Fridigern
Swordsman
- Joined
- 23 Sep 2014
- Messages
- 404
Inspirerad av podden "Vi spelar rollspel" och en massa OSR man har läst så bestämde vi oss för att köra en omgång DoD91 helt enligt grundreglerna (eller nästan blev det, såklart). Erfarenheter från OSR har gett oss att rörligt initiativ är bra (att man slår varje runda) samt att det är gött med bara KP och helst inga slag för pareringar eller så. DoD91 är ju ping-pong-spelet över alla andra, så vi var lite oroliga för sistnämnda. Från Zerims rövarband-striden:
-rörligt initiativ är ett himla meck, alltihop saktar ner till en fruktansvärd långsamhet när man i början av rundan skall rulla allas initiativ och sen börja deklarera vad man skall göra. Eftersom vi inte ville ha tråkigt men ändå köra nära det gamla kom vi på en lösning: Deklareringsfas och förflyttningar först, sen initiativ för de små subgrupper av strider det blev en efter en, det var mycket bättre! Så länge folk får skrika i munnen på varandra är det bra strid, när man sitter och väntar på sin tur utan att få göra något mer än en minut så är det trist.
Istället för: "Ok ny runda, slå intitiativ" (rull, rull, rull, rull 1 minut) sen "öhhh, du är först, vad gör du?" -"Jag hugger han till vänster" osv...
Så kunde man köra: "Rövaren till vänster lyfter en båge, de två till mitten failar sitt moralslag och börjar backa (DoD91 har strikta moralregler såg vi precis som OSR), vad gör ni?" -"Jag skjuter!", "jag slår igen" och "jags springer runt för att genskjuta de som flyr"
Följt av en korta summeringar, flyttande av markörer på stridskartan och sen stridsfasen: "ok, du skjuter och han vill ta skydd, slå init (rull rull) han är först och kastar sig runt hörnet, men du måste skjuta!"... "du slår igen och han vill slåss, slå init (rull rull) du är först, han försöker parera (rull rull) han träffas och (rullrullrurll) dör!" osv
På det hela taget kommer man igenom färre rundor, men mer hinner hända i rundorna och folk aktiveras oftare, det var mycket bättre än hur vi brukar köra i vårt "uppsnabbade" BRP som vi spelar jättelänge.
Lärdomen blir att det är bra att spela olika spel då och då, så man snappar upp nya saker från nya system och lösgörs från sina gamla husregler. Sen visade det sig också att det där med träffområden, KP i träffområdena och att man fick minus i CL när man blivit träffad i armen osv gav en riktigt go gritty känsla som vi inte fått på ett tag med bara totala KP eller HP. Simulationistiska system kan sporra fantasin även på folk som inte ens kör dem på allvar, om man inte låter dem kväva spelet med allt som tar tid. Att folk sprang runt och högg kors och tvärs gjorde också att pingponget inte var något problem denna gång heller.
-rörligt initiativ är ett himla meck, alltihop saktar ner till en fruktansvärd långsamhet när man i början av rundan skall rulla allas initiativ och sen börja deklarera vad man skall göra. Eftersom vi inte ville ha tråkigt men ändå köra nära det gamla kom vi på en lösning: Deklareringsfas och förflyttningar först, sen initiativ för de små subgrupper av strider det blev en efter en, det var mycket bättre! Så länge folk får skrika i munnen på varandra är det bra strid, när man sitter och väntar på sin tur utan att få göra något mer än en minut så är det trist.
Istället för: "Ok ny runda, slå intitiativ" (rull, rull, rull, rull 1 minut) sen "öhhh, du är först, vad gör du?" -"Jag hugger han till vänster" osv...
Så kunde man köra: "Rövaren till vänster lyfter en båge, de två till mitten failar sitt moralslag och börjar backa (DoD91 har strikta moralregler såg vi precis som OSR), vad gör ni?" -"Jag skjuter!", "jag slår igen" och "jags springer runt för att genskjuta de som flyr"
Följt av en korta summeringar, flyttande av markörer på stridskartan och sen stridsfasen: "ok, du skjuter och han vill ta skydd, slå init (rull rull) han är först och kastar sig runt hörnet, men du måste skjuta!"... "du slår igen och han vill slåss, slå init (rull rull) du är först, han försöker parera (rull rull) han träffas och (rullrullrurll) dör!" osv
På det hela taget kommer man igenom färre rundor, men mer hinner hända i rundorna och folk aktiveras oftare, det var mycket bättre än hur vi brukar köra i vårt "uppsnabbade" BRP som vi spelar jättelänge.
Lärdomen blir att det är bra att spela olika spel då och då, så man snappar upp nya saker från nya system och lösgörs från sina gamla husregler. Sen visade det sig också att det där med träffområden, KP i träffområdena och att man fick minus i CL när man blivit träffad i armen osv gav en riktigt go gritty känsla som vi inte fått på ett tag med bara totala KP eller HP. Simulationistiska system kan sporra fantasin även på folk som inte ens kör dem på allvar, om man inte låter dem kväva spelet med allt som tar tid. Att folk sprang runt och högg kors och tvärs gjorde också att pingponget inte var något problem denna gång heller.