Nightowl
Champion
Medverkande: Bobby Magikern, Dnalor, Anders & Tove (Gillbring, alltså), yours truly.
Historien utspelas på ett konvent där det händer något mystiskt: rum försvinner. Helt plötsligt ligger det andra rum bakom dörren. Folk kan inte hitta till sina spelpass. Folk gråter (bokstavligen). Platsen för konventet har tydliga LinCon-vibbar men inte riktigt.
Dnalor gör en snabb cameo där han säger (ironiskt) "Något måste göras!" Bobby som sitter vid samma fikabord tar honom på orden och springer iväg. Alla vid bordet skrattar.
Jag själv håller på med något skumt - jag ser mig själv utifrån från ett tredjepersonsperspektiv. Jag hukar i skuggor, samlar mystiska gummiband och skrattar diaboliskt när jag visar en powerpointpresentation (!).
Under tiden försöker Bobby figurera ut vad som händer men drömmen är ganska vag och meningslös. Fler människor som gråter (så det skvalar) för att de missat spelpass dyker upp.
Till slut konfronterar Bobby mig i aulan under någon sorts avslutning medan jag står på scen. Jag minns inte vad han säger exakt, men jag nekar till allt.
Just då kommer en annan jag (!) fram från bakom ett draperi, och mitt perspekttiv skiftar till första person från detta andra jag. Publiken är förstummade. Jag säger (parafras): "Vi vet att du är skyldig, för du är en bedragare! Det är jag son är Nightowl!" "Curses! Jag har blivit avslöjad!" tycker den falske Nightowl. Varpå Bobby visar hur mycket Scooby Doo han tittat på - han säger "Nu ska vi se vem du egentligen är!" och drar av den falske Nightowl masken!
Och det är Anders Gillbring! (Kort cameo av Tove Gillbring som plötsligt står på scenen hon också.)
Erik
Historien utspelas på ett konvent där det händer något mystiskt: rum försvinner. Helt plötsligt ligger det andra rum bakom dörren. Folk kan inte hitta till sina spelpass. Folk gråter (bokstavligen). Platsen för konventet har tydliga LinCon-vibbar men inte riktigt.
Dnalor gör en snabb cameo där han säger (ironiskt) "Något måste göras!" Bobby som sitter vid samma fikabord tar honom på orden och springer iväg. Alla vid bordet skrattar.
Jag själv håller på med något skumt - jag ser mig själv utifrån från ett tredjepersonsperspektiv. Jag hukar i skuggor, samlar mystiska gummiband och skrattar diaboliskt när jag visar en powerpointpresentation (!).
Under tiden försöker Bobby figurera ut vad som händer men drömmen är ganska vag och meningslös. Fler människor som gråter (så det skvalar) för att de missat spelpass dyker upp.
Till slut konfronterar Bobby mig i aulan under någon sorts avslutning medan jag står på scen. Jag minns inte vad han säger exakt, men jag nekar till allt.
Just då kommer en annan jag (!) fram från bakom ett draperi, och mitt perspekttiv skiftar till första person från detta andra jag. Publiken är förstummade. Jag säger (parafras): "Vi vet att du är skyldig, för du är en bedragare! Det är jag son är Nightowl!" "Curses! Jag har blivit avslöjad!" tycker den falske Nightowl. Varpå Bobby visar hur mycket Scooby Doo han tittat på - han säger "Nu ska vi se vem du egentligen är!" och drar av den falske Nightowl masken!
Och det är Anders Gillbring! (Kort cameo av Tove Gillbring som plötsligt står på scenen hon också.)
Erik