Nekromanti Folk som vill spela ett specifikt spel...

[wilper]

(Kanske passar bättre i Rollspels-forumet, jag kommer inte att hemsöka den OP som flyttar tråden i så fall.)

Såg just att det var någon som sökte folk att spela EON 3 med i Göteborg, och blev påmind om att jag har reflekterat över sådana saker tidigare.

Vad driver folk till att endast spela ett enda spel?

De jag spelar med nu, och alla andra grupper jag varit i har varit mer eller mindre löst sammanhållna kompisgrupper som träffas, och så väljer man ett spel och spelar för att man trivs med folket. (Alternativt att spelledaren väljer ett spel och sedan kontaktar de spelare i bekantskapskretsen som kan vara lämpliga/intresserade.)

Men här är situationen den omvända, vilka man spelar med är inte intressant, utan _vad_ man spelar. Ett specifikt rollspel, en specifik utgåva av spelet till och med. Finns det verkligen entusiaster som är så fast i sitt spel att de inte bryr sig om hur eller med vilka det spelas, så länge man bara får slå tärningarna i ett specifikt mönster och (möjligen) traska runt i en specifik värld? Vad driver sådana människor? Är DU en sådan människa?

 

[Gastono]

Finns det verkligen entusiaster som är så fast i sitt spel att de inte bryr sig om hur eller med vilka det spelas

Det tror jag inte men jag tror det finns de som bryr sig om både vad de spelar och vilka de spelar med.

Vad driver den typen av männsikor? Vet inte, de gillar den spelvärlden mycket mer än alla andra (för de som provat ALLA)?

Jag ser mig inte som en sådan människa, jag gillar att spela rollspel för rollspelandets skull mer än spelets skull om man kan säga så.
Men jag föredrar dock visa rollspel över andra.
Väldigt personligt tror jag.

 

[Johan K]

Vad driver folk till att endast spela ett enda spel?

Inte den blekaste aning, tyvärr..
Dock kan man ju alltid gissa, kanske beror det på att de trivs såpass bra med just det spelet de lirar så man inte vill lira nått annat. Eller så kansek det finns en ovilja mot andra spel, eller så kanske man helt enkelt inte har så stor koll på som finns i den stora vida rollseplsvärlden...

Är DU en sådan människa?

Lyckligtvis inte....
Snarare tvärtom, jag _vill_ testa det mesta när det gäller rollspel.

 

[Hjalle]

Det är rätt härligt att verkligen sätta sig in i ett spel och bara koncentrera sig på det. Man får en fantastisk känsla och när man som spelledare kan lägga allt krut på en kampanj (som juh följer samma spel hela tiden, naturligtvis) kan man göra det bra. Om jag däremot sökte spelare skulle jag vara väldigt öppen med vad vi ville spela om jag inte var spelledare och hade en riktig fetkampanj på gång. Vilket i sin tur är föga troligt då färdiga kampanjer egentligen inte kan existera.

Det är att gå på djupet som lockar. Visst kan man gå på djupet på en kväll också, men det är när intrigerna tätnar, storpolitiken gungar och löklagrena byggs på lika fort som de skalas av, och spelarna verkligen engagerar sig i sina rollpersoner och allt runt omkring dessa som man får den här riktiga känslan...

Men man kan givetvis tröttna och förra spelmötet hände det första gången på ett år av enbart samma Eonkampanj att jag saknade all inspiration och ville spela något annat. Drakar och Demoner 91, som bofferbarbar, och sedan Västmark. Lättande och nödvändigt för fortsatt engagemang från min sida. Nu är jag assugen på Eon igen.

Jag är kanske en sån människa, men jag tvivlar på att det existerar riktiga extremfall av sådana. Jag menar, jag både dreglar över och spelar andra spel och tycker det är roligt och inspirerande.

-Hjalle, tycker inte det är så konstigt.

 

[Honken]

Det kan ju förståss också vara så att personen i fråga har en eller 2 spelgrupper redan, men att de inte vill spela Eon III och han så gärna vill. Därför söker han sig en annan grupp.

/Honken

 

[Pom]

Vad driver folk till att endast spela ett enda spel?

T ex om man tycker att alla andra spel varit usla. Men det kan gott räcka med att man tycker att ett spel är en aning bättre än de andra. Varför skall man nöja sig med det näst bästa när det gäller ett helt frivilligt tidsfördriv?

Fast ett inlägg där man söker spelare till ett visst spel behöver ju inte innebära att man inte är öppen för annat - bara att man är nyfiken på om det finns nya vänner att få genom att träffas kring ett gemensamt favoritspel.

Jag har ett favoritspel som jag föredrar att spela och spelleda. En del av mina kampanjer har flera decennier på nacken och är anpassade för vissa typer av spelfilosofier. Men ännu viktigare är att spela med folk jag trivs med. En god vän skall i helgen dra igång en kampanj i ett spel jag aldrig spelat. Han har förberett sig mycket noga och jag ser verkligen fram mot det.

 

[wilper]

Vilket det faktiskt var i just det här fallet, då det kom en uppföljning i kontaktforumet. Men jag är ute efter att diskutera fenomenet som sådant.

 

[wilper]

Behövde bara se till vänster för att hitta ett mer närliggande exemperl. Den där skumme typen Wilper som bara vill spela Höstdimma.

 

[Honken]

Jag vet inte om det är så mycket att diskutera. En del gillar att spela H&S, andra gillar storytelling. It's just the way of the world. Jag tillhör kategorin som gillar att vidga mina vyer, men jag kommer nog inte att fördömma någon som notoriskt håller sig till ett spel. Förutom om det spelet är D&D förståss...

/Honken - Som hoppas ni förstår att det sista inte var helt seröst sagt.

 

[walium]

"Finns det verkligen entusiaster som är så fast i sitt spel att de inte bryr sig om hur eller med vilka det spelas, så länge man bara får slå tärningarna i ett specifikt mönster och (möjligen) traska runt i en specifik värld?"

Ja.

"Är DU en sådan människa?"

Nej.

"Vad driver folk till att endast spela ett enda spel?"

Om man bortser ifrån de skäl som redan nämnts tidigare i tråden så kan jag lägga till trygghet, okunskap och bekvämlighet. Jag kände inte själv till särskilt många rollspel förutom Eon och DoD när jag var yngre. Det är egentligen först de senaste fem-sex åren som jag på allvar har vidgat mina vyer. Om man alltid kör med samma väletablerade system så vet man också vad man får och slipper lägga ner en massa tid på att ta till sig nya regler och en ny värld, något som kan vara nog så jobbigt om man inte prioriterar rollspelande särskilt högt på sin nöjeslista.

Att vara väldigt fäst vid ett rollspel är dock inte lika illa som att ständig spela samma typ av rollperson i samma typer kampanjer till samma rollspel, år ut och år in. För trotsallt så kan man faktiskt variera väldigt mycket annat även om man väljer att enbart spela ett rollspel.