Nekromanti Funderingar om soldiska förläningar

[Enshadi]

Jag vet inte om jag är den enda som upptäckt motsägelsefulla meningar i förläningsreglerna för Riddaren och boken om Soldarn.

I Riddaren har jag uppfattningen att hertigdömen, grevskap och baronier egentligen inte skiljer sig särskilt mycket åt förutom storleksmässigt. Hertigdömet är dubbelt så stort som grevskapet som är dubbelt så stort som baroniet. Inte så värst komplicerat.

Men i Asharien&Soldarn står att baronierna tar störst skatteintäkt från jordbruket, medan greverna tar en lägre intäkt medan hertigarna har minst. Tvärtom Riddarens uppgifter alltså. Motsägelesfullt nog har alla adelsmän ändå egna gods och egna marker som bönder arbetar på.

Grevarna och hertigarna har vissa extrainkomster man kan godkänna men det är ändå svårt att föreställa sig hur länen är uppdelade rent geografiskt. Är baronierna på något sätt inbakade i grevskapen och grevarna har vissa "plättar" som innefattar handelsvägar, gruvor och stora skogsmarker?

Förläningssystemet i Riddaren är såklart enklare då man helt enkelt delar upp regioner i olika län där det största tillfaller hertigen, de näst största tillfaller greven och de minsta tillfaller baronerna. Å andra sidan har inte bara Asharien & Soldarn de motsägelsefulla uppgifterna.

I alla äventyr med baronier har dessa många invånare. Så pass många att ifall man skulle räkna ut något slags mellanvärde och dividera det med lantsortsbefolkningen i Soldarn skulle det inte bli mycket över till grevarna och hertigarna. Med andra ord borde baronerna äga den allra största befolkningsdelen eftersom de flesta borde vara bönder.

I Krigsherren står också att den soldiska armén bygger på baronernas miliser. Jag förstod inte riktigt vad det betydde, men det är å andra sidan rimligt då baronerna äger de största områdena där bönderna lever.

Kan ni hjälpa mig att lösa detta? Vill ju helst inte gå emot reglerna utan hitta en lösning

 

[Regmolar]

Nu var det länge sedan jag läste böckerna, men feodalsamhällen fungerar väl i regel så att kungen delar upp större delen av sitt land (i Soldarn håller väl kungen personligen bara Kronomarken?) land till höga adelsmän, som i sin tur delar ut större delen av den mark de fått av kungen till lägre adelsmän osv. i utbyte mot skatter och militaria ända ned till riddarna.

Då borde hertigdömet innefatta en massa baronier och grevskap som i sin tur innefattar baronier och kanske ännu mindre landplättar, vilka tillhör hertigdömet, medan hertigen själv endast sitter på ett par utvalda gods och en del viktigheter som gruvor och gammal skog och överlåter resten av marken till sina vasaller.

Det borde väl både kunna förklara att baronierna tar upp större delen av jordbruksskatterna (då de utgör större delen av landets areal), medan grevar och hertigdömen i första hand får skatt från tullar, landsvägar, städer mm (som genererar mer pengar per ytenhet än jordbruk), samtidigt som hertigdömen och grevskap är störst (då de omfattar baronierna).

Alla baronier är alltså delar av grevskap, som är delar av hertigdömen, som är delar av Riket, men hertigdömen och grevskap innefattar även mark som ägs av hertigen/greven personligen, så han ska ha något att leva av förutom baronernas trupper.

Låter det vettigt, eller har jag missuppfattat något i frågan?

 

[Svarte Faraonen]

Nu var det länge sedan jag läste böckerna, men feodalsamhällen fungerar väl i regel så att kungen delar upp större delen av sitt land (i Soldarn håller väl kungen personligen bara Kronomarken?) land till höga adelsmän, som i sin tur delar ut större delen av den mark de fått av kungen till lägre adelsmän osv. i utbyte mot skatter och militaria ända ned till riddarna.

Det är bättre att säga att det funkar åt andra hållet -- folk svär trohetseder som gör att de placera sitt land och sitt folk till en högre herres förfogande, i gengäld mot en motsvarande trohetsed från din feodalherre till dig. Det är alltså inte frågan om att kungen börjar med en stor klump land som han sedan delar ut till folk -- det skulle innebära en centralstyrd byråkrati, inte ett feodalsamhälle. I feodalsamhället är kungens makt och områdena han styr över helt beroende av folks trohetseder, vilket ger upphov till en hel del komplicerad politik.

 

[Regmolar]

Ja, det är nog egentligen mer korrekt; jag utgick från det redan etablerade feodala samhället och tyckte bara att det var lättast att börja uppifrån.

 

[Ymir]

Detta innebar ju också ibland väldigt oklara ägandeförhållanden. Jag har tex försökt utreda huruvida grevskapet Toulouse kunde sägas lyda under den franska eller den aragoniska kronan innan Albigenserkrigen, och alltså...nej,. Det går inte. Och titta bara på Andorra, som är en självständig stat än idag enkom för att det har delat ägandeskap mellan greven av Foix och biskopen av Urgell, ett förhållande transitionen till nationalstater inte riktigt kunde hantera. Gränsdragningarna i Mundana är, som så ofta påpekats, alldeles för absoluta och moderna i sin utformning.

- Ymir, tillägger

 

[Svarte Faraonen]

Ja, absolut. Mundana är, likt 99% av alla fantasyvärldar, en ren dagisversion av feodalismen.

 

[inte]

Jag tänker mig att de högre adelsmännen har kontroll över många av de hög avkastande enheterna i sin förläning d.v.s. gruvor, viktiga handelsvägar och städer (vad jag kommer ihåg är det hertigarna som har direkt kontroll över alla städer och inte markiser eller motsvarande som i t.ex. Consaber) medan han överlämnar kontrollen över bonde byar till sina vasaller.

Sedan kan jag vara ute och cykla men är det inte medtaget i riddaren att alla vasaller bettalar skatt till sin länsherre. Även om det inte är så stor del av inkomsten som ska betalas till länsherren så får han de inkomsterna utan direkta ansträngningar. Baronen måste rusta riddare och soldater för att sätta kraft bakom sina skatteindrivningar, medan greven kan ta en tiondel (kan komma ihåg fel siffra här dessutom) av det indrivna och behöver bara skaffa fram en eskort för fraktandet av varorna (även pengarna i ovanliga fall).

Sedan är det frågan som tas upp senare om exakta gränser. När jag spelleder är gränserna precis så exakta som de anges på kartan, men problemet är att ingen i Mundana har en så exakt karta och dessutom är det mycket svårt att översätta kartan till verkliga förhållanden p.g.a. bristfälliga positions verktyg. Som exempel kan gränsen gå längs ån ”viden” problemet som det kommer bråkas och kanske dödas över är vilken å som är ”viden”. Eller att gränsen går längs ån ”viden” och sedan längs åsen ”knallen” problemet är bara att åsen inte går hela vägen fram till ån. Vidare kan olika landmärken ha olika namn på olika språk, folk kan ha bosatt sig på fel sida om en gräns, en gräns kan ha flyttat sig (en flod har ändrat lopp t.ex.). Det finns hur många lösningar som helst för att skapa intressanta gränstvisster.

 

[Regmolar]

Ja, någon måste definitivt skriva den fjortonvolymers modulsviten "Den soldiska adelns inbördes relationer" inom den närmaste framtiden

 

[Enshadi]

Ajdå.

Så min tidigare så lättsamma gränsdragning av Soldarn gick upp i rök. Nu har jag så att greven äger ett område, baronerna varsitt område osv. Jag bifogar en karta över baroniet som det utspelar sig i (jag spelar parallelt med kriget i Damarien jag nämnt om i andra trådar).

Alltså kanske greven äger tullrättigheterna på vägarna. Jakträtten i skogarna tillsammans med viss timmeravverking. Däremot tycker jag att äppelodlingen som förekommer i mitt baroni borde tillhöra baronen eftersom det är på hans intitativ att det över huvudtaget produceras.

Jag tänker ändå att baronerna har rättigheter över vissa samlade marker men att vissa större resurser tillfaller greven. Greven kanske äger ett par gods i gränsländerna mellan de olika baronerna. En greve har ju i snitt i Soldarn 3 baroner under sig så det blir ett antal gränstrakter.

Tack för svaren och ge mig gärna mer förslag på hur jag ska lösa mitt dilemma.

Förresten så heter baroniet inte Äppeldalen utan Äppelkusten. Eftersom det ligger längst Daan hammals ostkust och det inte finns några dalar där blev det fel även om Äppeldalen låter rätt i munnen.

 

[Regmolar]

Se det bara som att greven äger all mark, men att större delen av den förvaltas av baronerna mot att de betalar skatt och/eller bistår honom med trupper (vet inte exakt hur de gör i just Soldarn).

Grevens personliga kontroll innefattar förmodligen ett större landområde (där hans högsäte ligger) samt troligen eventuella städer, vägar, gruvor och dylika koncentrerade inkomstkällor som finns i hans domän, och kanske en del strategiska befästningar och udda gårdar.

Nya vägar, städer och annat som uppkommer i baronernas domäner lär dock fortsätta vara baronernas, om inte greven tänker anstränga sig för att få tag i dem.

Löser det problemet?

 

[Enshadi]

Jo men då löser det sig nog bra. Hertigdömena delas upp i två grevskap och grevskapen delas upp i tre baronier. Hertigen har kontroll över ett område kring sin egen borg, tullintäkter från vägarna, de största skogspartierna och skatteintäkter från staden.

Greven äger resterande skogspartier, tullrätt över de mindre vägarna, ett antal gods med omkringliggande byar som framförallt är koncentrerat kring ett specifikt område.

Baronerna äger enbart mindre koncentrerade områden av byar men äger inte rätt till tullintäkter (även fast exemplet i Riddaren säger detta).

 

[Regmolar]

Baronerna äger enbart mindre koncentrerade områden av byar men äger inte rätt till tullintäkter (även fast exemplet i Riddaren säger detta).

Ja, men det är ju inte första gången som lokala faktorer har ändrat på saker.

Dessutom är det ju känt sedan tidigare att Riddaren är en av Eons mer problematiska moduler när det gäller att applicera den på det faktiska Mundana.