Nekromanti Fria Ligan släpper Alien: The Roleplaying Game

[luddwig]

Produkten säljs internationellt och sålänge den säljer lär produktionen fortsätta tänker jag (klassisk utbud och efterfrågan)

Så tänker jag också, och Coriolis har en väldigt mustig och spännande spelvärld så det borde stå sig bra i konkurrens. Alien-spelet lär även innebära att fler får upp ögonen för ligan internationellt vilket bör gynna försäljningen av deras andra spel, inklusive Coriolis.

 

[entomophobiac]

Tycker det är synd att tongången här snabbt blir så negativ. Det är klart att det inte är roligt att jäklas med sina spelare, men vänder man på det så blir mörkerpoängen en legitim valuta för att sätta käppar i hjulet för spelarna där de i vanliga fall upplever att det är SL som jäklas.

Jämfört med andra spel som har poängvalutor av olika slag (exempelvis SpyCraft/7th Sea, FATE, eller rentav gamla hederliga hjältepoäng) så är Coriolis helt enkelt rätt dåligt balanserat. I de skrivna äventyren har jag upplevt MP som ett sätt att ge spelledaren en händelsemeny med en budget. Tycker det känns väldigt krystat, eftersom äventyren lika gärna bara kunde beskriva händelserna rakt av och låta mig välja (vilket ändå blir fallet i praktiken). MP blir snabbt en mekanik utan ett spel, typ.

Men utöver reglerna så älskar jag Coriolis. Det är en väldigt häftig värld. Att det blir "negativ" tongång handlar nog mer om att vi alla är gnälliga nördar. Lite som att nyheterna sällan tar upp när något bra händer, för att det som är bra inte skapar någon riktig konversation.

 

[NisseJ]

Ja, bara två delar vad jag vet. Jag hade gärna sett mer material till Coriolis efter Ikonernas nåd, men med Alien-rollspelet på banan känns troligheten väldigt liten.

Jag tror helt fullt att det kommer mer material till Coriolis, bara att lyssna på senaste episoden av Signaler från Zonen för att höra lite om det.

 

[Rangertheman]

ang Ikonernas nåd så har det varit sagt två delar, men om jag inte minns helt fel så talade man om att det blir tre delar på ett avsnitt av Signaler från zonen nyligen.

Jag vill också minnas att det ska bli en trilogi. Både del 2 och 3 ska komma nästa år tror jag. Dessutom är Mattias Johnsson projektledare för dem och det verkar inte som att han är så involverad i Alien, så jag tror definitivt att de blir av. Men efter det tror jag det blir svårt att hålla liv i två så relativt lika produktioner.

 

[Rangertheman]

Efter att ha lyssnat på podden "Effekt" (f.d. Coriolis Effect) så konstaterar jag att Alien RPG tycks ha ett mycket bättre system än Coriolis. Om jag förstått det rätt är det så att när du utsätts för vissa saker och utför vissa handlingar (som att skjuta automateld) får du (och i vissa fall även övriga i gruppen) ett stresspåslag. Det skärper dina sinnen och gör dig tillfälligt bättre, men för varje poäng ökar risken att du bryter ihop, fryser fast, springer iväg eller något liknande. Spelar du kolonisatör eller en byråkrat som Burke känns det rätt så rimligt. Men jag har svårt att se varför en marinkårssoldat skulle bli stressad av att använda sitt vapen. Mekaniken är kanske annorlunda för dem?

Det känns betydligt mer intuitivt att man blir stressad av situationen än att man måste använda andra färdigheter och förmågor i förväg för att bygga upp en "pool" av poäng. Men det känns ändå inte som att det passar kompetenta rollpersoner som är vana vid att hantera stress och som normalt sett klarar av tuffa utmaningar utan att behöva pressa slagen. Det är kanske en anledning till att jag har svårt för År noll-motorn; jag vill spela någon som är betydligt mer kompetent än vad jag själv hade varit om jag hamnade på en rymdstation eller i Forbidden Lands - inte någon som har en 50/50 chans att lyckas med vanliga handlingar.

 

[Rymdhamster]

Spelar du kolonisatör eller en byråkrat som Burke känns det rätt så rimligt. Men jag har svårt att se varför en marinkårssoldat skulle bli stressad av att använda sitt vapen.

Om du väl hamnar i en situation där du behöver mejja så känns det väl rätt rimligt att det är en rätt läskig situation även för en soldat. I annat fall skjuter du ju antagligen mer kontrollerat (beroende på exakt vad som åsyftas med automateld, så klart. Men om andra rollspel är något att gå på så är det inte "short kontrolled bursts" det handlar om =).

 

[Mogger]

Om du väl hamnar i en situation där du behöver mejja så känns det väl rätt rimligt att det är en rätt läskig situation även för en soldat. I annat fall skjuter du ju antagligen mer kontrollerat (beroende på exakt vad som åsyftas med automateld, så klart. Men om andra rollspel är något att gå på så är det inte "short kontrolled bursts" det handlar om =).

Ja. Det är konstaterat faktum att soldaters psyke bryts ner. Man brukar säga att en soldat kan vara effektiv i ca 100 dagar av aktiv strid*, vilket därmed skulle vara ett utmärkt värde att använda i spel. Du börjar med 100 i Fatigue och sedan sänks det. Och kan återhämtas såklart på olika sätt.

Läste en hel del psykologiska utvärderingar av USA:s armé i samband med att jag skrev Fog of War.

*Alltså att befinna sig i ett krigsdrabbat område. Inte att kulorna viner oavbrutet. Det är sannolikt risken att du när som helst kan dö som bryter ner dig.

 

[Rangertheman]

Om du väl hamnar i en situation där du behöver mejja så känns det väl rätt rimligt att det är en rätt läskig situation även för en soldat. I annat fall skjuter du ju antagligen mer kontrollerat (beroende på exakt vad som åsyftas med automateld, så klart. Men om andra rollspel är något att gå på så är det inte "short kontrolled bursts" det handlar om =).

De sa visserligen "automatic fire" i podden men det är möjligt att det bara är när man skjuter vilt omkring sig som man drabbas av stress. Samtidigt är det väl situationen i sig som är stressande, inte handlingen att hålla inne avtryckaren?

 

[Rymdhamster]

De sa visserligen "automatic fire" i podden men det är möjligt att det bara är när man skjuter vilt omkring sig som man drabbas av stress. Samtidigt är det väl situationen i sig som är stressande, inte handlingen att hålla inne avtryckaren?

Men det är när du håller inne avtryckaren som du kapitulerar inför stressen. Det är först när du gör det som du tappat fattningen.

I verkligheten hade det ju så klart varit tvärt om, du pressar ner avtryckaren _eftersom_ du har tappat fattningen. Men det här ger spelaren mer agens vilket ju är en rätt stor grej i FL-spel. Dvs spelaren väljer om rollpersonen har tappat fattningen eller inte.

 

[Rangertheman]

Kan ju också vara så att man tömmer magasinet för att försäkra sig om att fanskapet verkligen dör.

 

[entomophobiac]

Angående kompetens och soldater så borde det väl handla rätt mycket om varför du är soldat. Colonial Marines verkar ju funka rätt mycket som amerikanska Marines av idag, med tours of duty etc., så i praktiken är det ju helt vanliga Svenssöner som får gå igenom grundutbildning och sen vakta rymden från en frysbox. Att dessa drabbas av stress när deras "badass elite"-attityd möts av överväldigande motstånd är knappast märkligt.

Aliens leker väldigt mycket med tittarens förväntningar, hela vägen genom filmen. Först är alla dessa "badasses" på hugget som tusan och landar på LV-426. De är pumpade och taggade ... men absolut ingenting händer, och de utropar stället som säkert.

Sen hittar de folket på kolonin och går igen, fortfarande rätt chill, men alla dör. De är aldrig badasses överhuvudtaget, utan det är bara den förväntning som byggs upp av attityd och stämning. Otroligt välgjort, och knappast den hjärndöda militärromans som många tycks komma ihåg.

 

[Rangertheman]

I verkligheten hade det ju så klart varit tvärt om, du pressar ner avtryckaren _eftersom_ du har tappat fattningen. Men det här ger spelaren mer agens vilket ju är en rätt stor grej i FL-spel. Dvs spelaren väljer om rollpersonen har tappat fattningen eller inte.

Spännande hur olika man kan uppfatta ett spelsystem. Jag har problem med År noll-motorn just för att jag tycker den tar bort spelaragens och lägger den i olika poängsystem. Det är inte du som spelare som väljer tidpunkt där din rollpersons mutation kan komma till nytta, utan du måste först ha ägnat dig åt självskadebeteende. Samma sak när det gäller specialförmågorna i Svärdets sång; har du inte skadat dig själv eller riskerat att sabba dina vapen, kan din rollperson inte använda dem. Du som spelare kan inte bestämma att rollpersonen har med sig 20 pilar, utan tärningen avgör om du har 4 eller oändligt med pilar. Om jag förstått stresssystemet rätt kommer du att slå mot en tabell om du går över gränsen för hur mycket stress du kan hantera, vilket i och för sig är realistiskt, men det gör att du förlorar kontrollen över din rollperson.

Missförstå mig rätt; jag tror att År noll-motorn med ett stressystem kommer att passa väldigt bra till ett Alien-rollspel. Rent mekaniskt är det en väldigt snygg lösning. Personligen föredrar jag dock system där stressen/skräcken byggs upp av stämningen och samspelet mellan SL och spelare - inte på mekanisk väg. Jag kan ju visserligen husregla och plocka bort de delar som jag tycker stjäl spelaragens. Eller så kan jag skippa År noll-system helt och hållet, vilket nog kommer att bli fallet när det gäller Alien RPG.

 

[Rymdhamster]

Spännande hur olika man kan uppfatta ett spelsystem. Jag har problem med År noll-motorn just för att jag tycker den tar bort spelaragens och lägger den i olika poängsystem.

Det man tar igen på gungorna förlorar man på karusellen

Men hitills har ju Coriolis varit den bästa versionen av systemet, och M:Å0 det sämsta (just å grund av den nämnda mutationsanvändningen). SS hamnar någonstans därimellan.

 

[CapnZapp]

Tycker det är synd att tongången här snabbt blir så negativ. Det är klart att det inte är roligt att jäklas med sina spelare, men vänder man på det så blir mörkerpoängen en legitim valuta för att sätta käppar i hjulet för spelarna där de i vanliga fall upplever att det är SL som jäklas. Nu är det istället en direkt effekt av att de ber till ikonerna.

Har inga problem med någon av de grundläggande idéerna, alltså
- omslag behöver ha en kostnad så spelarna enbart slår om när de verkligen behöver det. Att kostnaden stavas "det blev just svårare lyckas med mina mål" är helt ok.
- det ligger i ingens intresse att spelet reglerar när "verkligen" betyder verkligen, utan att detta lämnas upp till spelaren
- settingen pratar om mörkret mellan stjärnorna och att det är en bra idé koppla detta till kostnaden för omslag

Det enda jag vänder mig mot är
- att göra SL till bödel. Man ska inte underskatta nyttan av att SL tillåts fasaden av "opartisk domare". Plus att jag rent personligt är verkligen fundamentalt ointresserad av att sitta och peta mina spelare i ögat. Tycker jag mina spelares agerande förtjänar en komplikation eller setback är jag fullt kapabel att göra det, och att låta mig styras av poäng håller mig bara tillbaka.
- att kostnaden ska mätas i "förlorad" speltid, där "förlorad" avser de spelstilar som har en skriven agenda att hinna igenom

Det borde gå konstruera om det som är bra med Mörkret och böner till Ikonerna utan att involvera det som är dåligt med nuvarande implementation.

(Mods: feel free lägga ut detta stickspår i egen tråd)

 

[CapnZapp]

Dessutom är det väl ingen som överhuvudtaget som har flaggat för att Coriolis skulle avvecklas? Produkten säljs internationellt och sålänge den säljer lär produktionen fortsätta tänker jag (klassisk utbud och efterfrågan)

Mhhm.

Skillnaden mellan ett spel som slutar säljas och ett spel som "bara" slutar producera nya supplement är i praktiken noll och intet för mig som redan har köpt spelet.

Rollspelslinjer är som biologiska former - de antingen utvecklas eller dör

 

[CapnZapp]

Men jag har svårt att se varför en marinkårssoldat skulle bli stressad av att använda sitt vapen.

Fast nu är ju grejen med Aliens att situationen är pretty fucking far from en vanlig dag på jobbet.

Din motståndare är ju döden manifesterad i den äckligaste slemmigaste mest obönhörliga form som HR Giger bara kunde trycka ur sig. Moder Gaia i dina värsta mardrömmar.

Jag ser inga som helst skäl till att undanta marinkårssoldater från effekterna av primalskräck, med tanke på att det är ju hela poängen

 

[Mogger]

Jag skulle f.ö gärna spela/spelleda en länga Alienskampanj där strid mot xenomorpher inte är i fokus hela tiden. Istället kan det handla om giriga företag, terraformare, androider med egen agenda, rena krig, prospektering och rena cyberpunkstories. Jag tycker inte alls att Aliens utan aliens är tomt och ointressant, utan anser tvärtom att det är en potentiellt rik och intressant spelmiljö.

 

[entomophobiac]

Jag skulle f.ö gärna spela/spelleda en länga Alienskampanj där strid mot xenomorpher inte är i fokus hela tiden. Istället kan det handla om giriga företag, terraformare, androider med egen agenda, rena krig, prospektering och rena cyberpunkstories. Jag tycker inte alls att Aliens utan aliens är tomt och ointressant, utan anser tvärtom att det är en potentiellt rik och intressant spelmiljö.

Eftersom Alien tillkom under “the golden age of science fiction” så håller jag 100% med, men är inte helt säker på att den inspirationen i praktiken kommer finnas i en produkt som släpps idag. Förväntningarna på rymdhistorier 2020 är inte desamma som 1960-70.

 

[crilloan]

Jag skulle f.ö gärna spela/spelleda en länga Alienskampanj där strid mot xenomorpher inte är i fokus hela tiden. Istället kan det handla om giriga företag, terraformare, androider med egen agenda, rena krig, prospektering och rena cyberpunkstories. Jag tycker inte alls att Aliens utan aliens är tomt och ointressant, utan anser tvärtom att det är en potentiellt rik och intressant spelmiljö.

Koppla det till till en värld där koloniseringen har kommit ur de första stapplande stegen (se Covenant) med terraformning och skitig Sci-Fi

Småhandlare som försöker hitta en nisch med transporter utanför storbolagens radar osv.

I´ll Play That!

C

 

[Rymdhamster]

Jag skulle f.ö gärna spela/spelleda en länga Alienskampanj där strid mot xenomorpher inte är i fokus hela tiden. Istället kan det handla om giriga företag, terraformare, androider med egen agenda, rena krig, prospektering och rena cyberpunkstories. Jag tycker inte alls att Aliens utan aliens är tomt och ointressant, utan anser tvärtom att det är en potentiellt rik och intressant spelmiljö.

Jag tänker rent sponant på ett äventyr/kampanj där alla spelar två rollpersoner, en rymdtruckare alá Nostromo crew ute i rymden (eller en skara Marines på räddningsuppdrag), och en pappersknuffare i kostym tillbaka på jorden.

Äventyret i rymden torde vara rätt uppenbart, men äventyret på jorden handlar om hur rollpersonerna upptäcker den här konspirationen att försöka föra tillbaka något livsfarligt, och slutligen hamnar i situationen där de måste bestäma om deras rymdrollpersoner måste offras för att hindra detta (eller om de måste offras för att lyckas genomföra detta).

Vad som vore riktigt coolt är om man kör respektive äventyr i två helt skilja grupper, och sedan sammanför dem där rymdgruppen behöver övertyga kostymgruppen om att låta dem leva.

Eller kanske tvärt om att kostymnissarna måste vädja till rymdgruppen om att inte spola ut xenomorphen genom luftslussen om de på något sätt lyckats få övertaget.