Det var iofs i ett annat (ganska hafsigt) spel, men där skulle min karaktär slåss mot en demon, vars första handling var att sätta tungan i halsen och hamna på marken utan att kunna andas i någon runda... lite antiklimax på den striden tills demonen vaknade igen (och dog).
En annan demonrelaterad sak var mina spelares "slutboss" i ett av mina äventyr, som var en jäkligt stor och allmänt farlig demon av typ sjätte rangen. Efter att ha huggit på den kanske en eller två gånger lyckas en av mina spelare få till ett anfall med jäkligt hög skadeverkan som träffar rätt i ansiktet... vilket jag dum som jag är hade gjort till demonens svaga punkt. Träff i hjärnan, chockslag på Ob-många-T6, demonen svimmar och dör ganska snart av den andra karaktärens ännu större tvåhandssvärd. Lite surt kändes det, faktiskt, men spelaren som lyckades gillade det (förbannade precisionsanfall...).
Vad gäller erat fummel så låter det enligt mig mest dumt. Spelar man på realism låter man ingen dö av Ob1T6 dödsslag pga. en pil i foten om karaktären inte har en bokstavlig akilleshäl. Då ignorerar man helt enkelt dödsslaget (vilket även är en frivillig regel, som ju redan nämnts), regler eller inte. Allt annat är ju faktiskt fånigt, om man nu inte uttryckligen spelar enligt principen att reglerna ska följas till minsta detalj. Har karaktären blivit allvarligt skadad innan kan ju i och för sig pilen vara droppen som får bägaren att rinna över i form av en fysiologisk chock som inte kan fixas utan modern sjukvård, men det ska inte vara någon fara för en oskadd karaktär innan det har hunnit infekteras...
Sedan finns det ju också en frivillig regel för att minska "avståndsfummel" vid skjutande, men den är ju redan nämnd och inte inläggets stora poäng.