"Tja, om någon ger dig en bil när du måste in till staden fort och du tycker "öh, nej jag kan ju springa" så ja..."
I så fall är jag mentalt handikappad. Eller så kan det vara så att jag lever i en rätt liten stad där man inte behöver bil eller tunnelbana för att ta sig från ena änden av staden till den andra, eller kan ta tiden det tar att gå in till centrum, och i största allmänhet tycker det är krångligt och dyrt med försäkringar, vägskatt, däck och bensin och annat jockel. Det kostar helt enkelt mer än det smakar.
"Samma sak med en missla som får mynt och tycker "öhö, vad skall jag med metallbitarna till?"."
...vilket i sammanhanget är en rätt perfekt liknelse. Betänk hur misslor lever: jordnära, självförsörjande, självhushållande, agralt. Pengar är till för att underlätta handel, något som misslor normalt inte sysslar med. Det är enklare för en missla att ta en säck säd till bryggaren och rulla hem en tunna misslabrygd än att släpa en säck säd till marknaden i staden bredvid, sälja den och sedan gå tillbaka till bryggaren för att köpa misslabrygd. Och det är enklare för bryggaren att helt enkelt mälta säden han får av sin granne än att samla ihop en kasse med pengar, ta sig in till stadens marknad för att köpa säd, släpa hem säcken och sedan mälta den...
Läs punkterna 1-3 i
det här inlägget. Förra gången verkade du fastna på punkt fyra, så gör dig själv en tjänst och läs de andra tre också.
Och medan du ändå är igång, läs även boken "Papalagi : Tal Av Söderhavshövdingen Tuiavii Från Tiavea", ISBN 9173745189. Jag tror du skulle behöva det.
