Nekromanti Flickan och kråkan
- Thread starter Dilandau
- Start date
Berserk
Warrior
Var det nte så att kråkan var skadad och att Rp:na genom att hjälpa den kunde vinna tjejens förtroende?
/Berserk
/Berserk
Helt rätt
Det är enligt min helt egna tradition en dålig ordvits. Jag brukar lägga in såna avsnitt i mina äventyr... fast jag tror inte det finns några fler i VSH. Däremot kryllar det av dem i mina gamla Mutant-äventyr."Flickan och kråkan" är alltså en progglåt med Michael Wiehe. Texten lyder som så här:Jag satt häromdagen och läste min tidningen dag som så många förut.Och jag tänkte på alla dom drömmar man drömt,som en efter en har ta'tt slut.Då såg jag en bild av en flickamed en skadskjuten kråka i famn.Hon springer genom skogen så fort som hon någonsin kan.Hon springer med fladdrande lockar.Hon springer på taniga ben.Och hon hoppas och tror och hon bönar och beratt det inte ska vara för sent.Och flickan är liten och hennes hår är så ljustoch hennes kind är så flämtande röd.Och kråkan är klumpig och kraxande svart.Och om en stund är den alldelens död.Men flickan springer för livethos en skadskjuten fågel i famn.Hon springer mot trygghet och värmeför det som är riktigt och sant.Hon springer på taniga ben.För hon vet att det är sant, det som pappa har sagt,att finns det liv, är det aldrig för sent.Och jag började darra i vånda och nöd.Jag skaka' av rädsla och skräck.För jag visste ju att alldeles tydligt och klartatt det var bilden av mig jag sett.För mitt hopp är en skadskjuten kråka.Och jag är ett springande barnsom tror att det finns nå'n som kan hjälpa mej än,som tror det finns nå'n som har svar.Och jag springer med bultande hjärta.Jag springer på taniga ben.Och jag bönar och ber fast att jag egentligen vetatt det redan är all'es för sent.Musik: Mikael WieheText: Mikael Wiehe
Det är enligt min helt egna tradition en dålig ordvits. Jag brukar lägga in såna avsnitt i mina äventyr... fast jag tror inte det finns några fler i VSH. Däremot kryllar det av dem i mina gamla Mutant-äventyr."Flickan och kråkan" är alltså en progglåt med Michael Wiehe. Texten lyder som så här:Jag satt häromdagen och läste min tidningen dag som så många förut.Och jag tänkte på alla dom drömmar man drömt,som en efter en har ta'tt slut.Då såg jag en bild av en flickamed en skadskjuten kråka i famn.Hon springer genom skogen så fort som hon någonsin kan.Hon springer med fladdrande lockar.Hon springer på taniga ben.Och hon hoppas och tror och hon bönar och beratt det inte ska vara för sent.Och flickan är liten och hennes hår är så ljustoch hennes kind är så flämtande röd.Och kråkan är klumpig och kraxande svart.Och om en stund är den alldelens död.Men flickan springer för livethos en skadskjuten fågel i famn.Hon springer mot trygghet och värmeför det som är riktigt och sant.Hon springer på taniga ben.För hon vet att det är sant, det som pappa har sagt,att finns det liv, är det aldrig för sent.Och jag började darra i vånda och nöd.Jag skaka' av rädsla och skräck.För jag visste ju att alldeles tydligt och klartatt det var bilden av mig jag sett.För mitt hopp är en skadskjuten kråka.Och jag är ett springande barnsom tror att det finns nå'n som kan hjälpa mej än,som tror det finns nå'n som har svar.Och jag springer med bultande hjärta.Jag springer på taniga ben.Och jag bönar och ber fast att jag egentligen vetatt det redan är all'es för sent.Musik: Mikael WieheText: Mikael Wiehe
Re: Hmm...
Så om man tar hand om kråkan hindrar man att den lilla flickan får en massa otrevliga minnen av att inte ha kunnat hjälpa en skadad kråka som hon annars kommer att plågas av senare i livet.
Så hindrar man också att hon börjar gråta, det är snällt...
Så om man tar hand om kråkan hindrar man att den lilla flickan får en massa otrevliga minnen av att inte ha kunnat hjälpa en skadad kråka som hon annars kommer att plågas av senare i livet.
Så hindrar man också att hon börjar gråta, det är snällt...
Re: Helt rätt
Ang. Mikael Wiehe så har jag inte sett honom på stadens gator på bra länge nu. Senast jag såg honom så var det i Pildammsparken i jan/feb i år.
Han kanske sitter inne och spelar ett av Magnus Seters DoD äventyr?/images/icons/wink.gif
Ang. Mikael Wiehe så har jag inte sett honom på stadens gator på bra länge nu. Senast jag såg honom så var det i Pildammsparken i jan/feb i år.
Han kanske sitter inne och spelar ett av Magnus Seters DoD äventyr?/images/icons/wink.gif
Yllle
Warrior
Re: Flickan och kråkan (OT)
Nja, jag är inte alls speciellt förtjust i covern. Orginalet av Mikael Wiehe är däremot en av mina absoluta favoritlåtar.
Nja, jag är inte alls speciellt förtjust i covern. Orginalet av Mikael Wiehe är däremot en av mina absoluta favoritlåtar.
Re: Helt rätt
När ni nu talar om Mikael Wiehe så måste jag säga min mening. Flickan och kråkan är en strålande produktion som verkligen får en att bli vemodig. Men Wiehes mästerverk måste väl ändå vara "En andraklass passagerares memoarer"? Denna helt enkelt genialiska låt som verkligen kan älskas av alla. Flickan och kråkan kan ha den tendensen att hm. ogillas av moderater och dylika språkare. Men Titanic låten är bara underbart klockren.
Och när jag väl har kommit in på vemodiga låtar om båtar i progghistorien så måste jag ta Lasse Tenanders "Med revade segel". Sällan har världen hört en så vemodigt perfekt gitarr tillsammans med en så klingande operfekt röst som ändå fastnar i örat tillsammans med en hög med, visserligen ledsna å sorgsna, bra vibbar.
När ni nu talar om Mikael Wiehe så måste jag säga min mening. Flickan och kråkan är en strålande produktion som verkligen får en att bli vemodig. Men Wiehes mästerverk måste väl ändå vara "En andraklass passagerares memoarer"? Denna helt enkelt genialiska låt som verkligen kan älskas av alla. Flickan och kråkan kan ha den tendensen att hm. ogillas av moderater och dylika språkare. Men Titanic låten är bara underbart klockren.
Och när jag väl har kommit in på vemodiga låtar om båtar i progghistorien så måste jag ta Lasse Tenanders "Med revade segel". Sällan har världen hört en så vemodigt perfekt gitarr tillsammans med en så klingande operfekt röst som ändå fastnar i örat tillsammans med en hög med, visserligen ledsna å sorgsna, bra vibbar.