PlayStation kan få mig att helt vilja byta kampanj och rollspel nästa gång jag träffar min spelgrupp.

Som tur är detta inte ett stort problem med de grupp jag spelar med nu, men jag har förlorat spelare genom åren på grund av det här. Nu tycker jag inte felet enbart är mitt då jag gärna sett andra vara SL med jämna mellanrum då jag har bra mycket enklare att hålla fast vid min rp än att vara SL i en lång monsterkampanj.

 

[Rickard]

Jag har inte ADHD vad jag vet, men jag är precis likadan som du när det gäller att vara SL.

Kan vara en stressfaktor också - både orsaka en och vara ett resultat av en stressad hjärna. Jag kan numera inte sitta och titta på en film, utan att börja göra annat (även kolla på andra filmer) när jag förut var riktig filmnörd och kollade på massor av film oavbrutet. Jag kan sitta och sträckkolla på tvserier en hel dag (med pauser emellan) men sällan jag har koncentrationen att kolla en film från början till slut.

Jag tror inte heller, baserat på vad jag läst i beteendevetenskap om att hålla projekt i huvudet, att det är särskilt bra att bolla många saker samtidigt. Det orsaker också (onödig) stress. Stryp istället hjärnan - sitt inte och läs en massa utan koncentrera dig på en grej. Det kommer att kännas tråkigt först men sedan kommer hjärnan slå bakut av tristess och börja fantisera igen men fantisera kring det du ska jobba med.

 

[Bolongo]

Kan vara en stressfaktor också - både orsaka en och vara ett resultat av en stressad hjärna. Jag kan numera inte sitta och titta på en film, utan att börja göra annat (även kolla på andra filmer) när jag förut var riktig filmnörd och kollade på massor av film oavbrutet. Jag kan sitta och sträckkolla på tvserier en hel dag (med pauser emellan) men sällan jag har koncentrationen att kolla en film från början till slut.

Lite OT. men jag har också drabbats av detta på gamla dar. Min förklaring är att det är internets fel: omedelbar tillfredsställelse har vant mig av från förmågan att bara titta/tänka på en sak i 2 timmar. Jag har svårt att ens se ett tv-avsnitt på 45-60 minuter om jag istället kan se en bunt youtube-videos på 10-20 minuter...

 

[Minimoni]

Kan vara en stressfaktor också - både orsaka en och vara ett resultat av en stressad hjärna. Jag kan numera inte sitta och titta på en film, utan att börja göra annat (även kolla på andra filmer) när jag förut var riktig filmnörd och kollade på massor av film oavbrutet. Jag kan sitta och sträckkolla på tvserier en hel dag (med pauser emellan) men sällan jag har koncentrationen att kolla en film från början till slut.

Jag tror inte heller, baserat på vad jag läst i beteendevetenskap om att hålla projekt i huvudet, att det är särskilt bra att bolla många saker samtidigt. Det orsaker också (onödig) stress. Stryp istället hjärnan - sitt inte och läs en massa utan koncentrera dig på en grej. Det kommer att kännas tråkigt först men sedan kommer hjärnan slå bakut av tristess och börja fantisera igen men fantisera kring det du ska jobba med.

Goda råd som jag skall ta till mig då jag är oerhört lättstressad. Det syns inte alltid för andra när jag inombords är stressad men effekten för mig själv är som du beskriver. Håller också med Bolongo i att Youtube etc, har gjort att jag numera måste lägga bort både telefon och iPad när jag ska se en film tillsammans med familjen på hembiosystemet.

 

[Anarchclown]

Som någon som spelleder lite mer än du kan jag säga att det gör man inte. Det kommer att komma ny inspiration i cykler som kanske inte passar in i vad du gör just då. För mig är tricket att jag hinner spelleda en bra bit in på något innan jag vill byta för att jag spelar såpass mycket. Svårigheten
äratt veta när man bara har lite fatigue och när man verkligen inte vill spela något. Ganska ofta får man tillbaka lusten av att spela en session till av det man kände att man ville sluta med. Ibland känner man ovilja flera sessioner i rad. Då är det dags att lägga på is och spela något annat.

Det är också möjligt att komma tillbaka till saker som är coola senare. En av kampanjerna min grupp spelar just nu började vi med för flera år sedan och har kommit tillbaka till eftersom det mest var slut på idéer till den förra gången. Nu när jag har nya idéer så spelar vi igen.

Ditt problem är just att du spelar för lite dock. Vet inte om du själv har tid för mer. Om så är fallet finns flera forum för att söka fler spelare till existerande grupper eller för att försöka sätta ihop nya spelare om man som vi bor i Stockholm. Det är inte en slump att jag spelat varenda dag de senaste veckorna. Detta är min första lediga dag.

 

[Mogger]

Hej WRNU, jag är en fjärils-SL. Det är 107 dagar sedan jag fjärils-SL:ade.

Min lösning har varit att inte snegla åt annat, för som Hannibal Lecter brukar säga "We covet what we see". Nu är det inte alltid så kul i kokongen heller många gånger, men den hjälper en att fokusera. Å andra sidan är det tyst, lugnt och skönt. Inget som distraherar.

Så, om folk bara kunde sluta skriva bra och intressant spelmaterial så hade det inte funnits några problem!

En annan lösning är att råka dra igång ett stort projekt som kräver ens fulla fokus. Jag har spelat nästan bara Kopparhavets hjältar i 2 år.

 

[ÅkeZorkh]

Jag är fyrkantig. Jag vill ha det bästa. Tänker inte slösa min tid på något annat.
Som tur är för mig gillar jag bara fantasy så jag slipper genrevänstra.

 

[RasmusL]

Att avsluta det en påbörjat är alltid viktigt för de du gör det för. Inget är alltid roligast, inget är alltid en fest, men om du hattar fram och tillbaka blir inget riktigt bra. De äventyr jag spelleder bäst har jag spellet 10 gånger, de kampanjer som blir bäst är de som jag för fram mot ett värdigt slut. Tricket för mig är att vara väldigt försiktig med vad jag påbörjar och då ha som regel att allt som påbörjat måste avslutas (med tillägget att jag alltid avslutar spelare som är sunkiga/rasistiska/sexistiska utan diskussion, utan chans att förbättras och utan medlidande).

Med andra ord känner jag igen suget men ser även det rent destruktivt socialmedia-hajpande problemet i att hatta runt.

 

[Rangertheman]

Delvis beror mitt "blomhoppande" på att det går så lång tid mellan passen. Call of Cthulhu funkar mycket bättre. Där har vi i stort sett snittat på en gång i veckan. Då är det inget annat som lockar lika mycket.

Men jag är smärtsamt medveten om att spel på mobiltelefonen, sociala medier och liknande har (tillfälligt) förstört min förmåga att helhjärtat ägna mig åt en aktivitet under en längre tid. Film går iofs bra och TV-serier utan reklam. Är det reklam är det lätt att snappa upp mobiltelefonen en stund. Böcker läser jag tragiskt nog sällan nu för tiden. Samma sak där att jag läser några sidor, kollar på mobilen, läser några sidor, osv. När allt är tillbaka till det vanliga, med jobb och skola, tänker jag ta tag i det och programmera om mig.

På jobbet är det mer att jag hackar upp långa projekt med "lågt hängande frukter". Mailnotifieringen har jag stängt ner, vilket gjorde stor skillnad. Men det är så lätt att ändå kolla mail med ärenden som är hyggligt snabba att hantera istället för att skriva färdigt underlagen.