Ett MMORPG är i princip en sammanslagning av tre saker:
<ul type="square">[*]En chatt.
[*]Ett spel.
[*]En jävla massa folk.[/list]
Svårare än så är det inte. Samtidigt som man chattar med en klase folk online så spelar man ett spel med (eller mot) dem.
Chatt-biten är jättesimpel: man skriver något, en lagom avsnärjd bit folk ser vad du skriver, och skriver något kul tillbaks. Det finns oftast kanaler avgränsade typ inte alls, efter lokala gruppen, lokala området, eller femtielva andra möjligheter.
Spelbiten är oftast något som involverar en rollperson, 3D och en massa upplevlande. Målet med spelbiten är helt enkelt att göra en rollperson och göra den så bra som möjligt. Oftast involverar det en massa bankande av monster, insamlande av erfarenhetspoäng, och därefter levlande med tillhörande fördelning av resurser.
Ja, åsså var det där med en satans massa folk. Att spela Legend of Zelda samtidigt som man pratar på Aftonbladets chatt gör inte Legend of Zelda till ett MMORPG - de andra spelarna behöver också ha sina gubbar med i spelet.
Så där har vi det: ett MMORPG är i grunden ett Legend of Zelda, med en helsickes massa folk som inte bara har sina gubbar med i samma spel som du spelar utan dessutom pratar med dig. Och med snygg 3D-grafik, förstås.
---
MMORPGer är ofta av två sorter: PVP eller PVE. PVP står för Player Versus Player, och går ut på att spelare bankar på varandra. PVE står för Player Versus Environment, och bygger på att spelarna bankar på saker som finns i terrängen. De flesta spel tenderar att vara PVE, med mer eller mindre grad av PVP inbyggd.
---
De jag har spelat i större utsträckning* är:
ROSE Online: Det var rätt enformigt - som många andra östasiatiska MMORPGer så är de högst "grind-fokuserade", det vill säga att man bankar, bankar, bankar och bankar, och på så sätt får erfarenhet för att gå upp i level så att man kan banka ännu mer. Urgulligt, dock.
http://www.roseon.com
Earth and Beyond: Det första MMORPGet jag spelade. Ett rymdspel med mycket resande fram och tillbaka, och rätt stor frihet i formgivningen av rymdskeppet. Till skillnad från en klase andra så var utforskande en mycket stor del av spelet, och det fanns en ståry som utvecklades och blev mer och mer häftig allt eftersom spelet fortlöpte. Numera nerlagt, så du får ingen länk. Jag tyckte dock om det och saknar det.
EVE Online: Också ett rymdspel. Det har en förvånansvärt stor spelardriven ekonomi, men för min del lackade det på att man mest spelade ett rymdskepp. Det var helt enkelt för opersonligt, sifferjugglande och o-rollspeligt för min smak. Snyggt som fäen var det dock.
http://www.eve-online.com/
World of Warcraft: Alla spelar det. Det är också därför som servrarna blir proppfulla hela tiden, varför det hela tiden startas nya servrar. Rågrindigt, dessvärre, inte lika hemskt som ROSE Online, men inte så långt ifrån. Också begränsat vad gäller gubb-design, men man kan skaffa riddjur. I konstant omarbetning, eftersom designen i spelet inte har hållit i längden.
http://www.worldofwarcraft.com/
City of Heroes/City of Villains: Min favvo. Som superhjälte räddar man staden från onda skurkar, som superskurk kämpar man om stadens kontroll. Supergod kontroll över gubbens utseende och grindandet väl dolt i en klase med stårylines och uppdrag. Dessutom funkar fjortisnamnen som Deathgrinder eller Superchick i spelets miljö, så man slipper reta sig på det. Av de båda så är City of Villains min favorit.
http://eu.cityofheroes.com
*
Dvs mer än en gratis prövotid