Nekromanti Fraggelrollspel - Speltråd
- Thread starter Rymdhamster
- Start date
Anchorman
Swashbuckler
- Joined
- 28 Apr 2012
- Messages
- 1,850
Fiffi
Jag ställer mig upp och borstar bort lite smuts som har samlats sig på ena axeln, efter ett djupt andetag så säger jag:
"Om inte minnet sviker mig så har vi nu allt vi behöver. Tillbaka till barderna."
Tanken på att få komma hem och lägga sig i en säng ger mig ett leende på läpparna.
Jag ställer mig upp och borstar bort lite smuts som har samlats sig på ena axeln, efter ett djupt andetag så säger jag:
"Om inte minnet sviker mig så har vi nu allt vi behöver. Tillbaka till barderna."
Tanken på att få komma hem och lägga sig i en säng ger mig ett leende på läpparna.
Yra
Jag tar Fiffi stöttande under armen och sen pekar jag ut vägen åt Xap.
"Ditåt"
Med lite tricksande för att få med oss alla grejer och den trötta Fiffi och våra egna trötta ben letar vi oss genom labyrinten tills vi kommer fram till barderna igen.
"Sådär." Säger jag när vi klivit in i salen och jag hjälpt Fiffi att sätta sig på en sten. "Vad gör vi nu då?"
Jag tar Fiffi stöttande under armen och sen pekar jag ut vägen åt Xap.
"Ditåt"
Med lite tricksande för att få med oss alla grejer och den trötta Fiffi och våra egna trötta ben letar vi oss genom labyrinten tills vi kommer fram till barderna igen.
"Sådär." Säger jag när vi klivit in i salen och jag hjälpt Fiffi att sätta sig på en sten. "Vad gör vi nu då?"
Rymdhamster
ɹǝʇsɯɐɥpɯʎɹ
I salens mitt reser sig fyra stora fraggelstatyer runt om kring ett litet, runt, stenlagt torg. Var och en av statyerna håller fram en skål mot mitten, och varje staty har ett eget attribut som är överdrivet. En har väldigt stora ögon, en har stora händer, en har en stor mun och en har stora öron.
På det lilla torget sitter fem fragglar med varsitt instrument; den musik som ledsagat er genom labyrinten.
Cantus slutar spela och tittar upp mot er när ni kommer in i salen.
"Väl gjort, jag ser att ni har alla nycklar, och dessutom en extra fraggel med er. Kommer ni ihåg gåtan jag ställde innan ni gav er in i labyrinten? "
På det lilla torget sitter fem fragglar med varsitt instrument; den musik som ledsagat er genom labyrinten.
Cantus slutar spela och tittar upp mot er när ni kommer in i salen.
"Väl gjort, jag ser att ni har alla nycklar, och dessutom en extra fraggel med er. Kommer ni ihåg gåtan jag ställde innan ni gav er in i labyrinten? "
Yra
Jag funderar och hoppar sedan upp och ner!
"Jag vet! Jag vet! *harkel*Den örte höre havets sång, den mynte smake dess kropp, den hänte rönte himlens form, den ögte skåde dess ljus.
Var det rätt så?"
Jag tittar på Fiffi för medhåll.
"Men vad betyder det?"
Jag funderar och hoppar sedan upp och ner!
"Jag vet! Jag vet! *harkel*Den örte höre havets sång, den mynte smake dess kropp, den hänte rönte himlens form, den ögte skåde dess ljus.
Var det rätt så?"
Jag tittar på Fiffi för medhåll.
"Men vad betyder det?"
Rymdhamster
ɹǝʇsɯɐɥpɯʎɹ
"Det är därför det är en gåta, unga fraggel. Men du minns rätt. Vad den betyder är det sista hindret för er att ta er hem igen."
Cantus lutar sig tillbaka och börjar spela på sin pipa igen. En annan melodi den här gången och mycket tystare så att tonerna tycks dansa fram och tillbaka i salen.
Cantus lutar sig tillbaka och börjar spela på sin pipa igen. En annan melodi den här gången och mycket tystare så att tonerna tycks dansa fram och tillbaka i salen.
Anchorman
Swashbuckler
- Joined
- 28 Apr 2012
- Messages
- 1,850
Fiffi
Efter att ha blivit medsläpad i ett för mig väldigt högt tempo står jag nu framför statyerna igen.
Minnet svek mig men det är tur att det finns fragglar i gruppen med bättre minne än jag.
Nu när jag kommer ihåg gåtan så ska det nog inte vara några problem dock.
Jag tänker på de fyra sakerna vi har, en skål, en stor sten, vatten och en snäcka.
Den örte höre havets sång
"Den med stora öron ska helt klart ha snäckan och höra havsbruset."
Jag väntar inte på de andra utan tar snäckan själv och lägger den i skålen framför den med stora öron.
Den mynte smaka dess kropp
"Stor mun får smaka på vattnet helt enkelt."
Så jag häller vattnet i skålen framför den med stor mun.
Den hänte rönte himlens form, den ögte skåda dess ljus.
Nu blev det lite klurigare, en skål och en sten har vi kvar. Länge funderar jag samtidigt som jag kliar mig i svansen.
"Ok det här kan bli fel men vi testar."
Jag tar den stora stenen och lägger den i skålen framför den med stora händer.
Skålen lägger jag i skålen framför den med stora ögon.
"Spännande"
säger jag och backar några steg.
Efter att ha blivit medsläpad i ett för mig väldigt högt tempo står jag nu framför statyerna igen.
Minnet svek mig men det är tur att det finns fragglar i gruppen med bättre minne än jag.
Nu när jag kommer ihåg gåtan så ska det nog inte vara några problem dock.
Jag tänker på de fyra sakerna vi har, en skål, en stor sten, vatten och en snäcka.
Den örte höre havets sång
"Den med stora öron ska helt klart ha snäckan och höra havsbruset."
Jag väntar inte på de andra utan tar snäckan själv och lägger den i skålen framför den med stora öron.
Den mynte smaka dess kropp
"Stor mun får smaka på vattnet helt enkelt."
Så jag häller vattnet i skålen framför den med stor mun.
Den hänte rönte himlens form, den ögte skåda dess ljus.
Nu blev det lite klurigare, en skål och en sten har vi kvar. Länge funderar jag samtidigt som jag kliar mig i svansen.
"Ok det här kan bli fel men vi testar."
Jag tar den stora stenen och lägger den i skålen framför den med stora händer.
Skålen lägger jag i skålen framför den med stora ögon.
"Spännande"
säger jag och backar några steg.
Rymdhamster
ɹǝʇsɯɐɥpɯʎɹ
Ni lägger föremålen i skålarna så som ni säger och bakar undan med en spänd förväntan. Vad ska det hända nu?
Barderna fortsätter spela sin låga musik så tonerna dansar fram och tillbaka. Kanske har de höjt tempo en aning.
Men ingenting händer.
Barderna fortsätter spela sin låga musik så tonerna dansar fram och tillbaka. Kanske har de höjt tempo en aning.
Men ingenting händer.
Rymdhamster
ɹǝʇsɯɐɥpɯʎɹ
Fiffi
Du hinner knappt lägga ner det sista föremålet i sin nya skål innan det det slår blixtar ur ögonen på alla statyerna mot det lilla torget, mitt bland barderna, och blixtarna slutar inte utan fortsätter och går ihop tills de bildar en stor boll av ljus, stor nog för att en fraggel ska kunna gå in i den.
Barderna slutar spela och backar undan några steg i vördnad. Cantus ser lite road ut och säger:
"Sist någon la fel sak i fel skål så försvann alla nycklarna tillbaka ut i labyrinten och de fick börja om från början. Men jag antar att allting blir äldre och tröttare. Ni har öppnat vägen här i från, den för de som inte är barder. Nu är frågan, är ni modiga nog att ta första steget på er nästa resa, och se var ni hamnar någonstans?"
Du hinner knappt lägga ner det sista föremålet i sin nya skål innan det det slår blixtar ur ögonen på alla statyerna mot det lilla torget, mitt bland barderna, och blixtarna slutar inte utan fortsätter och går ihop tills de bildar en stor boll av ljus, stor nog för att en fraggel ska kunna gå in i den.
Barderna slutar spela och backar undan några steg i vördnad. Cantus ser lite road ut och säger:
"Sist någon la fel sak i fel skål så försvann alla nycklarna tillbaka ut i labyrinten och de fick börja om från början. Men jag antar att allting blir äldre och tröttare. Ni har öppnat vägen här i från, den för de som inte är barder. Nu är frågan, är ni modiga nog att ta första steget på er nästa resa, och se var ni hamnar någonstans?"
Rymdhamster
ɹǝʇsɯɐɥpɯʎɹ
Det blixtrar till lite extra när Xap far in i ljusklotet och sedan är han spårlöst försvunnen från grottan.
Rymdhamster
ɹǝʇsɯɐɥpɯʎɹ
De blixtrar till igen och Yra är borta.
Anchorman
Swashbuckler
- Joined
- 28 Apr 2012
- Messages
- 1,850
Fiffi
Förskräckt ser jag hur både Yra och Xap hoppar utan vidare eftertanke rätt in i ljuset.
Jag står och stirrar ett bra tag med öppen mun på skenet, funderande på allt jag kommer ihåg om underliga sken.
Ibland så måste man bara ksta sig in, även om man är osäker. Det här är ett sådant tillfälle.
Jag kastar mig in i ljuset när jag tar de sista stegen ropar jag högt:
"Morrötter och hallonsaft!"
Förskräckt ser jag hur både Yra och Xap hoppar utan vidare eftertanke rätt in i ljuset.
Jag står och stirrar ett bra tag med öppen mun på skenet, funderande på allt jag kommer ihåg om underliga sken.
Ibland så måste man bara ksta sig in, även om man är osäker. Det här är ett sådant tillfälle.
Jag kastar mig in i ljuset när jag tar de sista stegen ropar jag högt:
"Morrötter och hallonsaft!"
Rymdhamster
ɹǝʇsɯɐɥpɯʎɹ
Ni sugs genom en lång tunnel av blixtrande ljus under tjut av förskräckelse och glädje. Det känns som att ni svävar uppåt i hög hastighet och ni tänker att om det går så fort som det känns att det gör borde ni ha lämnat fraggelklippan bakom er för länge sedan.
Sen blir allt svart runt omkring er och ni börjar känna en sugande känsla i maggropen ungefär som att ni plötsligt befann er i fritt fall. Vinden börjar susa runt öronen och ni hinner precis tänka att det här skulle kunna vara mycket dåligt när det ljusnar runt er och ni plaskar rakt ner i svalt, uppfriskande vatten.
Ni plaskar runt för att komma till ytan och kippar efter andan och har precis börjar får kontroll över er själv och situationen när ni inser att ni nu befinner er i bassängen i stora salen.
Förvånande ansikten tittar fram över kanten på er och chockade rop dränker varandra i sitt tjattrande. Till slut kommer bergets äldsta fraggel framhasande till kanten och tittar ner på er.
"Jaha, är letar vi runt hela klippan efter er så visar det sig att ni har legat här och plaskat hela dagen. Skallgången är avblåst, allihopa, alla verkar vara oskadda efter skalvet. Återgå till vad ni gjorde!"
Vissa muttrar om oansvariga fragglar som leker medan andra oroar sig, men era närmare vänner sluter upp runt bassängen och hjälper er upp. Reda att lyssna på er historia...
Sen blir allt svart runt omkring er och ni börjar känna en sugande känsla i maggropen ungefär som att ni plötsligt befann er i fritt fall. Vinden börjar susa runt öronen och ni hinner precis tänka att det här skulle kunna vara mycket dåligt när det ljusnar runt er och ni plaskar rakt ner i svalt, uppfriskande vatten.
Ni plaskar runt för att komma till ytan och kippar efter andan och har precis börjar får kontroll över er själv och situationen när ni inser att ni nu befinner er i bassängen i stora salen.
Förvånande ansikten tittar fram över kanten på er och chockade rop dränker varandra i sitt tjattrande. Till slut kommer bergets äldsta fraggel framhasande till kanten och tittar ner på er.
"Jaha, är letar vi runt hela klippan efter er så visar det sig att ni har legat här och plaskat hela dagen. Skallgången är avblåst, allihopa, alla verkar vara oskadda efter skalvet. Återgå till vad ni gjorde!"
Vissa muttrar om oansvariga fragglar som leker medan andra oroar sig, men era närmare vänner sluter upp runt bassängen och hjälper er upp. Reda att lyssna på er historia...