Jag började lira gamla D&D (Dungeons&Dragons) med min kusin (Anor) 1986 eller -87. Den var då utgiven i en liten röd låda med regler översatta till svenska. Även om vi spelade mest svenska Drakar&Demoner, Mutant och Chock (en svensk översättning av Chill), så blev vi mer och mer intresserade av Dungeons&Dragons. Skälen till detta var flera, jag ska lista dem huvudsakliga:
1) D&D var en mer spännande fantasyvärld än Drakar&Demoner. Där fanns mer magi, fler magiska vapen och fler drakar och coola monster. Mer fantasy helt enkelt!
2) XP. Faktiskt så gillade vi konceptet med XP och olika levels väldigt mycket. XP var ett bra mått på hur väl spelarna lycktas, och de olika levels var ju en enorma drivkraft för spelarna.
3) Produktsortimentet. Även om Drakar&Demoner hade väldigt bra utbud på produkter, särskilt äventyr, så gick det inte att jämföra med D&D så fort de började komma till Sverige i orginalspråk. Jag minns hur vi bläddrade igenom vår första D&D katalog från USA och häpnade över det otroliga utbudet!
4) USA/Engelska. På något vis känns engelska namn och det amerikanska ursprunget lite coolare än svenska namn/konstruktörer. Jag tycker nya Drakar&Demoner verkar intressant, men det är lite för mycket "John Bauer troll" för mitt tycke och smak. Jag gillar high-fantasy, och jag tror att amerikanerna är bättre än oss på detta!
Men jag ska också säga att även om vi (jag och min kusin) gillade D&D´s värld mycket bättre, så visst var reglerna (inte minst för strid) mycket sämre ä Drakar&Demoner (DoD). Framför allt det abstrakta med "Pansarklass" och "TIPKO-Träff i Pansarklass noll). Helt klart gillade vi bättre DoD´s regler med att man kunde parera med ett färdighetsslag, och att rustningar och sköldar kunde absorbera skada. Det tycker jag än idag. D&D´s regler om endast träff/miss är ju väldigt orealistisk. Bättre vore om dem införde ett system där rustningar/sköldar kan absorbera viss skada. Det känns som om dem är på väg lite åt det hållet i 3.0/3.5 med nya regler om HP´s och Hardness (brytvärde) för föremål.
Med AD&D kom ju mer avancerade regler, ett utbyggt D&D. Samtidigt fullkomligt exploderade utbudet till AD&D. Nu var det inte längre någon tvekan om vilket som var vårt spel "numero uno". Jag tror samtidigt med detta började svenska rollspel sälja allt mindre, för att till slut nästan helt försvinna. Detta var ju en tydlig indikation enligt min mening på att även svenska rollspelare ville ha mer "high-fanatsy" och dessutom satsa på ett spel där man visste att det alltid skulle finnas rikligt med tillbehör och äventyr. AD&D var dessutom en klar förbättring av gamla D&D, kändes mer realistiskt och mer vuxet. Att man dessutom kunde välja mellan olika "campaign settings" ökade intresset än mer. Jag kommer ihåg första gången jag såg en reklamsida i en amerikansk serietidning (The Amazing Spiderman) för "Forgotten Realms". Det var det coolaste jag någonsin sett! En mäktig riddare i full rustning på ett hästrygg med sitt vapen draget. Stilla satt han och tittade över en enorm slättmark från sin utsiktspost. Rubriken "Adventure awaits you. Are you ready for the challenge? Forgotten Realms". Wow! Jag var såld direkt. Än idag springer vi runt i Faerun...
D&D 3.0/3.5 är ju ett helt annat regleverk, men man bibehåller grunderna från D&D/AD&D. XP, levels, classes, AC, campaign settings, m.m. Och jag kan bara instämma med dig att det idag är ett fantastiskt kul spel. Dock måste jag säga att jag tycker det har gått lite till överdrift med nya spells, feats, skills, prestige classes, osv. Det är alldeles för mycket nu och är i princip omöjligt att kunna få en överblick över allt som finns ute nu. Och jag saknar helt klart fler äventyr från Wizards. Förutom serien äventyr inledningsvis (The Sunless Citadel, The Forge of Fury, m.fl) så har det inte kommit mycket mer. Det tycker jag faktiskt är riktigt dåligt! Jag förväntar mig mycket mer på den fronten, särskilt en serie kampanj-äventyr som utspelas i Forgotten Realms med Red Wizards of Thay, Zhentarims, och andra kända fulingar som huvudmotståndare.