Nekromanti Fraggelrollspel - Speltråd

[Cissi]

Yra

Jag tvärstannar framför mossväggen och börjar försiktigt gräva fram Fiffi.

"Xap!" Viskar jag. "Håll utkik efter den där besten, jag tror att Fiffi är skadad. Fiffi, är du okej? Fiffi!"

 

[Anchorman]

Fiffi

Precis när jag skulle sova så sött så blir jag väckt igen.
"Ja, jag har mått bättre men om det är något jag har lärt mig i mitt liv så är det att det inte är någon mening med att klaga. Det som sker det sker."

Precis när jag säger det inser jag också att bummelbesten antagligen var på väg mot trubadurerna.
Jag ställer mig upp försiktigt och säger med lätt panikartad ton

"Oj herregud vi måste efter besten, jag tror den är på väg mot trubadurerna!"

 

[Max]

Besten reagerade väl på ljud? Om vi skriker högt nog kanske den kommer tillbaka.

"Om vi skriker riktigt högt så kanske den springer hitåt igen?" Frågar jag med osäker röst.

 

[Anchorman]

Fiffi

"Ingen mening att locka den tillbaka hit, ska vi locka den nånstans så tycker jag vi lockar den över ett stup eller söver den med katusarna. Det är nog dock bäst att vi skyndar oss på!"

Jag känner mig inte lika snurrig längre, så jag tar några staplande steg och följer efter besten.

 

[Max]

Jag ser att Fiffi mår bättre och börjar gå frammåt.

"Behöver du hjälp Fiffi?" frågar jag snällt.

Jag börjar också att följa efter Fiffi.

 

[Cissi]

Yra

Jag följer efter Xap och Fiffi med lätta steg. Spänngen börjar släppa och jag börjar bli glad igen.

"Så, så, vi måste skynda, skynda!"

 

[Max]

Skynda? tänker jag. Okej! Utmaning accepterad.

"Okej Yra, du får ta hand om Fiffi om hon behöver hjälp! Jag springer lite iförväg. Säger jag och börjar springa framåt efter besten.

 

[Rymdhamster]

Xap
Du springer i förväg och efter några minuter ser du bummelbesten stå och vela vid en korsning. Det är som om den inte vet åt vilket håll det är musiken som de följer är som starkast. Den står och svänger fram och tillbaka med huvudet, men den verkar inte ha sett dig. Du har redan passerat ett par förgreningar som gör att om du kan locka besten till dig så kan du, om du är tillräckligt snabb leda den vart du vill i labyrinten.

 

[Max]

Jag ropar så högt jag kan och börjar sedan springa samma väg jag kom.

"AAAAAAAHAHAHHAHAHAHHHHHHHHHHHHHH!"

Jag kollar också bakåt snabbt så att jag vet att besten följer efter mig. Sedan försöker jag komma ihåg alla gångarna och lura den mot de sjungande kaktusarna.

 

[Rymdhamster]

Xap
Bummelbesten brölar till och börjar lufsa efter dig i allt snabbare tempo.

[Slå 2T12:or och lägg till 1 till vardera slaget. Om åtminstånde ett av slagen blir 7 eller mer så lyckas du hålla dig framför bummelbesten hela vägen till katusgrottan]

 

[Max]

[12+1 och 5+1]

 

[Rymdhamster]

Xap
Du lyckas utan problem leda bummelbesten hela vägen till kaktusgrottan utan att den hinner i fatt dig. Men vad gör du nu? Framför dig har du kaktusarna som står och väntar på att något ska komma tillräckligt nära, bakom dig har du en enorm bummelbest som frustande kommer stormande emot dig.

 

[Max]

Jag plockar snabbt upp en sten ur min väska och kastar mot kaktusarna. Jag stoppar sedan fingrarna i öronen och skyddar huvudet medan jag springer mot bummelbesten. När jag kommer nära nog så faller jag och försöker glida under besten utan att bli trampad på. Jag hoppas på det bästa.

 

[Rymdhamster]

Xap
Du ser i vart fall att kaktusarna börjar röra på sig, men du hör inget från dem. Bummelbesten rusar rakt in i grottan, rakt mot dig.

[Slå ett flexslag för att lyckas dyka under besten. Parkour är applicerbart, så 2T12 och lägg till 1 på varje slag. Slå 8 eller mer för att undvika bummelbesten]

 

[Max]

[12+1 och 7+1, det känns som att min tur kommer ta slut snart :/]

 

[Rymdhamster]

Xap
Du lyckas ducka under besten när den kommer lufsande utan att ta händerna från örat. Du känner vibrationerna från bestens fötter genom berget under dig tills de plötsligt upphör. När du vänder dig om ser du hur besten och de flesta av kaktusarna har försvunnit helt från avsattsen, och ett litet tag senare känner du en våldsam duns fortplanta sig upp genom golvet.

 

[Cissi]

Yra

Jag följer efter Xap när han springer iväg och hamnar bakom besten när denne jagar min lillebror genom tunnlarna. Jag biter mig i tungan för att inte skrika på honom att springa så fort han kan, det fattar han nog.
Jag stannar till i ingången till kaktusgrottan och tittar på Xaps halsbrytande manöver med andan i halsen. När han glidit under besten drar jag honom till mig i en kram.

 

[Anchorman]

Fiffi

Allt detta springande, det inget för en så gammal fraggel som jag. Utmattad lägger jag mig ned på marken, det var bara tänkt att jag skulle sätta mig men så trött som jag är så blev det att jag hamnade på rygg.
Tur att Xap är säker, han är modig den där lilla fraggeln.

Liggandes på rygg säger jag rakt upp.
"Ja mina små fragglar, mår ni bra båda två? Jag hoppas ni har lärt er nu att äventyr inte alltid är så kul som man tror!"

 

[Max]

Jag känner någons armar krama runt mig utan att riktigt förstå att jag klarade mig undan besten. Jag kollar omkring och ser att Yra håller om mig. Jag kramar tillbaka .

"Vad pratar du om Fiffi? Detta är ju jätte roligt!" säger jag med ett stort leende på läpparna.

 

[Anchorman]

Fiffi

Roligt? Ja hur tänker de där ungdomarna egentligen? Vad är det som är så kul med det här? Springande i korridorer, fångade av kaktusar, ilskna rankor. Nej en mysig liten picknick är att föredra framför det här alla dagar.
Jag kliar mig lite på pannan medan jag fortsätter titta upp i taket. Jag säger inget utan ligger bara och vilar min trötta kropp.